Migrationsverket Àr den centrala utlÀnningsmyndigheten i Sverige. De ansvarar bland annat för visum för besök, tillstÄnd nÀr en person vill bosÀtta sig i Sverige och handlÀggande av asylÀrenden. Migrationsverket Àr uppdelat i fem verksamhetsomrÄden och Besök och bosÀttning Àr en av dessa. Medarbetarna inom detta verksamhetsomrÄde arbetar frÀmst med seriositetsintervjuer och förlÀngningar av uppehÄllstillstÄnd.Uppsatsen handlar om organisationsidentitet, som kan beskrivas som medarbetarnas uppfattningar, tankar och kÀnslor om den organisation de Àr medlemmar i. Vi utgÄr frÄn medarbetarnas perspektiv, och detta har sin grund i vÄrt syfte som handlar om att belysa och tolka organisationsidentiteten pÄ Migrationsverket.Vi anvÀnder en kvalitativ metod och genomför tio ostrukturerade djupintervjuer.

Sett till Livsmedelsverkets kostrekommendationer Àr intaget av lÀsk och andra söta livsmedel idag alldeles för högt bland Sveriges befolkning. Flera studier visar ett samband mellan intag av lÀsk sötad med socker och övervikt. Som gymnasieelev idag Àr det ingen svÄrighet att fÄ tag i lÀsk. PÄ mÄnga skolor sÀljs lÀsk i skolcaféterian och det finns ofta butiker i nÀrheten av skolorna som sÀljer lÀsk. Baserat pÄ detta valde vi att göra en undersökning om konsumtion av lÀsk bland gymnasieungdomar, var och varför de dricker lÀsk och deras uppfattningar om lÀsk, socker och hÀlsa.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogernas uppfattning om förekomsten av diagnoser i förskolan och vad pedagoger har för syn om att barn i förskoleÄldern har diagnoser, vÄra forskningsfrÄgor blev dÀrför följande, vilka diagnoser Àr vanliga i förskolan? Vilka uppfattningar har pedagogerna pÄ att barn i tidig Älder fÄr en diagnos? Hur arbetar pedagogerna med barn i behov av stöd och hur fungerar samarberbetet med förÀldrar till barn i behov av stöd? Metodisk ansats har varit kvalitativ och data har hÀmtats genom kvalitativa intervjuer med tio pedagoger i tvÄ olika kommuner. Det vi fÄtt fram Àr bland annat att alla vÄra informanter nÄgon gÄng under sin karriÀr stött pÄ barn i behov av stöd. Vi har Àven fÄtt en inblick i hur de bemöter dessa barn. För pedagogernas skull Àr en diagnos inte viktig, men den behövs för att sÀtta in de resurser som Àr viktiga i verksamheten för att barnet ska kunna utvecklas pÄ bÀsta möjliga sÀtt..

3 Sammandrag Titel: ?Chefers uppfattningar av sitt ledarskap med anknytning till motivation inom SkÄnes universitetssjukhus? NivÄ: Kandidatuppsats Författare: Magnus Svensson UtgivningsÄr: 2012 Handledare: Jonas Lundsten DÄ tidigare forskning inte fokuserat sÄ mycket pÄ ledares uppfattningar av vad som motiverar medarbetarna, fann vi chansen att göra en studie om hur ledarna pÄ SkÄnes universitetssjukhus (SUS) uppfattar hur de jobbar med motivationsfrÄgor inom den egna organisationen. Syftet med undersökningen Àr att, med utgÄngspunkt i ledarskapet som chefskap, undersöka hur anstÀllda med chefsbefattning inom SUS uppfattar sitt ledarskap med anknytning till vad de tror motiverar medarbetarna inom den egna organisationen . Vi har med en kvalitativ forskningsansats och Ätta stycken semi-strukturerade intervjuer identifierat fem teman; kommunikation, delaktighet, anpassning drivkraft och struktur, som cheferna anser vara viktiga motivationsaspekter, och dessutom funnit att dessa uppfattningar om ledarskapet följer ovanstÄende gemensamma mönster. VÄr studie visar pÄ att de uppfattar ledarskapet som att verka för och tillsammans med sina medarbetare mot de gemensamma verksamhetsmÄl som satts upp.

Syftet med denna undersökning var att ta reda pÄ hur förÀndringsvilliga pedagogerna Àr till ett minskat sockerintag i förskolan. Vi ville skapa oss en uppfattning om hur pedagogerna tÀnker och handlar vid frukost och mellanmÄl. Metoden Àr en kombination av kvalitativ och kvantitativ undersökning dÀr bearbetningen till viss del Àr kvantitativ. EnkÀter har lÀmnats ut till pedagoger i tre förskolor. Rektorerna pÄ de respektive stÀllena har fÄtt en sÀrskild enkÀt.

Den hÀr studien handlar om coaching inom ridsporten. Den beskriver ryttares uppfattningar, genom intervjuer, om coaching utifrÄn aspekterna relation, medvetenhet och ansvar. Syftet Àr att beskriva ryttares uppfattningar om coaching inom ramen för ridsport. Ridsport och coaching Àr ett omrÄde som inte Àr vÀl forskat inom och denna studie hoppas pÄ att tillföra till ökad forskning. Coaching har olika definitioner i olika sammanhang.

Handledning av sjuksköterskestudenter Àr ett komplext arbete som krÀver tid och. Handledare upplever brist pÄ stöttning frÄn kollegor och avdelningschef. Det Àr önskvÀrt om kollegor Àr villiga att ta över en del av patientomvÄrdnande sÄ att handledare fÄr mer tid för handledning av studenter under verksamhetsförlagd utbildning [Vfu]. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa studenthandledning under Vfu dÀr studenters och handledares uppfattningar belyses. Litteraturstudien bestÄr av 20 artiklar vilka analyserats utifrÄn studiens syfte och delats in i tvÄ teman utifrÄn handledares och studenters uppfattningar.

Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors uppfattningar av handledning av sjuksköterskestudenter. FrÄgestÀllningarna som författarna ville fÄ besvarade var: vad handledning innebar för sjuksköterskan och vad hon ansÄg pÄverka handledningen. Metoden som författarna valde att anvÀnda var en fenomenografisk ansats. Fenomenografin var lÀmplig dÄ författarna ville undersöka sjuksköterskornas olika uppfattningar kring det valda fenomenet. Datainsamlingen utfördes genom semistrukurerade intervjuer med sex sjuksköterskor pÄ en kirurgavdelning pÄ UMAS.

Studiens syfte var att utifrÄn ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnaster, i förhÄllande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning. Syftet var ocksÄ att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i Àmnet idrott och hÀlsa enligt idrottslÀrare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslÀrare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehÄllsmÀssigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslÀrarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsÀttning, om respektive profession uppdrag/förvÀntningar samt om samverkan mellan idrottslÀrare och sjukgymnast.

I denna studie fokuseras boendestöd för personer med missbruksproblematik. Det vi Àr intresserade av Àr de professionellas uppfattningar och erfarenheter av vad boendestöd kan innebÀra. FrÄgestÀllningarna blir: Vilka uppfattningar och erfarenheter kan professionella ha med avseende pÄ (1) insatsens utformning, (2) insatsens innehÄll samt pÄ (3) insatsens betydelse. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsstrategi med hermeneutiken som forskningstradition. Studien bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr fem professionella inom tre former av boendestöd har blivit intervjuade.

VÄr studie handlar om förskollÀrares syfte med naturvistelse. Vad de vill uppnÄ med den och vad de anser att barnen lÀr sig under den. Vi har Àven valt att belysa vilken prioritet de lÀgger vid vistelse i naturen och hur de ser pÄ sina förutsÀttningar. Anledningen till att vi valt detta omrÄde Àr att vi Àr intresserade av naturen och har förhoppning om att Àven kommande generationer ska finna glÀdjen i naturvistelsen. VÄr teori Àr att naturintresse skapas genom möjlighet att vistas ute i naturen.

Denna litteraturstudie syftar till att unders?ka nollans historiska utveckling samt l?rares, l?rarstudenters och elevers f?rst?else av division med noll. Forts?ttningsvis behandlas fr?gan om matematikhistoria kan anv?ndas i undervisningen f?r att gynna elevers f?rst?else f?r noll och division med noll. Materialet utg?rs av vetenskapliga artiklar, svenska matematikl?rob?cker f?r mellan- och h?gstadiet samt den svenska l?roplanen [Lgr22]. Metoden ?r en kvalitativ litteraturstudie som innefattar historisk granskning, analys av didaktiska studier och en l?roboksunders?kning.

Detta arbete handlar om fem lÀrares bedömning av andrasprÄktexter och lÀrarnasuppfattningar om sprÄkbehÀrskning, nivÄ och betyg. Syftet Àr att undersöka lÀrarnas uppfattningar om hur man definierar och mÀter sprÄkbehÀrskning hos andrasprÄkselever. Teoribakgrunden bestÄr av hypotesen om en kritisk period och varianter av den, bedömningsteorier, teorier om sprÄkbehÀrskning och Skolverkets kursplaner för svenska som andrasprÄk pÄ grundlÀggande nivÄ, gymnasiet och SFI samt publikationer om bedömningproducerade av Skolverket . Undersökningen bestÄr av en enkÀt dÀr lÀrarna bedömer och anger nivÄ, Informanterna har sedan intervjuats om vad de bedömer, vilka verktyg de anvÀnder och vilken typ av bedömning de anser att de anvÀnder. Resultatet visar att informanterna bedömer och definierar sprÄkbehÀrskning pÄ olika sÀtt samt att de uttrycker sig om bedömning och nivÄmed bedömningssprÄk som inte Àr lika.

Inledning: Bröstmjölk Àr den bÀsta nÀringskÀllan för spÀdbarn. Alla friska mödrar rekommenderas att exklusivt amma sina barn upp till sex mÄnaders Älder samt dÀrefter fortsÀtta amma och ge annat födotillÀgg upp till tvÄ Ärs Älder eller lÀngre. Flertalet faktorer kan dock pÄverka beslutet om att vÀlja att amma eller inte.Syfte: Syftet med denna studie var att undersökta iranska invandrarkvinnors uppfattningar och bruk angÄende amning och bröstmjölksersÀttning.Metod: En kvalitativ studie med strategiskt urval genomfördes dÀr tio iranska invandrarkvinnor intervjuades. Intervjuerna bestod av tolv frÄgor och spelades in och sedan transkriberades. InnehÄllsanalys anvÀndes.Resultat: Resultaten delades in i fem kategorier: ?HÀlso- sjukvÄrdskontakt i Sverige och i Iran?, ?Typ av föda som givits barnet?, ?Information och rÄd angÄende amning och bröstmjölksersÀttning?, ?Faktorer som pÄverkar valet att amma? samt ?Slutgiltig uppfattning angÄende valet att amma?.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om ett skriftligt omdöme i ordning och uppförande. Den uppsatsen Àmnar ta reda vad som skulle kunna uppnÄs med ett omdöme samt vilken problematik som kan finnas med ett omdöme ur betygsynpunkt. Fem lÀrare pÄ högstadiet har intervjuats. Det som framkommit gÀllande uppsatsens första frÄgestÀllning Àr att vad som skulle kunna uppnÄs med omdömet Àr att det skulle kunna visa att eleven stör och en hÄllhake kan skapas. En diskussion till elevens möjlighet till arbetsro kan ocksÄ uppstÄ.