Biltrafikens påverkan på modern stadsplanering, en fallstudie av Söderstaden, Kungsbacka
Fysisk planeringSpatial planning - communicationsSpatial planning - local planningHållbar utvecklingSustainability - strategic planningBiltrafikKungsbackaSöderstadenTrafikplaneringBlandstad
Syftet med arbetet är att undersöka hur trafiken idag påverkar och styr vårt
sätt att planera städer. I detta arbete görs en fallstudie av Söderstaden, som
är ett nybyggt bostadsområde i Kungsbacka kommun, där trafikens påverkan
undersöks. Historiskt sett har våra dominerande transportmedel haft stor
påverkan på våra samhällens uppkomster. Handeln har varit beroende av den
tidens effektivaste transporter, då sjöfarten, nu motorfordonstrafiken. Hur
våra städer lokaliserades och utformades vid de olika tidsepokerna skiljer sig
avsevärt. Arbetet inleds med en teoridel om hur trafiken påverkat oss genom
historien och hur teorierna idag anser att kommunerna bör planera för trafiken,
för att till sist gå in på vad trafikens utveckling påverkat enskilda kommuners
stadsplanering. Stadsplaner har ofta anpassats efter hur transporter effektivt
kan ta sig fram i stadsmiljön. Manhattan i New York är ett återkommande exempel
på en klassisk rutnätstad, inspirerad av den romerska antiken, som främjar
tillgängligheten för trafiken. När massproduktionen av bilen kom ökade
människans rörlighet och man såg en positiv utveckling av välfärden i form av
ökad bilism. Resultatet blev ett bilberoende samhälle med långa avstånd mellan
stadens funktioner. Idag utgör bilen en stor belastning på staden tack vare
dess enorma markanvändning och skapandet av barriärer för andra trafikslag.
Detta har skapat nya planeringsideal. Ett av dessa är blandstaden som bland
annat innebär en tät, funktionsblandad miljö med korta avstånd mellan ett stort
utbud av stadens funktioner. Detta sägs främja kollektivtrafiken. Ett bra utbud
av kollektivtrafik är viktigt med tanke på att många är beroende av den. De som
inte har bil har annars svårt att resa längre sträckor.
Trafikplaneringsidealen idag strävar efter att främja tillgängligheten,
tryggheten och trafiksäkerheten. Bilen är ett färdmedel som är vida diskuterat
inom dessa områden. Samtidigt som biltrafiken försämrar tillgängligheten och
tryggheten för andra trafikslag ökar den rörelsefriheten för individen. En
annan viktig aspekt är att samhällets ekonomiska grund är uppbyggt genom ett
bilberoende. Många industrier och verksamheter är beroende av en fungerande
biltrafik. Det är dock tydligt att en prioritering av tillgängliga gaturum för
de resterande trafikslagen är vad teorierna idag anser vara mest hållbart.
Integrering och separering är två olika sätt att utforma gaturummet genom att
välja vilket trafikslag städerna vill prioritera. En integrering innebär att
flera trafikslag får samarbeta på samma yta vilket är ett bra sett att
underminera bilen och göra miljön mer attraktiv för övriga trafikslag. Ett
annat sätt att prioritera trafikslagen kan exempelvis vara att skapa mer plats
för gående eller mindre plats för bilen. Detta kan ha stor påverkan på
människors val av färdmedel. Hur kommunen balanserar trafiksystemet bestäms
efter stadens förutsättningar. Kungbacka är en kommun med väldigt liten
centralort i förhållande till både kommunens yta och folkmängd. Orter som förr
varit fritidshusorter har växt sig större och skapat en väldigt utglesad
kommun. Tack vare de långa avstånden och den höga andelen miljonärer i kommunen
har ett starkt bilberoende växt fram. Vägnätet har inte hunnit med i
utbyggnaden och detta har skapat hårt belastade vägar i kommunen och underlaget
på kollektivtrafikresenärer är dåligt. Ett sätt att råda bot på detta anser
kommunen vara en förtätning av centrumdelarna där ett flertal projekt har
kommit upp på ritbordet. Ett av dessa är Söderstaden, som är ett
blandstadsområde lokaliserat i nära anknytning till Kungsbacka Innerstad.
Stadsdelen är lokaliserad just för att skapa en förtätning av centrum samtidigt
som en omfattande ombyggnad av vägnätet tillkommer just för att kunna hantera
en större trafikkapacitet. Trots att kommunens mål är att minska bilberoendet
separeras trafikslagen i gaturummet och stora ytor parkering anläggs.
Biltrafiken får gott om plats att ta sig fram på i området vilket visar på att
Kungsbacka inte riskerar att råka ut för samma problem som andra städer fått ta
del av efter att de planerat för en minskad biltrafik. Det är kommunens
historiska utveckling som skapat det bilberoende kommunen inte kan bortse
ifrån. Ett av de övergripande målen Kungbacka har är att öka tillgängligheten
för fotgängare i Innerstaden. Med hjälp av Söderstaden kan parkeringsplatserna
flyttas till ett avstånd som fortfarande är rimligt utan att det känns som
antalet platser minskat. På så sätt blir det högt belastade vägnätet i
Innerstaden befriat från en stor del av biltrafiken. Det är tydligt att
trafiken på flera sätt har påverkat stadsplaneringen i Kungsbacka. Söderstadens
lokalisering har uppkommit som en reaktion mot de tidigare
stadsbyggnadstrenderna som skapade bilberoendet och då utformats efter de
trafikbehov som kommunen fortfarande kräver.