Denna studies syfte Àr att fÄ ökad förstÄelse och kunskap om elevers varierade uppfattningar av fenomenet krÀnkning i skolan. Studien Àr kvalitativ, vi vill veta hur elever utifrÄn sina erfarenheter uppfattar fenomenet krÀnkning och lyfta fram variationer i uppfattningarna. Studien bygger pÄ semi-strukturerade intervjuer med elever i Är sju, Ätta och nio. Vi har gjort en fenomenografisk analys av intervjumaterialet, vilket har resulterat i beskrivningskategorier. Vi har funnit tre kategorier i elevers uppfattningar av krÀnkning, dessa Àr krÀnkning som intrÄng, krÀnkning som nedvÀrdering och krÀnkning som uteslutning.

Syftet med min studie Àr att belysa elevers uppfattningar om anvÀndningen av musik som metod i matematikundervisningen. Ett annat syfte Àr att beskriva utvecklingen av omrÄdet matematik och musik i ett lÀrandesammanhang samt att bidra till utvecklingen inom omrÄdet.För att fÄ en bild av elevers uppfattningar har jag att anvÀnt mig av en kvalitativ metod, dÀr det viktiga Àr att tolka och förstÄ elevernas uppfattningar. För att eleverna skall kunna fÄ en uppfattning har jag utformat tvÄ lektioner med brÄkrÀkning och musik. Mot en teoretisk bakgrund har jag tolkat elevernas uppfattningar. För att allra bÀst kunna fÄnga elevernas tankar har jag valt semi-strukturerade intervjuer.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Syftet med arbetet har varit att ta reda pÄ hur pojkar uppfattar sin boklÀsning i skola och pÄ fritiden. Tolv pojkar och en bibliotekarie har blivit intervjuade. Jag har funnit att pojkarnas förÀldrar vÀrderar lÀsningen högt och att de har fÄtt den första pÄverkan av lÀsning genom att deras förÀldrar lÀste sagor för dem nÀr de var smÄ. Pojkarna fÄr lÀsa böcker sjÀlva i skolan minst en gÄng i veckan och nÀstan alla lÀser sjÀlva böcker pÄ sin fritid. Pojkarnas uppfattningar angÄende vad som behövs för att lÀsa böcker skiljer sig en del, men att det ska vara roligt har flera av pojkarna uttalat sig om.

Syftet med denna magisteruppsats Àr att undersöka elevers uppfattningar och upplevelser av bedömningsmatriser i svenska. Uppsatsen Àr ett led i ett skolutvecklingsprojekt om kunskapssyn, bedömning och IUP, Individuell utvecklingsplan, pÄ FÀladsgÄrden, en 6-9-skola, i Lund . Med undersökningen vill jag fÄ fördjupad förstÄelse för hur eleverna uppfattar och anvÀnder matriser och vad de anser sig behöva för att uppfatta lÀrarresponsen som god. Elva kvalitativa intervjuer med elever i skolÄr sju och nio genomfördes under december 2008 och januari 2009. Det Àr dessa elevers uppfattningar som tillsammans med litteratur i Àmnet ligger till grund för arbetet. Resultatet av undersökningen visar att elevernas uppfattningar om bedömningsmatrisen i grunden Àr positiva, men att de efterfrÄgar kompletterande kommentarer till den.

Information till patienten Àr en betydelsefull del av sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete. En viktig uppgift Àr att hos patienter identifiera hindrande och frÀmjande faktorer för möjligheten att ta till sig information. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av hur patienter har erfarit given information samt sjuksköterskors uppfattningar av vad som pÄverkar patienter i informationssituationen. Tio sjuksköterskor intervjuades och materialet analyserades utifrÄn en fenomenografisk ansats. I resultatet framkom beskrivningskategorierna tar till sig, tar inte till sig och uppfattar inte.

Studiens syfte var att synliggöra vilka uppfattningar nÄgra inom grundskolan verksamma lÀrare och skolledare tillmÀter fysisk aktivitet för elevers lÀrande.Studien tar sin grund frÄn fenomenografin och utgörs av data insamlade frÄn sju intervjupersoner valda utefter kriterieurval. Dessa intervjuer Àr samtalsintervjuer med en kvalitativ ansats.Resultatet visar att intervjupersonernas uppfattningar spretar lika mycket som forskningsfÀltet inom omrÄdet vi undersökt. Den framtrÀdande stÄndpunkten ter sig vara att fysisk aktivitet Ätminstone inte Àr skadligt för lÀrande och/eller elevernas skolprestationer, och att fysisk aktivitet kan ha positiva effekter pÄ exempelvis minne och sjÀlvförtroende, men med mer oklara kopplingar till lÀrande och Àmnesrelaterade prestationer..

Studiens övergripande syfte Àr att generera insikt i förskollÀrares uppfattningar av omsorgens roll i det dagliga arbetet med de yngsta barnen i förskolan.UtifrÄn en fenomenografisk metodansats har sju semistrukturerade intervjuer genomförts med förskollÀrare verksamma pÄ en smÄbarnsavdelning.I studien beskrivs tidigare forskning kring fenomenet omsorg och dess roll i förskolan och olika forskares uppfattningar av dess betydelse för de yngsta barnen.Informanternas utsagor Àr sammanstÀllda utifrÄn en fenomenografisk analysmetod dÀr sex beskrivningskategorier utkristalliserats, i kategorierna inryms en bred variation av uppfattningar av omsorgens betydelse. Dessa sex beskrivningskategorier leder fram till studien utfallsrum, dvs. studiens resultat. I resultatet framtrÀder förskollÀrarnas uppfattningar av omsorgen som bÄde en viktig faktor för de yngsta barnens vÀlbefinnande, men Àven som en grund för deras lÀrande inom förskolekontexten..

HÀlsa och ohÀlsa Àr angelÀgenheter för bÄde den enskilda mÀnniskan och hela samhÀllet. HÀlsopedagogiska programmet Àr en treÄrig utbildning vid Högskolan i GÀvle, studenterna som tar examen dÀrifrÄn kan kalla sig hÀlsovetare. Syftet med studien Àr att undersöka uppfattningar av hÀlsosamhet bland hÀlsopedagogstuderande. Studiens ansats Àr fenomenografiskt inspirerad. Hur formas dessa hÀlsopedagoger in i yrkesrollen att göra mÀnniskor mer hÀlsosamma? Vad anser dessa studenter vara hÀlsosamt? Fyra kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer har genomförts med studenter som gÄr termin fyra och fem pÄ hÀlsopedagogiska programmet vid Högskolan i GÀvle.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Bakgrund: Lidande Àr den mest centrala kÀnslan för patienten och kan orsakas av en förlust av mÀnniskans sjÀlv. Den lidande mÀnniskans livsvÀrld Àr inte den fysiska vÀrld hon lever i utan vÀrlden som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande mÀnniskan uppfattar varandra som unika individer Àr en förutsÀttning för att en mellanmÀnsklig relation ska Àga rum. Historisk sett har vÄrdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men mÀnnen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstÄnd frÄn samhÀllet och mÄnga barriÀrer för mÀn i omvÄrdnaden.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurs fem och sex uppfattar relationen mellan lÀsförstÄelse- och matematiksvÄrigheter samt hur de vÀljer att arbeta inom dessa omrÄden. Vi har Àven genom enkÀter hos dessa lÀrares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom lÀsförstÄelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgÄtt frÄn i denna rapport Àr fenomenografi som handlar om hur mÀnniskor uppfattar sin omvÀrld. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner.

Vi finner att ledarskapet tar sig olika uttryck beroende av kontext. Cheferna och medarbetarna har olika uppfattningar om verksamheten. Vi tolkar dessa olika verksamhetsuppfattningar som ett resultat av utebliven kommunikation. Dessutom gör personalen ingen Ätskillnad mellan ledarskap och chefskap. Detta Àr ej heller av avgörande betydelse, sÄ lÀnge det resulterar i att alla har samma uppfattning om organisationens dagliga verksamhet..

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syftet med studien var att undersöka vilka uppfattningar som nÄgra förskollÀrare har kring professionalism i sitt arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd. Studien Àr kvalitativ och intervjuer genomfördes i fokusgrupper samt individuellt. Resultatet visade att uppfattningar kring professionalism i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd var att förskollÀrarens professionella roll uppfattades utifrÄn flera kategorier. Dessa kategorier var kunskap, reflektion, barnsyn, inkludering och förhÄllningssÀtt. FörskollÀrarnas uppfattningar om stödet de fick frÄn andra professionella i arbete med barn i behov av sÀrskilt stöd uttrycktes som positivt och vÀsentligt för att kunna genomföra ett arbete med professionalism.