Sök:

Sökresultat:

19730 Uppsatser om Första arbetet - Sida 51 av 1316

Elevers uppfattningar om arbetet med individuella utvecklingsplaner

Denna studie behandlar elevers uppfattningar om hur det Àr att arbeta med individuella utvecklingsplaner. En individuell utvecklingsplan Àr tÀnkt att syfta framÄt och bör ge eleven insikt i det egna lÀrandet. Den ska ocksÄ vara ett hjÀlpverktyg för sÄvÀl elev, lÀrare som vÄrdnadshavare i strÀvan mot elevens utveckling i riktning mot de nationella och lokala mÄlen.För att kunna beskriva elevernas uppfattningar har kvalitativa gruppintervjuer med elever i Ärskurs 4 genomförts.Studien har ett elevperspektiv och utgÄr frÄn tre teman, varav det första handlar om samspel eleverna emellan och hur arbetet med individuella utvecklingsplaner kan pÄverka det. Den övergripande slutsatsen, rörande detta tema, Àr att eleverna uppfattar att arbetet med en individuell utvecklingsplan betonar det enskilda arbetet framför arbetet i grupp. Det andra temat behandlar elevernas mÄlmedvetenhet och hur denna pÄverkas av anvÀndandet av utvecklingsplanerna.

ÅtgĂ€rdsprogram ett aktivt dokument? : en studie om tre intressentgruppers syn pĂ„ Ă„tgĂ€rdsprogram

Syftet med studien Àr att undersöka nÄgra lÀrares, rektorers och specialpedagogers kunskaper och uppfattningar kring upprÀttandet, genomförandet och uppföljning av ÄtgÀrdsprogram. VÄr studie Àr förlagd till tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i VÀstsverige. De intressentgrupper vi valt att grunda vÄr undersökning pÄ Àr lÀrare, specialpedagoger och rektorer, detta för att skapa en sÄ övergripande syn som möjligt kring arbetet med ÄtgÀrdsprogram. I studien deltog fyra lÀrare, tvÄ specialpedagoger och tvÄ rektorer. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ ansats eftersom vi anser att den Àr en vÀl fungerande metod för att fÄnga erfarenheter och innebörder ur undersökningspersonernas livsvÀrld.

Avreglering-pÄ gott eller ont

Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga aktörers agerande pÄ avreglerade marknader. Vi vill undersöka hur konkurrensen ter sig och om det finns likheter mellan olika avreglerade marknader. Detta gör vi genom att undersöka tre olika branscher, el, post och radio Arbetet Àr en blandning av kvantitativ och kvalitativ undersökning. Vi har anvÀnt oss en bred informationshÀmtning för att erhÄlla en bra grund för vÄrt analysarbete. Arbetet inleds med en induktiv ansats för att sedan fortsÀtta med en deduktiv ansats.

Digital Skulptering och Asset skapande för Webbaserade Spel: Tidssparande eller tidsödande?

Det hÀr arbetet tar upp modellering och skulptering riktat mot webbaserade 3D spel samt texturerings processen och hur man kan arbeta med optimering.Syftet med arbetet Àr att undersöka om och nÀr det Àr anvÀndbart att utnyttja digital sculpting för detaljering eller skapande av meshes samt vilka avvÀganden som mÄste göras..

IT/Internet, ett hjÀlpmedel för handikappade

Det hÀr examensarbetet handlar om pÄ vilket sÀtt Internet/IT kan göra livet lÀttare för handikappade. Arbetet grundar sig pÄ mitt intresse för teknik och vad den kan göra för nytta för bÄde pedagoger, lÀrare och frÀmst elever i sÀrskolan.Jag har bl a undersökt hur Internet/IT anvÀnds av elever pÄ olika sÀrskolor i Sverige genom att skicka ut e-mail enkÀter via e-mail. Med hÀnsyn till lÀrarna pÄ sÀrskolorna sÄ har jag inte publicerat vare sig namn eller skolor i arbetet. Detta beror pÄ att jag i min frÄgestÀllning inte brytt mig om att fÄ med detta. Det var svaren och inte de svarande som var de vÀsentliga för arbetet.Jag har ocksÄ tagit del av aktuell information som jag har funnit pÄ Internet samt information frÄn rapporter.

BVC-sjuksköterskors syn pÄ arbetet med övervikt och fetma hos barn - en kvantitativ studie

Syftet med studien var att undersöka BVC-sjuksköterskors syn pÄ arbetet med övervikt och fetma hos barn. Studien var kvantitativ i form av en enkÀtstudie och genomfördes i ett lÀn i södra Sverige. PÄ BVC arbetar distriktssköterskor som Àr specialiserade i öppen hÀlso- och sjukvÄrd samt barnsjuksköterskor med utbildning i hÀlso- och sjukvÄrd för barn och ungdomar. Resultatet visade att mer Àn hÀlften av BVC-sjuksköterskorna upplevde övervikt och fetma hos barn som ett stort problem. Barnsjuksköterskor ansÄg i högre utstrÀckning Àn distriktssköterskor att övervikt hos barn behöver ÄtgÀrdas.

Sta?lha?ttor i plenisalen : Hur nyhetspressen hanterat Sverigedemokraternas intra?de i Riksdagen som en ikonisk ha?ndelse

Genom denna studie har jag a?mnat att analysera hur svensk nyhetspress gett uttryck fo?r en ikonisk ha?ndelse i hanteringen av Sverigedemokraterna i samband med att dessa blev invalda i Riksdagen ho?sten 2010. Syftet med studien har varit att utifra?n mina teoretiska utga?ngspunkter se vad en ikonisk ha?ndelse betyder i nyhetspressens rapportering kring Sverigedemokraterna i samband med valet och en tid efter detta. Utga?ngspunkterna i studien har utgjorts av teorier med fokus pa? tendenser i hur media skildrar betydande ha?ndelser, samt det kollektiva minnet.

Matematiklaboration Aktivitets- och FörstÄelseskapande

Matematik Àr ett Àmne som mÄnga elever tycker Àr trÄkigt och somliga Àr mindre aktiva pÄ lektionerna. Eleverna Àr dessutom vana vid att arbetet i matematik till stor del styrs av det valda lÀromedlet och det Àr ovanligt att annan typ av undervisning förekommer. Detta examensarbetes syfte Àr att studera elevernas uppfattning om hur en laboration i matematik och dess utformning pÄverkar deras aktivitet och matematiska förstÄelse. I arbetet finns en sammanstÀllning av forskning inom omrÄdet samt en analys av ett arbete dÀr elever i Är 7 videofilmats under en lektion i laborativ matematik. Dessutom har eleverna svarat pÄ en enkÀt i samband med laborationen. Arbetet har visat att vid en laboration dÀr de flesta elever finner en utmaning upplever mÄnga elever att de arbetat mer aktivt Àn under andra lektioner och att grupparbetet fungerar bra.

IT-strategier i litteraturen och praktiken

IT-marknaden förÀndras extremt snabbt och nya teknologier utvecklas konstant. Samma sak gÀller för en verksamhet, den Àr dynamisk och förÀndras hela tiden. En IT-strategi kan hjÀlpa till att hantera dessa förÀndringar samt underlÀtta och förbÀttra arbetet med IT.Studiens syfte Àr att undersöka hur arbetet med IT-strategier bör gÄ till enligt litteraturen och praktiken och ta fram riktlinjer som kan hjÀlpa verksamheter som arbetar med IT-strategier. För att svara pÄ studiens problemstÀllning genomfördes dÀrmed en litteraturstudie samt intervjuer med tre IT-chefer. Resultatet bestÄr av en lista över riktlinjer över hur arbetet kring IT-strategier bör gÄ till.

En för alla likvÀrdig skola?: en studie om skolledares och politikers uppfattningar om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd

Syftet med studien var att beskriva och analysera hur skolledare och politiker uppfattar arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Styrdokumenten framhÄller vikten av allas lika rÀtt till en likvÀrdig utbildning. PÄ vilket sÀtt och i vilket sammanhang anges dÀremot inte. Det empiriska materialet har inhÀmtats genom en enkÀtundersökning utförd bland skolledare och politiker i barn- och grundskolenÀmnden samt gymnasienÀmnden i en medelstor kommun. Resultatet visar att ett kategoriskt perspektiv som fokuserar individuella svÄrigheter Àr det framtrÀdandet i arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd.

Kommuner och konsten att verka pÄ Facebook

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstÄr dÄ kommuneranvÀnder sig av det sociala nÀtverket Facebook. Arbetet Àr riktat ur ettkommunalrÀttsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnÀrvarande finns pÄ Àmnet. Arbetet stÀller Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundlÀggande rÀttsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ÀmnesomrÄdet genom en fallstudie av LuleÄkommun, som anvÀnder Facebook för att kommunicera med allmÀnheten. Slutsatsersom dras i arbetet Àr bl.a.

Framtiden börjar i skolan : Rektorers erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur fem rektorer beskrev sina erfarenheter av att leda skolsocialt arbete i grundskolan. Detta Àr viktigt att studera dÄ elevers skolproblematik har ökat bÄde pedagogiskt och socialt. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med rektorer frÄn bÄde kommunala och fristÄende skolor undersöktes vilken betydelse rektorers erfarenheter hade för hur de sÄg pÄ det skolsociala arbetet. Studien omfattade Àven hur rektorer beskrev sin komplexa yrkesroll och om rektorerna hade upplevt nÄgon förÀndring inom det skolsociala arbetet över tid. I litteraturen som lÄg till grund för denna uppsats framstÀlldes det skolsociala arbetet som komplext och tidskrÀvande.

Advokaters rÄdgivningsansvar : sÀrskilt om lojalitet och omsorg

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

En kÀnsla av otillrÀcklighet : En litteraturstudie om kvinnors upplevelse av förlossningsdepression

Bakgrund: Förlossningsdepression drabbar cirka 8-15 procent av nyblivna mödrar och uppstÄr vanligtvis inom en till tre mÄnader efter förlossningen. Förlossningsdepression ses som ett tabubelagt problem, vilket gör det svÄrt att upptÀcka kvinnor som drabbats. Syfte: Belysa kvinnors upplevelse av förlossningsdepression. Metod: Kvalitativ litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att kvinnor har orealistiska ideal och förvÀntningar under graviditeten som hamnar i konflikt med verkligheten efter förlossningen.

Vilka vÀljer vad och varför? : En kvantitativ studie om deltagandet i det fria skolvalet

I Sverige a?r fo?ra?ldrar och elever sedan bo?rjan pa? nittiotalet fria att sja?lva va?lja vilken skola de vill. I vilken utstra?ckning det fria skolvalet utnyttjas skiljer sig emellertid mellan olika samha?llsgrupper. Enligt tidigare forskning verkar ho?g socioekonomisk status och utbildningsniva? vara en bidragande faktor bakom ett aktivt skolvalsdeltagande.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->