Fönster blir idag en allt viktigare del av en byggnads klimatskÀrm. Det stÀlls dÀrför krav pÄ olika funktioner vilka mÄste uppfyllas oberoende av fönstertyp. DÄ glas blir vanligare i moderna konstruktioner stÀlls det högre krav pÄ vÀrmeisolerande förmÄga. Cirka 35 % av en byggnads vÀrmeförluster sker genom fönster. Detta stÀller krav pÄ tillÀmpning av energieffektiva fönster vid ny- och ombyggnad. UnderhÄll av fönsterkonstruktionerna Àr en oundviklig detalj och mÄste ske nÄgon gÄng under en byggnads livslÀngd.

Omfattande ombyggnad- och nybyggnadsarbeten utförs just nu i Stockholm för att tillgodose morgondagens behov av kollektivtrafik. Tunnelbyggande i tÀtort stÀller stora krav pÄ planering och utförande dÄ arbetet ska utföras sÀkert och effektivt samtidigt som pÄverkan pÄ omgivningen ska minimeras. Idag anvÀnds frÀmst konventionell tunneldrivningsmetod i form av borrning och sprÀngning för tunneldrivning. Metoden anses vara bÄde kostnads- och tidseffektiv samtidigt som utförandet till stor del Àr anpassningsbart. Trots detta begrÀnsas metoden av dess höga pÄverkan pÄ omgivningen.

Efter att ha Ă€gt fastigheterna benĂ€mnda som PolstjĂ€rnan, belĂ€gna i stadsdelen Lindholmen pĂ„ Norra Älvstranden i Göteborg, under mĂ„nga Ă„r stĂ€lls Wallenstam nu vid ett vĂ€gskĂ€l. Med byggnader som Ă„ldrats och ett omrĂ„de som utvecklas ifrĂ„n dem vĂ€xte fastighetsutvecklingsprojektet PolstjĂ€rnan fram.Syftet med arbetet Ă€r sĂ„ledes att utreda en framtida utvecklingsplan för fastigheterna som Ă€r vĂ€l förankrad i omrĂ„det Lindholmen och kvarteret PolstjĂ€rnegatan-Karlavagnsgatan. Till att börja med ville jag fĂ„ en bild av Lindholmen ser ut och vad det finns för planer för fortsatt utveckling i omrĂ„det. DĂ€rför kontaktade jag Johan Altenius, planarkitekt pĂ„ stadsbyggnadskontoret i Göteborg och Anna Eckerstig, byggprojekt och verksamhetsansvarig pĂ„ Chalmers Fastigheter.För att sedan skapa en gĂ€llande utgĂ„ngspunkt för arbetet har flera personer pĂ„ Wallenstam intervjuats. I dessa intervjuer har de fĂ„tt ge sin bild av fastigheterna, dess historik och tidigare tankar pĂ„ vidare utveckling.

Byggbranschen, en unik och speciell bransch pÄ mÄnga sÀtt, dels dÄ varje projekt har unika förutsÀttningar och det Àr en salig blandning av olika typer av mÀnniskor. Och dels för att det Àr sÄ mÄnga olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och nÄgonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som Àr dem som ska leda arbetet pÄ plats. Arbetsledarrollen Àr speciell i sig, dÄ man fungerar som en lÀnk mellan teoretikerna och praktikerna och detta krÀver en bred kunskap. Man mÄste kunna prata bÄda sprÄken.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Detta arbete syftar till att studera hur den fysiska miljo?n kan sta?rka stadslivet i staden genom att koppla ihop tva? handelsomra?den med olika karakta?r. Under andra halvan av 1900-talet har lokalisering av handel mer och mer fokuserats till la?gen utanfo?r stadens centrum pa? grund av bilsamha?llets framva?xt samt tillga?ngen och priset pa? mark. Handelns lokaler har dessutom vuxit och blivit allt sto?rre och mer ytkra?vande, na?got som det sa?llan finns plats fo?r i centrala la?gen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur trafiken idag pÄverkar och styr vÄrt sÀtt att planera stÀder. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som Àr ett nybyggt bostadsomrÄde i Kungsbacka kommun, dÀr trafikens pÄverkan undersöks. Historiskt sett har vÄra dominerande transportmedel haft stor pÄverkan pÄ vÄra samhÀllens uppkomster. Handeln har varit beroende av den tidens effektivaste transporter, dÄ sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur vÄra stÀder lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig avsevÀrt.

Jordberga gods Àr en pÀrla pÄ den sydskÄnska slÀtten. GÄrden har gamla anor och omnÀmns första gÄngen 1355. Godset brÀndes ned och plundrades under kriget mellan Sverige och Danmark 1644. En trelÀngad gÄrd byggdes upp pÄ samma plats pÄ 1650-talet. GÄrden Àndrades inte mycket efter detta, förrÀn Carl Adam von Nolcken tog över godset 1834.