Detta Ă€r en rapport av ett examensarbete i Energiteknik, vilket har gjorts i form av en energikartlĂ€ggning av företaget Martinsons TrĂ€ AB i Bygdsiljum. Vidare Ă€r detta arbete en del i NV Eko (ett nĂ€ringslivsinriktat samverkansprojekt riktat direkt till företag och kommuner i Norr- och VĂ€sterbotten). Syftet med rapporten Ă€r att ge en djupare bild av hur energin anvĂ€nds pĂ„ Martinsons TrĂ€ AB:s sĂ„gverk i Bygdsiljum, genom att kartlĂ€gga energianvĂ€ndningen pĂ„ företaget, mer specifikt elanvĂ€ndningen. Vissa prioriteringar gjordes utifrĂ„n produktionen, och delar av fabriken kartlades.För att kartlĂ€gga anvĂ€ndningen av elektricitet har mĂ€tningar gjorts, data inhĂ€mtats och samrĂ„d med anstĂ€llda hölls.ÅrsanvĂ€ndningen uppskattades genom att mĂ€ta momentan elanvĂ€ndning och sedan anvĂ€nda dessa siffror för berĂ€kningar av totala anvĂ€ndningen. Resultat av detta arbete innefattar statistik över kartlagda fabrikers elanvĂ€ndning samt en rad Ă„tgĂ€rdsförslag.

Underso?kningen belyser en skrivprocess i svenska i grundskolans a?r 9. Studien har sin fokuspunkt i det gemensamma arbetet fo?r elever och la?rare vid skriftliga arbeten. 13 debattartiklar i tva? versioner har tillsammans med la?rarens skriftliga och muntliga respons utgjort empirin.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

VÀrlden Àr idag mer energiberoende Àn nÄgonsin. I Sverige stÄr bostads- och servicesektorn för 38 % av landets energianvÀndning. Till följd av det ökande beroendet av energi har EU infört nya direktiv nÀr det kommer till nybyggnation och ombyggnad av fastigheter. Byggnaders klimatskal byggs allt tÀtare för att spara energi, vilket skapat problem med inomhusmiljön. Temperaturen inomhus blir ofta för hög i energieffektiva byggnader och byggnadsrelaterad ohÀlsa kan öka till följd av för dÄlig ventilation.Polhemsskolan i GÀvle driver en butik i fastighet P5, dÀr personalen upplever att inomhusmiljön Àr otillfredsstÀllande.

I Bodens centrum har skett ett stort ombyggnadsprojekt dÀr det framförallt skapats nya ytskikt med betongplattor, granit och asfalt. Samtidigt har det Àven ingÄtt tvÄ etapper med ombyggnad av dagvattenledningar.Under min praktik och mitt sommarjobb vis ombyggnationen av Boden centrum har jag arbetat som arbetsledare. Under denna period blev jag varse om problematiken med felaktigheter i ritningar och olika former av bygghandlingar. Under ombyggnationen identifierades frÀmst tre sorter av fel;? troligen bristande kunskap hos konstruktören/arkitekten om hur olika moment utförs praktiskt,? de personer som ritat projektet har felaktigt underlag att utgÄ ifrÄn vad gÀller befintliga höjder, avstÄnd och material,? en del fel verkar dock beror pÄ den mÀnskliga faktorn dÀr det blivit tankefel eller slarvFör att minska felaktigheter och dÀrmed öka kvalitén pÄ ritningar och bygghandlingar identifierades fem viktiga delar i byggprocessen? Projektörer/Konstruktörer/Arkitekter Om detta led i byggprocessen besökte arbetsplatserna oftare och speciellt vid de tillfÀllen dÄ fel eller problem uppstÄtt för att ta lÀrdom och undvikna liknande framtida problem.? Tredjepartskontrollant En oberoende person med god kunskap i Àmnet och möjlighet att syna ritningarna innan dessas gÄr ut till entreprenören kan minimera fel sÄ att allvarliga konsekvenser inte uppstÄr.? Legitimering/Certifiering? Expertgrupp/Haverikommission Boverket har föreslaget tillsÀttande av expertgrupp, vilket Ànnu inte blivit verklighet..

Vakansgraden pÄ kontorslokaler i Malmö har traditionellt sett alltid varit hög och legat omkring 15 %. Enligt NewSec Nordic City Report spring 2006 uppgÄr vakansgraden till 16 % pÄ kontorsfastigheter i Malmö city. Störst vakansgrad finner man i de gamla fastigheterna som har vakanser pÄ uppÄt 25 %. VÄrt syfte med denna uppsats Àr att analysera och undersöka vilka strategier fastighetsföretagen, som Àger och förvaltar kontorsfastigheter i centrala Malmö, har för att sÀnka vakansgraden. Det vi har kommit fram till Àr att företagen ser pÄ kontorsvakanserna i city pÄ olika sÀtt, beroende pÄ sina individuella situationer och affÀrsidéer.

Inledning: Detta Àr ett examensarbete pÄ 20 poÀng inom Programmet för Fysisk planering, vid Blekinge Tekniska Högskola i Karlskrona. Arbetet innefattar en Robusthetsanalys över DjurÀngen och Rinkabyholm i Kalmar kommun efter en metod framtagen av Expertgruppen för sÀkerhet och förvaltning, ny- och ombyggnad. Arbetet har utförts i grupp om tvÄ studenter. Analysen grundar sig pÄ fördjupade studier inom olika ÀmnesomrÄden, vilka presenteras i sÄrbarhetsbedömningen del 2 kapitel 3. Den individuella delen avser fördjupningarna i nÀmnda kapitel.

Titel: Offentlig upphandling av ma?ltidstransporter- en fallstudie pa? Lerums kommunBakgrund: Lagen om offentlig upphandling, LOU, bero?r alla kommuner och statliga myndigheter. Lagen reglerar hur en upphandling ska ga? till; processen och vad kommunerna fa?r go?ra, vad de ma?ste go?ra och vad de inte fa?r go?ra. Lerums kommun omfattas av LOU och vid en kommande upphandling av en transporttja?nst fo?r ma?ltidsleveranser vill kommunen fo?rfatta ett fo?rfra?gningsunderlag som ga?r i linje med kommunens miljo?vision, utan att bryta mot reglerna som LOU innefattar.

Studiens syfte ?r att belysa olika akt?rers bidrag i framtagandet av ?ndringar i skollagen (SFS 2010:800), som tr?dde i kraft den 2 juni 2023, om de specialpedagogiska yrkesrollerna och de eventuella konsekvenser som f?r?ndringarna kan komma att medf?ra. Fr?gest?llningarna lyder: Vilka akt?rer har p?verkat regeringens f?rslag till nya skrivningar om den specialpedagogiska kompetensen i elevh?lsan? Vilka sk?l till och synpunkter p? de nya skrivningarna framf?rs i propositionen? Vilka konsekvenser kan de nya formuleringarna i skollagen inneb?ra f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna? Tidigare forskning pekar p? att de specialpedagogiska yrkesrollerna fram till nu har haft legitimitetsproblematik och att en f?rst?rkning av yrkesrollerna l?nge har varit efterfr?gad (G?ransson m.fl., 2015; Malmqvist, 2015). Framtagandet av de nya skrivningarna och deras eventuella konsekvenser f?r de specialpedagogiska yrkesrollerna belyses med en kritisk realistisk ansats, analytisk dualism och ett teoretiskt ramverk f?r skolans styrning, professioner och specialpedagogiska perspektiv.

Syfte: Syftet med studien a?r att belysa en o?kad fo?rsta?else fo?r hur relationen mellan leveranto?r och klient fungerar vid outsourcing av ekonomifunktionen. Detta med avseende pa? hur kommunikation och tillit pa?verkar relationen.Metod: Studien har utga?tt fra?n ett hermeneutiskt perspektiv med en socialkonstruktivistisk art. Det teoretiska och empiriska materialet har rekapitulerats med deduktivt tillva?gaga?ngssa?tt och en fallstudie med kvalitativ forskningsdesign genom semistrukturerade intervjuer.

Automobilpalatset i Jönköping, ritat av byggnadsingenjör Birger Lindström, uppfördes under Ären 1929-1930 och var ett av de första parkeringshusen i Sverige. Förutom parkering fanns det utstÀllningshallar och bilförsÀljning, service och bensinstation-lÄngt före bilismen var en del av folks vardag. Efter rivningshot byggnadsminnesmÀrktes huset Är 2001.  Idag finns andra affÀrsverksamheter i gatuplan, resterande vÄningar stÄr relativt tomma och mycket nedgÄnga. Automobilpalatset Àgs av kommunen och det finns för nÀrvarande ingen plan för förÀndring.  Jag vill i mitt förslag addera mÀnniskan till Automobilpalatset. Stadsbilden och synen pÄ bilen har förÀndrats sedan 1930.

Bakgrund: Sjuksk?terskans utveckling till omv?rdnadsexpert inom intensivv?rd kr?ver b?de en avancerad p?byggnadsutbildning och l?ng och gedigen erfarenhet inom yrket. I denna process g?r sjuksk?terskan igenom olika stadier vilka f?rklaras genom Benners modell f?r professionsutveckling, fr?n nyb?rjare till expert. Specialistsjuksk?terskor kan i stort utg?ra en viktig del i st?ttandet och handledningen av mindre erfarna kollegor, vilket fr?mjar s?ker v?rd och professionell utveckling.

Det rÄder bostadsbrist i Stockholm, en lösning Àr att bygga nya bostÀder. En annan lösning Àr att nyttja befintliga byggnader som inte anvÀnds som bostÀder, genom att bygga om kontor- och industrilokaler till bostÀder. Det som hÀnder Àr att industriomrÄden flyttas lÀngre ut frÄn de attraktiva bostadsomrÄdena. Ombyggnationer av byggnader med olika lokalkategorier krÀver omfattande bearbetning och samarbete mellan flera aktörer sÄsom stadsplanerare, byggherrar, arkitekter, konstruktörer med flera. Det finns mÄnga aspekter att ta hÀnsyn till vid ombyggnationsprojekt och vÄrt mÄl Àr att belysa nÄgra av dessa.Den hÀr rapporten studerar först och frÀmst konstruktörens roll, vad en konstruktör ska tÀnka pÄ vid en ombyggnation.

Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.

Bakgrund och problem: H?llbarhet och milj? har de senaste ?ren kommit att bli en alltmer aktuell och central del av f?retagens strategi och aff?rsid?. Det har blivit mer relevant i takt med att f?rst?elsen kring hur konsumtion och produktion p?verkar milj?n har ?kat. Som en f?ljd av det har cirkul?r ekonomi kommit att bli en process som f?retag till?mpar f?r att f?rb?ttra sitt klimatavtryck.