Sök:

Sökresultat:

5097 Uppsatser om Förskollärares uppfattningar - Sida 9 av 340

?Jag gÄr in för att lÀra kÀnna varje barn? : förskollÀrares uppfattningar kring att möta alla barn i förskolan

Val av Àmne till studien föll pÄ att det i tidigare kurser under utbildningen har nÀmnts mycket att en förskollÀrares uppdrag Àr att möta alla barn, detta Àr ett Àmne som vi funnit intresse i. Syftet med studien Àr att förskollÀrares uppfattningar ska fÄ presenteras samt deras funderingar kring hur de vill arbeta med detta uppdrag. Det Àr en kvalitativ studie som Àr genomförd med frÄgeformulÀr via e-post. Undersökningen visar pÄ förskollÀrares uppfattningar och hur de arbetar med uppdraget att möta alla barn. Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och belyser dÀrmed hur förskollÀrare uppfattar nÄgot, i detta fall mötet med alla barn.

Speciall?rares upplevelser och hantering av utmanande beteenden i anpassad grundskola en kvalitativ intervjustudie

Den h?r studien ber?r speciall?rares upplevelser och hantering av situationer d?r ett utmanande beteende hos en elev resulterat i akut hotfulla situationer d?r speciall?rare blivit skadade eller varit r?dda f?r att skadas fysiskt. Tidigare forskning visar att utmanande beteende ?r relativt vanligt hos barn med intellektuell funktionsneds?ttning. Utmanande beteenden kan ta olika for-mer d?r ett av de vanligaste ?r aggression, s? som att sl? eller sparka mot omgivningen.

Kolhydrater i fokus

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Sökande efter meningspotential-en studie om iPad i förskolan

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lÀrande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror pÄ att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt Àr tvungna att sÀtta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lÀrande ska uppstÄ Àr det ett mÄste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien Àr att nÄ en ökad förstÄelse av projektledares uppfattningar av lÀrande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes dÄ variation Àr viktigt för att fÄnga sÄ olika uppfattningar som möjligt.

Uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever

OhÀlsan relaterad till kost och fysisk aktivitet fortsÀtter att öka vÀrlden över och förebyggande insatser behövs redan i tidig Älder för att hejda trenden. Enligt studier hör ungdomar i gymnasieÄldern till en sÀrskild riskgrupp dÄ de efter studenten blir mer sjÀlvstÀndiga individer som fattar fler beslut pÄ egen hand kring kost och fysisk aktivitet. Eftersom uppfattningar och attityder Àr en stor del av vad som styr beteende sÄ Àr dessa av intresse att studera som en del av det hÀlsofrÀmjande arbetet.Till vÄr studie utformade vi en enkÀt som vi med hjÀlp av har undersökt uppfattningar och attityder kring kost och fysisk aktivitet hos en grupp gymnasieelever i GöteborgsomrÄdet och sammanlagt deltog 106 elever i undersökningen. EnkÀtsvaren analyserades dÀrefter med hjÀlp av SPSS (17.0).Resultaten visade att majoriteten av deltagarna hade en positiv attityd till hÀlsa, men att en del av deras uppfattningar om hÀlsosam kost och fysisk aktivitet inte stÀmmer överens med Livsmedelsverkets fem kostrÄd och rekommendationer om fysisk aktivitet. Vi kunde Àven urskilja skillnader mellan tjejernas och killarnas uppfattningar och attityder kring fysisk hÀlsa.

Diabetes typ 2 ur ett kulturellt perspektiv-en litteraturstudie om patienters uppfattningar och kunskaper om sjukdomen och dess behandling.

Individernas syn pÄ hÀlsa och sjukdom bestÀms utifrÄn deras kulturella bakgrunder. I ett mÄngkulturellt samhÀlle finns ett ökat behov av en individuell anpassad omvÄrdnad till varje vÄrdtagare. Uppfattningar om sjukdomen diabetes mellitus typ 2 skiljer sig mellan olika kulturer. UtifrÄn denna grund utformades ett syfte att genom en litteraturstudie belysa skillnader och likheter i synen pÄ denna sjukdom och dess egenvÄrd. UtifrÄn syftet formulerades frÄgestÀllningarna: vilka uppfattningar och kunskaper finns det bland patienter med diabetes mellitus typ 2 i olika kulturer? Hur ser egenvÄrden ut bland patienter med diabetes typ 2 i olika kulturer? Efter att kritiskt granskat nio vetenskapliga artiklar presenterades resultatet och utifrÄn det bildades fyra teman vilka besvarar frÄgestÀllningarna.

Gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan

Syftet har varit att undersöka och beskriva gymnasieelevers uppfattningar om dans i skolan samt om dessa prÀglas av sociala relationer och kulturella bakgrunder. Genom enkÀter med 108 elever och intervjuer med fem elever vid en gymnasieskola har vi samlat information. Undersökningarna Àr utförda hos elever med skilda och ofta knappa erfarenheter av dans i skolan. Resultaten har visat pÄ samband mellan deras uppfattningar och tidigare erfarenheter av dans. MÄnga upplevde dans som positivt men saknade en personlig relation till dans i skolan.

Ja ja, alltsÄ jag tjatar ju jag ocksÄ, tro inget annat? : En kvalitativ studie om pedagogers uppfattningar av tjat i förskolan

Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra vilka uppfattningar pedagoger i förskolan har av tjat samt vilka arbetssÀtt de anvÀnder sig av för att förebygga det. För att fÄ svar pÄ detta har vi gjort en kvalitativ studie dÀr vi samlat in empiri genom att intervjua pedagoger i förskolan. Vi har valt att fokusera pÄ pedagogernas variation i uppfattningar av tjat. Det resultat vi fÄtt fram Àr att de pedagoger vi intervjuat uppfattar att de tjatar i olika situationer, men att de Àven har mÄnga och varierade arbetssÀtt att ta till för att förebygga och minska ner pÄ det. ?.

Att ta ansvar för patientens vÀlbefinnande : Sjuksköterskors uppfattningar av sin roll i omvÄrdnaden av patienter med smÀrta

Underbehandlad smÀrta fortsÀtter att vara ett problem och vissa orsaker till detta kan vara brister i omvÄrdnaden. Patienternas smÀrtupplevelse....

LÀrares uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3

Syftet med detta examensarbete var att beskriva och öka förstÄelsen för vad lÀrare har för uppfattningar om bedömning i matematik i skolÄr 3. Syftets frÄgestÀllningar tydliggör undersökningen huvudsyfte och visar pÄ att bedömning Àr ett komplext Àmne och har betydelser av skiftande slag. Med detta som utgÄngspunkt konstruerade vi en intervjuguide för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Undersökningsmetoden var fenomenografisk med kvalitativa intervjuer som redskap. Vi har intervjuat 6 behöriga lÀrare som arbetar eller har arbetat med elever i skolÄr 3 om deras uppfattningar om bedömning i matematik.

Manliga och kvinnliga förskollÀrares uppfattningar om sitt
arbete: ur ett genusperspektiv

Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ, hur kvinnliga respektive manliga förskollÀrare uppfattar sitt arbete ur ett genusperspektiv. ForskningsfrÄgorna fokuserade pÄ vilka uppfattningar förskollÀrarna har om kvinnligt och manligt, hur dessa uppfattningar grundlÀggs men Àven hur dessa pÄverkar förskollÀrarnas pedagogiska arbete. Vi lÀste in oss pÄ tre olika genusteorier och tre olika lÀrandeperspektiv. I vÄr undersökning anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer och genomförde intervjuer med tre kvinnliga och tre manliga förskollÀrare, som arbetar i förskola. Resultatet visade, efter bearbetning, att det inte finns sÀrskilt stora skillnader mellan mÀns och kvinnors genusuppfattningar.

Pedagogers uppfattningar gÀllande sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn i förskolan/förskoleklass

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn i förskolan samt i en förskoleklass. Med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer vill vi synliggöra och utifrÄn dessa intervjuer skapa en förstÄelse för pedagogers uppfattningar, gÀllande sprÄkutveckling hos tvÄsprÄkiga barn.Den teoretiska bakgrunden vilar pÄ fenomenografin i form av variationsteorin. Varför fenomenografin valdes som kvalitativ forskningsmetod Àr dels dess beskrivning av fenomen utifrÄn individers olika uppfattningar, samt metodens möjliggörande av en hypotetisk observation över mÀnsklig förstÄelse av diverse företeelser.Resultatet, med hÀnsyn till pedagogernas uppfattningar, visar att det Àr förÀldrarna som bÀr ansvaret av att lÀra samt stödja sina barn i deras modersmÄlutveckling. Detta Àr nÄgot som ska ske i hemmiljön. Detta i sin tur förblir en god grund i modersmÄlet, vilket gör det enklare att utveckla andra sprÄk.

Integrering av matematik i tematisk undervisning

Syftet med vÄrt arbete har varit att undersöka vad lÀrare har för uppfattningar om att integrera matematiken i sin tematiska undervisning. Vi har ocksÄ studerat om det finns nÄgra samband mellan lÀrares uppfattningar om matematik och deras anvÀndning av matematik i tematisk undervisning. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju matematiklÀrare som i olika utstrÀckning arbetar tematiskt. LÀrarna arbetar i Ärskurs fyra och fem. Resultatet i vÄr undersökning visar att lÀrarens uppfattningar om matematik och hur matematikundervisningen ska gÄ till spelar roll för i vilken utstrÀckning och hur de integrerar matematiken i sin tematiska undervisning..

Rektorers uppfattningar av lÀrande och skriftliga omdömen

Syftet med studien Àr att undersöka hur rektorer pÄ olika skolor uppfattar och arbetar med Skolverkets uppdrag gÀllande implementering av skriftliga omdömen. Dessutom ska skillnader och likheter i upplÀgget av införandet samt skillnader i de skriftliga omdömenas utformning analyseras. Studien bygger pÄ sex kvalitativa intervjuer med rektorer verksamma i grundskolan. Intervjuerna analyseras utifrÄn en fenomenografisk ansats. I studiens resultat framkommer att omdömenas utformning skiljer sig mellan skolorna och ibland Àven inom skolorna.

<- FöregÄende sida 9 NÀsta sida ->