Detta Àr ett examensarbete som tar upp elevers uppfattningar kring sin utbildning och sitt lÀrande samt om infÀrgning och Àmnesintegrering kan ha en positiv inverkan i deras inlÀrning. Kvalitativa intervjuer med tredjeÄrselever ur tre olika program: samhÀlls-, barn- och fritids- och byggprogrammet, har utförts och Àr utgÄngspunkten för analysen utifrÄn följande slutsatser kan dras: Elever behöver för det första, variation i sin undervisning, dÀr teori varvas med praktik och för det andra behöver de förstÄelse för att kunna skapa kunskap. Ett helhetsperspektiv pÄ undervisning och utbildning kan möjliggöras genom programinfÀrgning och Àmnesintegrering och eleverna visar intresse och motivation för sina valda programinriktningar och slutligen kÀnner de sig redo för det som komma skall efter studiernas avslutande..

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sÀtt att erfara nÄgot ? variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen dÀr varje uppfattning Àr lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har anvÀnts dÀr sammanlagt 15 barnintervjuer pÄ tvÄ olika förskolor i södra Sverige har genomförts.

Det övergripande syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskolebarn kan lÀra om tekniska system, nÀrmare bestÀmt avloppssystemet och hur deras uppfattningar förÀndrats efter en pedagogisk aktivitet.FrÄgestÀllning: Vilka uppfattningar har barn i 4 till 5-ÄrsÄldern om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet?I studien ingick sex barn, kvalitativa intervjuer anvÀndes för att ta reda pÄ barnens uppfattningar om avloppssystemet innan och efter en pedagogisk aktivitet. I den pedagogiska aktiviteten anvÀndes bilder för att visa barnen hur ett förenklat avloppssystem kan se ut och fungera. De fick sedan konstruera och testa ett förenklat avloppssystem flera gÄnger. Efter detta fick de sjÀlva försöka lÀgga ihop bilderna sÄ att det blev ett komplett avloppssystem.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Syftet med denna studie Àr att studera förskollÀrares och barnskötares uppfattningar kring lekens betydelse för barns lÀrande samt att jÀmföra om det framtrÀder nÄgra likheter eller skillnader i deras uppfattningar. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer anvÀnts. Fyra förskollÀrare och fyra barnskötare har intervjuats. I resultatet framkom att leken och lÀrandet hör ihop och att dessa tvÄ begrepp uppfattas gÄ "hand i hand med varandra". Det var flera likheter Àn skillnader i förskollÀrares och barnskötares syn pÄ lekens betydelse för lÀrandet.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lÀrande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt lÀroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebÀr att vi ville ta reda pÄ informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju.

Skolan Àr en av Sveriges största arbetsplatser och dÀrmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohÀlsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lÀrare med avsikt att kunna ge en ökad förstÄelse av introduktionens betydelse för lÀrares vÀlbefinnande. Fyra lÀrare frÄn en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen pÄverkas av arbetet med bedömning. Avsikten Àr vidare att undersöka om de praxisnÀra uppfattningarna stÀmmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lÀrare skiljer sig beroende pÄ vilken Älder de undervisar i. VÄr utgÄngspunkt för studien Àr didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning dÄ denna bedömningsform pÄtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnÄ syftet med studien har vi valt att intervjua sex lÀrare verksamma pÄ lÄg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvÀrdering.Resultatet av vÄr undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lÀrarnas uppfattningar beroende pÄ vilket Äldersstadium de Àr verksamma inom. Resultatet visar Àven tydligt att lÀrarnas uppfattningar har förÀndrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vÄr slutsats Àr att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lÀrare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.

Denna studie handlar om att undersöka ungdomars uppfattningar om kÀrlek, sex, sexuella identiteter samt deras erfarenhet av sex- och samlevnadsundervisning. Ungdomarnas uppfattningar jÀmfördes med varandra samt med uppfattningarna frÄn en person verksam pÄ RFSL*. Detta Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ intervjuer med en tjejgrupp, en killgrupp och med en respondent frÄn RFSL. Resultatet visade inte pÄ nÄgra större skillnader mellan ungdomsgruppernas uppfattningar, utan den största skillnaden fann vi emellan deras och RFSL- respondentens uppfattning. I resultatet framkom det att ungdomarna ser kÀrlek och sex som tvÄ fenomen beroende av varandra.

Media a?r idag en stor del av va?rt samha?lle och har genom den teknologiska utvecklingen fa?tt en stor marknad och har kommit till att bli en stor del av va?r vardag. Hur vi pa?verkas av media och den sociala kontexten sker hela tiden, medvetet och omedvetet pa? olika sa?tt. Syftet i studien a?r att underso?ka gymnasielevers uppfattningar om hur media pa?verkar deras syn om ha?lsa och att vara ha?lsosam.Utifra?n en fenomenografisk ansats i metoden, som syftar till att hitta olika uppfattningar om ett fenomen, har eleverna i studien besvarat en skrivuppgift med o?ppna fra?gor da?r eleverna besvarat dessa med egna beskrivningar kring varje fra?ga.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Studier visar att hÀlso- och sjukvÄrdens personal har olikauppfattningar om innebörden av hÀlsopromotion. HÀlsopromotioninkluderar ett helhetstÀnkande som utgÄr frÄn en salutogeninriktning, dÀr individen ses som en helhet. MÀnniskan ses utifrÄnflera hÀlsodimensioner dÀr fysiska och biologiska aspekter ingÄr.Sjuksköterskan ska tillgodose patientens psykiska, fysiska, andliga,sociala och kulturella ansprÄk och vid behov identifiera hÀlsoriskeroch motivera till förÀndrade levnadsvanor. Syftet medlitteraturstudien var att belysa sjuksköterskors uppfattningar omhÀlsopromotion i omvÄrdnad. En systematisk granskning av 13vetenskapliga artiklar genomfördes.

Syftet med min studie Ă€r att studera och analysera nĂ„gra av grundskolans lĂ€rares och elevers uppfattningar om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass i grundskolan, ur ett lĂ€rande perspektiv. Mina frĂ„gestĂ€llningar Ă€r vilka uppfattningar har utvalda lĂ€rare om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv, samt vilka uppfattningar har utvalda elever om specialpedagogiska insatser i en sĂ€rskoleklass ur ett lĂ€rande perspektiv. Studien har en fenomenografisk forskningsansats dĂ€r uppfattningar studeras. Fem kvalitativa intervjuer med fem olika personer genomfördes och resultat av dessa visar att lĂ€rarna upplever att eleverna utvecklas socialt och förbĂ€ttrar sina resultat i kĂ€rnĂ€mnen, genom anvĂ€ndandet av de specialpedagogiska insatserna. Även eleverna upplever att de förbĂ€ttrar sina skolresultat i kĂ€rnĂ€mnen, frĂ€mst i matematik och engelska.

Syftet med denna studie Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om betydelsen av barns lek i förskolan. Synen pÄ lek och lÀrande har förÀndrats frÄn 1900-talet och fram till idag, dÄ pedagoger arbetar utifrÄn den reviderade lÀroplanen. Med pedagogers förÀndrade uppdrag Àr intresset att undersöka hur de uppfattar förÀndringen och förhÄllandet mellan lek och lÀrande.Vi har utifrÄn tre gruppintervjuer studerat hur pedagogers uppfattningar av lek i förskolan Àr idag 2012 och hur de arbetar utifrÄn sitt uppdrag dÄ lÀroplanen reviderats 2010. För att fÄ mer kunskap till studien har vi kopplat vÄr litteraturdel till dokumenten, barnstugeutredningen, pedagogisks dokumentation för förskola, lÀroplan för förskola 1998, lÀroplan för förskola 98/10. Utvecklingspedagogiken har anvÀnds som teoretiskt analysredaskap.Studiens resultat visar att pedagogers uppfattningar om betydelsen av lek skiljer sig mellan de intervjuade förskolornas personal.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.