Syftet med uppsatsen Àr att ge en bild av hur man i sex klasser, Är tre, sex och nio, arbetade för att utveckla elevernas matematiska tÀnkande och dÀrigenom förhindra svÄrigheter. Vi ville se om organiserandet av lÀrandet och sÀttet att kommunicera pÄverkade elevernas instÀllning till matematiken.I litteraturgenomgÄngen tar vi upp vad styrdokumenten sÀger om matematik, barnets matematiska utveckling, matematik i skolan, attityder till matematik samt teorier om matematiksvÄrigheter. I den empiriska delen beskriver vi hur vi utförde undersökningen i tvÄ steg; en elevenkÀt i skolÄr tre, sex och nio samt en kvalitativ del som genomfördes i form av semistrukturerade intervjuer med elevernas pedagoger. I resultatdelen redovisas bl.a. slutsatserna att grupperna var mer flexibla bland de yngre barnen, vikten av att anvÀnda öppna frÄgor och uppgifter dÀr vÀgen till lösningen var viktigare Àn svaret samt att eleverna i de olika skolÄren inte fann matematikÀmnet svÄrt men dÀremot trÄkigt.Konstateras kan att en del elever har matematiksvÄrigheter men mÄnga fÄr svÄrigheter i samband med undervisningen.

Detta examensarbete Àr en undersökning pÄ en gymnasieskola om anvÀndande och erfarenheter av infÀrgning i matematikundervisningen. PÄ skolan bedrivs ej nÄgon styrning frÄn ledningen eller av andra lÀrare för anvÀndning av infÀrgning. Var och en av lÀrarna vÀljer helt sjÀlvstÀndigt om det vill arbeta med det eller ej. Syftet med denna undersökning Àr att utröna lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattning i att utveckla matematikundervisningen med infÀrgning inom de yrkesinriktade programmen. Metoden infÀrgning kan beskrivas som att, man lÄter yrkesÀmnet fÀrga undervisningen i kÀrnÀmnena.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att vi ville undersöka om eleverna blev motiverade att arbeta med och lÀra sig matematik om den framstÀlls pÄ ett lustfyllt och verklighetshetsanknutet sÀtt. Att arbeta med matematik i projektform som ett komplement till den ordinarie matematikundervisningen skulle kunna vara ett sÀtt att motivera eleverna. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar planerade, utformade och genomförde vi en projektvecka i matematik pÄ en gymnasieskola. Under veckans gÄng observerade vi eleverna och deras arbete. UtifrÄn vÄra observationer utvÀrderade vi sjÀlva projektveckan.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Syftet med denna studie var att beskriva skillnaderna i sÀttet som lÀrandets innehÄll behandlas i matematik under tvÄ lektioner i Ärskurs 4 om ekvivalens, samt titta pÄ om det intentionella lÀrandeobjektet var förenligt med det iscensatta lÀrandeobjektet. Studien kommer Àven att titta pÄ ifall eleverna lÀrde det som var intentionen med lektionen samt vilken invarians och variation som skapas under lektionen. För att besvara dessa frÄgor anvÀnds learning study som en forskningsmetod i denna studie. Studien visar att grupp 1 inte erbjöds lika goda förutsÀttningar att erfara det som var intentionen med lektionen som grupp 2 gjorde. Resultatet visar ocksÄ att skillnaderna var vÀldigt smÄ mellan de bÄda grupperna, men att grupp 1 i stort sett endast hade förbÀttrat sig pÄ uppgiften de undervisades om under lektionen.

BAKGRUND: Vi har valt undersökningsomrÄde utifrÄn vÄrt intresse att finnapÄ vilket sÀtt barnen anvÀnder sig av matematiken inom vÄrinriktning och utbildning. Att matematiken Àr en viktig del Àr viredan införstÄdda med, men vi vill med denna studie undersökaomfattningen av anvÀndandet av matematiken bland barnen. DetÀr i den fria leken som barnen fÄr en möjlighet att anvÀnda sigoch utforska olika matematiska begrepp (Fröbel se Wallström1992, s.42).SYFTE: Syftet för vÄr studie Àr att undersöka om och i sÄ fall vilkenmatematik som förekommer i barns spontana/fria lek i förskolanoch förskoleklassen.METOD: Vi har anvÀnt oss av observationer som redskap och utfört enkvalitativ forskning kring vÄrt syfte. Undersökningen hargenomförts inom tvÄ olika Äldersgrupper en 1-3 Ärsgrupp medsexton barn och en förskoleklass med sexton barn.RESULTAT: Studien visar att det förekommer matematik i barnens dagligaverksamhet. De omrÄden som vÄr undersökning tydligt kunde sevar; Parbildning, Sortering, Rumsuppfattning och MatematisktsprÄk..

Detta examensarbete handlar om hur man kan försöka stÀrka elevers uppfattning om begreppens betydelse och praktiska anvÀndning inom matematik. För att genomföra denna undersökning valde vi att arbeta med geometri. Genom teoretiska diskussioner och praktiska övningar behandlades begreppen omkrets och area av olika geometriska figurer. Den tidigare forskningen visar att det Àr viktigt att lÀraren tar hÀnsyn till elevens förkunskaper och sedan utgÄr frÄn dessa. I vÄr undersökning har vi velat fÄ eleverna att sÀtta ord pÄ sina tankar och ventilera eventuella problem sÄ att vi tillsammans kan lösa dem, dÀrigenom ska en ökad förstÄelse i matematik uppstÄ.

Vi har uppmÀrksammat att det finns ett glapp mellan skolmatematiken och vardagsmatematiken som gör att eleverna ofta kÀnner sig oberörda av den matematiken som undervisas i skolan. Detta i sin tur leder till en dalande motivation och intresse och pÄverkar elevernas attityd till Àmnet matematik pÄ ett negativt sÀtt. Vi funderade om en integrering av skolmatematiken och vardagsmatematiken kan leda till en förÀndrad attityd hos eleverna. Detta ligger som grund till vÄr undersökning..

Denna rapport Àr en del av ett sjÀlvstÀndigt arbete dÀr en barnbok med tillhörande aktiviteter har framstÀllts av tvÄ studenter med inriktning pÄ matematik. Syfte Àr att framstÀlla ett lÀttillgÀngligt pedagogiskt material för pedagogerna att arbeta med. Materialet ska vara konkret och föremÄlen till aktiviteterna i barnboken Àr material som oftast finns ute i verksamheterna eller i utemiljön. MÄlet Àr att barnboken ska vÀcka det matematiska intresset hos toddlarna (1-2 Äringar), (LÞkken, 2008). Anledningen till att materialet riktar sig till toddlarna Àr för att man bör introducera matematiken i tidig Älder.

BAKGRUND:Forskning visar att mÄnga elever tappar sin lust för matematiken kring 10-12 Ärs Älder. Hur kanlÀrare arbeta för att bibehÄlla och utveckla elevernas lust för Àmnet? Detta anser vi vara intressantoch relevant dÄ vi snart Àr utbildade lÀrare. En av vÄra uppgifter kommer att vara att skapa lustoch motivation hos vÄra elever, vilket denna studie undersöker.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka hur ett antal lÀrare menar att man kan arbeta för att utveckla eleverslust till matematik.METOD:Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod som bygger pÄ intervjuer med lÀrare, som sedan stÀrksmed elevenkÀter.RESULTAT:Studiens resultat visade att de fyra lÀrarna som ingick i undersökningen menade att en varieradundervisning pÄverkar deras elevers lust till matematik..

AnvÀndandet av pekplattor i skolan och utvecklandet av sÄ kallade lÀromedelsapplikationer har ökat kraftigt de senaste Ären i Sverige. Trots det ökade anvÀndandet sÄ saknas det undersökningar i omrÄdet. För att undersöka omrÄdet har en fallstudie genomförts pÄ en specifik lÀromedelsapplikation i matematik för grundskolan. LÀromedelsapplikationen heter Parama Matte 1 och Àr baserad pÄ den svenska lÀroplanen i matematik. FrÄn ett interaktionsperspektiv undersöker studien hur en lÀromedelsapplikation kan designas i relation till hur den Àr utvecklad för att fungera som ett lÀromedelsverktyg.

Uppsatsen handlar om matematiksvÄrigheter/dyskalkyli. Dyskalkyli betyder att barn har problem med berÀkningar i matematik. En del elever har svÄrt att behÀrska matematik, vissa barn utvecklar dyskalkyli/dysmatematik senare i framtiden. Orsaker till dyskalkyli kan vara Àrftliga. BÄde de lÀrare och specialpedagoger som jag intervjuade ville kalla elevers svÄrigheter för matematiksvÄrighet eller dysmatematik.

Syfte: Syftet med studien ?r att j?mf?ra redovisningskvaliteten mellan redovisningsstandarderna K3 och IFRS bland noterade svenska sm?bolag. Fr?gest?llning: Hur skiljer sig redovisningskvalitet f?r b?rsnoterade svenska sm?bolag som f?ljer K3 respektive IFRS? Metod: Kvantitativ j?mf?relsestudie, paneldatastudie. Resultat och slutsats: Resultatet gav indikationer p? h?gre redovisningskvalitet f?r K3 j?mf?rt med IFRS men d?r en majoritet av studiens m?tt inte var statistiskt signifikanta..

Denna studie tar sin utgÄngspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger pÄ att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhÄllanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrÄn ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början pÄ att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar pÄ om det sker en skuldbelÀggning pÄ grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i sÄ fall fÄr bÀra skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrÄn klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och dÀrmed synliggörs glappet.

Utomhusmatematik Àr en god arbetsform vid inlÀrning av matematik. Miljön utomhus skapar en lust och vilja för barn att utforska med hjÀlp av hela sin kropp och alla sina sinnen. För att stimulera barn i sin matematiska förmÄga har förskollÀraren en viktig roll. De behöver vara lyhörda, utmanande och engagerade i arbetet med barngruppen för att dÀrmed kunna synliggöra de matematiska möjligheterna. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur förskollÀrare pÄ olika förskolor förhÄller sig till utomhusmatematik, samt hur de synliggör denna pedagogik i verksamheten. Litteraturen berör tidigare forskning kring ÀmnesomrÄdet och utomhusvistelsens pÄverkan pÄ barn. Undersökningen bygger pÄ semistrukturerade intervjuer dÀr resultatet visar att förskollÀrare anser att utomhusmiljön Àr en god plats för stimulering av matematik.