Den hÀr uppsatsen handlar om elever i skolÄr 8 och 9, samt elever pÄ gymnasiet. Fokus Àr pÄ deras lÀrande, deras tankar och sprÄk i uppgiften litteraturlÀsning och recensionsskrivande. I skolan arbetar elever ofta med att lÀsa litteratur samt skriva recensioner, dÀrför Àr det intressant att utröna vilken lÀrandepotentialen kan vara i denna uppgift. Till vÄr hjÀlp har vi tagit en kvalitativ textanalys i ljuset av den fenomenografiska ansatsen för att kunna se den variation av uppfattningar som finns. I studien har vi analyserat 38 bokrecensioner av elever i skolÄr 8 och 9 samt gymnasiet.

BÄde genusforskning och jÀmstÀlldhetsforskning visar att flickor och pojkar möts och behandlas pÄ olika sÀtt beroende pÄ vilket kön de tillhör. Genus beskrivs som nÄgot som konstrueras socialt, vilket i sin tur innebÀr att könsmönster Àr nÄgot som Àr möjligt att förÀndra. Enligt LÀroplan för förskolan ska pedagoger arbeta för att motverka dessa traditionella könsmönster. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka pedagogers uppfattningar kring jÀmstÀlldhet i förskolan och deras tolkning av uppdraget. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod dÀr fyra pedagoger i förskolan intervjuats.

Jag har i min undersökning tittat nÀrmare pÄ vad SprÄktimmen Àr och vilka erfarenheter nÄgra förskollÀrare och 1-7 lÀrare som arbetar i f-1:or har av sitt arbete projektet. Studiens syfte Àr att lÄta de bÄda yrkesgrupperna komma till tals och utrycka sina erfarenheter och Äsikter om SprÄktimmen och vilka mÄl de har med sin lÀs- och skrivundervisning.Arbetet bygger pÄ intervjuer och enkÀtundersökningar med en grupp förskollÀrare och 1-7 lÀrare.I undersökningen har jag kommit fram till att det finns bÄde likheter och skillnader i yrkesgruppernas uppfattningar. Jag har kommit fram till att SprÄktimmen kan anpassas för olika elevers behov och ge alla elever en engagerad lÀs- och skrivundervisning. Det framkom ocksÄ att förskollÀrarna och 1-7 lÀrarna var över lag samstÀmmiga nÀr det gÀllde uppfattningar om lÀs- och skrivundervisningen. Skillnaden ligger i att förskollÀrarna skattar emotionell utveckling högt och 1-7 lÀrarna lÀgger mer vikt vid systematisk trÀning av fÀrdigheter.

Syftet med studien ?r att unders?ka hur omsorg till?mpas f?r att fr?mja l?rande och utveckling f?r elever inom anpassad grundskola som l?ser ?mnesomr?den. Det insamlade datamaterialet har analyserats tematiskt med st?d av socialkognitiv teori. Begreppet self-efficacy, ?ven kallat sj?lvtillit eller sj?lvf?rm?ga, ?r centralt inom denna teori och utg?r tillsammans med Noddings omsorgsteori k?rnan i analysen. Denna etnografiska studie bygger p? 50 timmar kvalitativa videoobservationer, tillsammans med deltagande observationer och f?ltanteckningar av den pedagogiska praktiken p? tv? anpassade grundskolor. Resultatet visar att l?rares och paraprofessionellas f?rv?ntningar p? elevernas f?rm?gor, samt hur omsorg till?mpas, har en betydande inverkan p? elevernas self-efficacy och d?rmed deras f?ruts?ttningar f?r l?rande och utveckling. I resultatet framtr?der tre perspektiv av omsorg, vilka ben?mns som fr?mjande, assisterande och h?mmande.

SammanfattningI detta arbete studerades förklaringsmodeller i fyra olika lÀroböcker i fysik för grundskolans senare Är. Syftet med arbetet var att se vilka olika typer av förklaringsmodeller som fanns i kapitlet om tryck i böckerna samt om vissa förklaringsmodeller var Äterkommande i flera av böckerna. I detta arbete sÄ gjordes Àven tvÄ enkÀtundersökningar. Dessa hade som syfte att dels ge kÀnnedom om lÀromedelförfattarnas motiv och kÀllor till det valda faktainnehÄllet samt att fÄ en inblick i elevernas uppfattningar av innehÄllet i deras lÀrobok. Resultatet av undersökningarna visade att det fanns förklaringsmodeller som Äterkom i flera av lÀroböckerna, att lÀromedelsförfattarna hade gemensamma beröringspunkter i sÄvÀl kÀllor som motiv till faktainnehÄllet samt att det gick att urskilja gemensamma uppfattningar hos eleverna betrÀffande innehÄllet i deras lÀrobok..

Syftet med denna studie var att undersöka likheter och skillnader i förskollÀrares och grundskollÀrares syn pÄ normalitet och avvikelse hos barn. Datainsamlingsmetoden som har anvÀnts Àr kvalitativ samtalsintervju och fem förskollÀrare respektive fyra grundskollÀrare har intervjuats. Samtalsintervju som metod valdes för att möjliggöra en förstÄelse för och kartlÀgga respondenternas uppfattningar, vÀrderingar och tankesÀtt. Intervjuerna har skrivits ut och transkriberats och intervjusvaren har kategoriserats och analyserats.  Resultatet visar pÄ att varken grundskollÀrarna eller förskollÀrarna ville anvÀnda ordet eller definiera normalitet i vidare utstrÀckning men i och med att de definierar avvikelse och skapar kategorier av barn sÄ skapas och definieras normaliteten samtidigt. Resultatet visar Àven pÄ att förskollÀrarna i större utstrÀckning problematiserar synen pÄ avvikelse och intar ett relationellt perspektiv jÀmfört med grundskollÀrarna som tenderar att inte ett kategoriskt perspektiv.

Bakgrund: En uppmĂ€rksammad debatt om progressiva avskrivningar i bostadsrĂ€ttsföreningar ligger som grund för denna studie. I samband med den tvingande övergĂ„ngen för Sveriges företag att tillĂ€mpa K-regelverken i redovisningen, uppstod oklarheter kring rĂ€tten att tillĂ€mpa avskrivningsmetoden. Problemet Ă€r ursprungligen en tolkningsfrĂ„ga, eftersom ÅRL tillsammans med K-regelverken kan tolkas och uppfattas pĂ„ olika sĂ€tt. 28 april 2014, fattade BFN ett beslut att förbjuda den progressiva avskrivningsmetoden vid tillĂ€mpning av K2.Syfte: Studiens syfte var att undersöka involverade parters uppfattningar och Ă„sikter kring avskrivningsmetoden i bostadsrĂ€ttsföreningar. Med involverade parter menas revisorer, byggföretag, bostadsrĂ€ttsorganisationer samt bostadsrĂ€ttsföreningar.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod.

Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhÄllningssÀtt, etiska principer och medkÀnsla betyder mycket, inte bara för patienten utan Àven för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar Àven en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta stÀllning vid passiv dödshjÀlp. Passiv dödshjÀlp förekommer i Sverige och Àr tillÄten. Denna form av dödshjÀlp innebÀr att en behandling avbryts eller inte sÀtts in pÄ sjukvÄrdens initiativ, patientens eller anhörigas begÀran. Syfte: Syftet Àr att belysa faktorer som pÄverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjÀlp inom palliativ vÄrd.

Syftet med studien Àr att undersöka specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av elevhÀlsans uppdrag och funktion i skolan. Syftet Àr framförallt att belysa uppfattningarna av det hÀlsofrÀmjande och förebyggande arbetet. Vi har utgÄtt frÄn en kvalitativ metod och har en fenomenografisk ansats. I vÄr studie innebÀr det att vi har anvÀnt oss av semistrukturerad intervjuform, dÄ vi vill fÄ fram specialpedagogers och klasslÀrares uppfattningar av fenomenet elevhÀlsan. I analysen av vÄrt empiriska material har vi anvÀnt oss av ramfaktorteoretiskt perspektiv och Antonovskys teori om KASAM.

Studiens syfte har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i Är 7-9 gör och tÀnker nÀr de undervisar i geografi. Jag ville ocksÄ veta vilka uppfattningar de har av Àmnetsamt undersöka hur samma lÀrare ser pÄ begreppet syntes kopplat till geografiÀmnet. Jag ansÄg det ocksÄ vara nödvÀndigt att undersöka om och hur geografiÀmnet Àr synligt i andra Àmnen.Jag stÀllde tvÄ frÄgor utifrÄn mitt syfte:1. Hur uppfattar nÄgra lÀrare i Är 7-9 skolÀmnet geografi? Vilekn syn har de pÄ Àmnet?2.

HÀlsofrÀmjande arbete i förskolan och dess inverkan pÄ barns hÀlsa ser vi som viktigt för vÄr yrkesroll att studera. Det Àr viktigt att barn fÄr en hÀlsosam grund att stÄ pÄ tidigt i livet, och frÀmst i förskolan dÀr de befinner sig lÄnga stunder i sina tidiga Är. Syftet med studien var att undersöka om, och i sÄ fall vilka uppfattningar förskollÀrare har i det hÀlsofrÀmjande arbetet i förskolan och om de har ett medvetet arbetssÀtt. Vi har valt att anvÀnda oss av en kvalitativ fenomenografisk intervjumetod med tre observationer av miljö för att fördjupa resultatet. Vi intervjuade sex förskollÀrare pÄ tre olika förskolor och det var Àven dÀr vi gjorde vÄra observationer.

Bakgrund: Det har funnits en uppfattning att nyblivna mammor ska ta det lugnt efter förlossningen. PÄ senare tid har dock forskning visat att det Àr viktigt att trÀna framförallt sina magmuskler med anpassade övningar. Syfte: Att undersöka nyblivna mammors uppfattningar om trÀning av magmusklerna efter graviditeten och hur dessa uppfattningar omsÀtts i faktisk trÀning. Metod: En kvalitativ forskningsansats anvÀndes och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med Ätta nyblivna mammor. Data analyserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.

Syftet med undersökningen var att studera lÀrares egna uppfattningar om hur de arbetar med att frÀmja elevers positiva sjÀlvbild samt studera om lÀrarnas egna uppfattningar om elevernas sjÀlvbild pÄverkar bedömningen av eleverna i Àmnet idrott och hÀlsa. Undersökningen Àr kvalitativ och utgörs av sex semistrukturerade intervjuer bland lÀrare inom idrott och hÀlsa i grundskolans senare Är. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs utav Meads spegelteori, teorier om sociala jÀmförelser samt Vygotsky och det sociokulturella perspektivet. Gemensamt för teorierna Àr deras betoning pÄ omgivningens inverkan pÄ en persons sjÀlvutveckling. DÀrutöver redogör forskningsbakgrunden för litteratur och forskning som anses relevant för studiens syfte, dÀr bland annat de nationella styrdokumenten, undervisningsklimatet samt flow belyses.

AbstractExamensarbete inom LÀrarprogrammet LP01Titel: Erfarenhetsbaserat lÀrande - LÀrares uppfattningar och förstÄelser av att anvÀnda eleverserfarenheter och upplevelser i undervisningen.Författare: Jessica WindströmTermin och Är: VTŽ14Kursansvarig institution: Göteborgs Universitet, Sociologiska institutionenKurs: LAU 390Handledare: Birgitta KullbergExaminator: Hans RystedtRapportnummer: HT12-2920-060_____________________________________________________________________________Nyckelord och nyckelbegrepp: Elevers erfarenheter i undervisningen, lÀrares uppfattningar ocharbetssÀtt, sociokulturellt perspektiv, fenomenografiskt förhÄllningssÀtt, progressivt, levandegöra,livslÄngt lÀrande, skolan- en del av samhÀllet, grÀnsöverskridande undervisning, det livsvidalÀrandet, undervisningsbaserat lÀrande.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att synliggöra lÀrares uppfattningar av möjligheter och fördelar medatt arbeta erfarenhetsbaserat i undervisningen, det vill sÀga av att basera undervisningenpÄ elevernas tidigare erfarenheter och nyvunna upplevelser. Studiens frÄgestÀllningar Àr;Hur uppfattar lÀrare att de arbetar erfarenhetsbaserat? Varför skall man, enligt lÀrarna,undervisa erfarenhetsbaserat? Vad uppfattar lÀrarna att man bör tÀnka pÄ dÄ man arbetarerfarenhetsbaserat?MetodStudien Àr kvalitativ och har lÀrarens perspektiv. Metod och material som anvÀnts ÀrfrÄgeformulÀr med öppna/autentiska frÄgor, som besvarats av 15 lÀrare via mail samtlitteratur och forskning av vikt för Àmnet.ResultatResultatet visar att om man som lÀrare i sin undervisning levandegör undervisningen,arbetar grÀnsöverskridande mellan teori och praktik, utgÄr frÄn elevernas erfarenheter,dvs. förförstÄelser och behov och lÄter eleverna lÀra genom att anvÀnda sin eller sinalÀrstilar, kan eleven tillgodogöra sig och utveckla kunskapen mot en livslÄng och livsvidsÄdan.Studiens betydelse för lÀrarverksamhetenStudien avser att bidra till en utveckling av lÀrarverksamheten sÄ att undervisningenvarieras enligt gÀllande styrdokument, LÀroplan för grundskolan 2011 (Lgr11) i vilkenanvÀndningen av elevernas erfarenheter i undervisningen poÀngteras.

Syftet med denna studie Àr att belysa samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar om andrasprÄkselevers framgÄng i samhÀllskunskapsÀmnet pÄ gymnasiet. Studien kartlÀgger vilka faktorer som Àr avgörande för framgÄng och hinder för framgÄng, samt vilka insatser som skolor gör för att hjÀlpa andrasprÄkselever att bli framgÄngsrika i samhÀllskunskap. Data framtas i form av samtalsintervjuer med fyra samhÀllskunskapslÀrare pÄ tre gymnasieskolor. De faktorer som pÄvisade bÄde framgÄng och hinder var motivation och sprÄkbehÀrskning. LÀrarna menade att motivation var en nödvÀndig ingrediens för att överkomma mÄnga av de hinder som kunde förekomma.