Syftet Àr att undersöka myndigheterna polisen och brottsofferjourens uppfattningar om det oprovocerade ungdomsvÄldets orsaker. FrÄgorna Àr: Vad har Polisen och Brottsofferjouren för uppfattningar om orsakerna till det oprovocerade ungdomsvÄldet? Hur rimliga Àr uppfattningarna? En kvinna pÄ Brottsofferjouren, och en manlig polis intervjuades. Kurirens artikelserie 2005 beskriver det oprovocerade ungdomsrelaterade gatuvÄldet under nÄgra mÄnader hösten 2005 i LuleÄ. CW Mills regler/ konformitet, och Durkheims socialt/ strukturellt/moraliskt tvÄng tas upp.

?Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera pedagogers uppfattningar om lÀrarprofessionen utifrÄn perspektiven allmÀn lÀrarutbildning i förhÄllande till beprövad erfarenhet och medföljande tyst kunskap gÀllande de specialpedagogiska perspektiv vi tar upp i vÄr studie. För att ta reda pÄ pedagogernas uppfattningar har vi genomfört en kvalitativ intervjustudie, med fenomenografiskt perspektiv som inspiration, pÄ verksamma pedagoger i förskola och skola. Respondenterna delades upp i tvÄ urvalsgrupper, beroende pÄ utbildning. Resultatet pÄvisar att nyutexaminerade pedagoger har en önskan om att specialpedagogik ingÄr i deras grundutbildning. Pedagoger med lÄng yrkeserfarenhet uppfattar att den tysta kunskap som följer med den kan kompensera för den specialpedagogiska kunskap som inte ingÄtt i deras grundutbildning.

Den hÀr fallstudien behandlar olika individers förestÀllningar och uppfattningar om kön och genus i förskolan, i studien ingÄr bÄde förskolepedagoger och förÀldrar. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studien Àr uppdelad i tvÄ delstudier; delstudie I bestÄr av intervjuer som analyserats med hjÀlp av kritisk diskursanalys och delstudie II har etnografisk ansats. Att studien bestÄr av tvÄ delstudier beror pÄ att jag dÀrmed kan belysa problematiken runt arbetsprocessen kring skapandet av ett gemensamt förhÄllningsÀtt vad gÀller genusarbete i förskolan. Studien pÄvisar att begreppet genus uppfattas som nÄgot svÄrdefinierbart och informanternas svar tyder pÄ en osÀkerhet kring just detta begrepp.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Einarsson, Monica och Johansson, Marie. (2007). Inkludering - till varje pris? Inclusion - no matter what? Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka uppfattningar elever som tidigare gÄtt pÄ skoldaghem, har nÀr det gÀller inkludering och exkludering.

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

Syftet med studien Àr att synliggöra barns uppfattningar av förskolegÄrden med utgÄngspunkt i forskningsfrÄgorna: Finns det omrÄden pÄ förskolegÄrden som barnen anser vara mer eller mindre attraktiva att vara pÄ? Samt Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? En kvalitativ intervjustudie genomfördes i form av samtalspromenader pÄ en förskola dÀr barn i fyra till fem Ärs Älder intervjuades i par. Materialet har efter intervjuerna sammanstÀllts utifrÄn de olika uppfattningarna barnen framförde. Vi har i arbetet valt att utgÄ ifrÄn begreppen barnperspektiv och barns perspektiv som en teoretisk utgÄngspunkt och anvÀnda en fenomenografisk inspirerad forskningsansats vid analysen av studiens resultat, dÄ fokus har varit variationen av barns uppfattningar. Resultatet visade en stor variation i barnens uppfattningar av förskolegÄrden vilket sammanstÀlldes med hjÀlp av att kategorisera barnens uppfattningar i tre rubriker; Attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden, Mindre attraktiva omrÄden pÄ förskolegÄrden samt Avskilda platser pÄ förskolegÄrden.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.

Studien syftar till att ge förstÄelse för Ätta högstadielÀrares uppfattningar om orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter inom skolor i en mindre kommun. Studien genomfördes genom intervjuer och svaren förhÄlls i vÄr studie till forskningsperspektiv inom specialpedagogik. Studien undersöker om det finns diskrepans mellan de uppfattningar som lÀrarna i studien har gÀllande orsaker till lÀs- och skrivsvÄrigheter och realiteten. I resultatredovisningen anvÀnds till viss del en hermeneutisk ansats. De intervjuade lÀrarna rör sig i samtliga fall över fler Àn ett av forskningsperspektiven.

Gymnasieskolans litteraturundervisning bygger till stor del pÄ en kanontradition, i vilken förmedlandet av ett kulturarv Àr centralt. I en kulturell mÄngfald finns anledning att problematisera kanon utifrÄn de demokratiska vÀrden skolan har i uppdrag att förmedla. Syftet med föreliggande uppsats Àr att problematisera svenskÀmnets litteraturundervisning i en mÄngkulturell samhÀllsutveckling, samt undersöka svensklÀrares uppfattningar av det egna litteraturvalet. En empirisk studie har genomförts för att se vilka vÀrderingar gymnasieskolans litteraturval grundar sig i. Resultatet analyseras utifrÄn de utbildningsfilosofiska riktningarna; progressivism, perennialism och rekonstruktivism ur vilka lÀrares uppfattningar av litteraturval kategoriseras.

StyrketrÀning medför en rad positiva effekter pÄ kroppen. TrÀning med fokus pÄ styrka Àr ett bra hjÀlpmedel för kontroll av kroppsvikt, energiomsÀttningen och kroppssammansÀttningen (Statens FolkhÀlsoinstitut, 2008). Under de senaste Ären har intresset för styrketrÀningens hÀlsofrÀmjande inverkan ökat (Statens FolkhÀlsoinstitut, 2008). För att uppnÄ ett förbÀttrat trÀningssvar sÄsom en ökning av muskelns tvÀrsnittsarea eller styrka Àr det viktigt att efter avslutat trÀningspass ha ett nutritionsintag bestÄendes av kolhydrat och protein, ett sÄ kallat ÄterhÀmtningsmÄl (KenttÀ & Svensson, 2008; Jeukendrup & Gleeson, 2010). Syftet med denna kvantitativa studie Àr att undersöka kunskapen och uppfattningar kring ÄterhÀmtningsmÄl hos en grupp styrketrÀnande, vuxna mÀn och kvinnor.

Detta arbete undersöker vad de lÀrare och elever som deltagit i undersökningen, har för uppfattningar angÄende respons pÄ elevers skriftliga arbeten inom svenskÀmnet. Undersökningen genomfördes pÄ en gymnasieskola i mellersta Sverige och inkluderade 41 informanter. Samtliga informanter intervjuades och elevernas och lÀrarnas uppfattningar jÀmfördes sedan med varandra i syfte att gestalta eventuella kontraster och likheter.      Undersökningen visar att det finns bÄde likheter och skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons pÄ elevers skriftliga arbeten i svenskÀmnet. Sex av tio lÀrarinformanter nÀmnde exempelvis att respons pÄ den globala textnivÄn prioriteras i deras skrivundervisning men sju av tio elevinformanter anser att det Àr vanligt förekommande att lÀrarrespons prioriterar den lokala textnivÄn i elevtexter. Att det finns tydliga skillnader mellan lÀrarinformanternas och elevinformanternas uppfattningar om respons kan indikera att responsarbetet mellan lÀrarinformanterna och elevinformanterna bör vidareutvecklas ytterligare för att det ska vara givande för samtliga parter. .

SammanfattningDenna studie syftade till att undersoka larares uppfattningar om begavningsbegreppet. Utifran detta syfte formulerades fragestallningar gallande larares definitioner av begreppet begavning, larares uppfattningar om vad som karaktariserar matematiskt begavade elever, hur larare identifierar/upptacker begavade elever i matematik samt vilka strategier larare anvander for att utmana, stimulera och motviera begavade elever i matematik. De metoder som valdes for att samla in data bestod av enkat och intervju med verksamma larare i grundskolan. Materialet analyserades med hjalp av fragestallningarna samt utifran vara teoretiska utgangspunkter, fenomenografi och begavade elever. Utifran resultatet kunde det konstateras att det rader en stor variation i definitionen av begreppet begavning, dock kopplade manga av lararna begreppet till att en begavad elev ar snabb, saval i arbetet som i tanken.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur 16 av deltagarna pÄ den stresshanteringsyogakurs vi har följt uppfattar yogapasset och kursen som helhet. Studien har inspirerats av en fenomenografisk ansats, vilket innebÀr att finna variationer mellan yogadeltagarnas uppfattningar om stresshanteringsyogakursen. Vi har anvÀnt oss av en semistrukturerad intervjuform för att yogadeltagarna skulle fÄ utrymme att tala fritt om sina uppfattningar utifrÄn de teman intervjun innehöll. I undersökningen Àr urvalet 16 yogadeltagare mellan 26-61 Är som har valt att fullfölja kursen. Av dessa Àr 14 kvinnor och 2 mÀn.

Syftet med denna studie var att undersöka elevers uppfattningar av skrivande i och utanför skolan. Med utgÄngspunkt i frÄgestÀllningar som vad eleverna har för uppfattningar av vad, nÀr, hur och varför de skriver och vilken betydelse skrivandet har för dem, genomfördes en intervjustudie ur ett fenomenografiskt perspektiv med elever i Ärskurs 6. Eftersom studiens fokus ligger pÄ vad och hur elever tÀnker om sitt skrivande Àr den fenomenografiska ansatsen lÀmplig att utgÄ ifrÄn. Fenomenografin Àr intresserad av att beskriva de kvalitativa variationer av uppfattningar som finns kring ett specifikt fenomen, till exempel skrivande. I arbetet med studien fick 96 elever i Ärskurs sex skriva och berÀtta om sina uppfattningar och upplevelser av att skriva, bÄde i skolan och pÄ fritiden.