Syftet med vÄr studie var att beskriva synen pÄ individualisering i matematik och hur lÀrarna tillÀmpar detta i praktiken. Vi har studerat lÀroplanerna frÄn 1962 och framÄt, IMU?projektet (Individualiserad matematikundervisning), olika former av individualisering och hur individualiseringen ser ut idag. Resultatet av vÄr studie baserades pÄ kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med tre verksamma lÀrare som undervisar i matematik i Är 4?6.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och rytmik kan anvÀndas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan. För att fÄ svar pÄ undersökningens frÄgestÀllningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger frÄn fyra olika förskolor. Resultaten vi fÄtt har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och rytmikstunden innehÄller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid Àr medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekrÀftar att musik och rytmik Àr ett utmÀrkt pedagogiskt verktyg för matematikinlÀrning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krÀvs kunskap om vad matematik för förskolebarn Àr, för att pedagogerna ska kunna upptÀcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krÀvs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att anvÀnda sig av musik och rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur icke traditionellt och traditionellt arbetssÀtt inom matematik i skolÄr 1 kan se ut samt ta reda pÄ huruvida arbetssÀttet pÄverkar elevernas attityder till Àmnet. För att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi genomfört observationer i tvÄ klasser i skolÄr 1 med icke traditionellt respektive traditionellt arbetssÀtt samt intervjuat lÀrarna och eleverna. Resultaten visar att icke traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna fÄr undersöka och prova sig fram, ofta med hjÀlp av laborativt material som konkretiserar matematiken samt att eleverna fÄr möjlighet att prata matematik. Ett traditionellt arbetssÀtt kan innebÀra att eleverna ges redan fÀrdiga generaliseringar av lÀraren och/eller matematiklÀroboken och att de dÀrefter fÄr öva pÄ att tillÀmpa dessa individuellt eller i grupp. Vad gÀller elevernas attityder sÄ relaterade flera av dem matematik till de aktiviteter som sker under skoldagen sÄsom lÀsa, skriva och rÀkna medan andra hÀrleder matematik till matematiklektionerna och deras innehÄll.

Studiens syfte har varit att o?ka fo?rsta?elsen fo?r ro?stliga uttryck i jazzmusik, med fokus pa? hur samspelet mellan ord och musik verkar i skivinspelningar med utvalda sa?ngerskor. Utifra?n en hermeneutisk ansats har fem skivinspelningar med fem svenska kvinnliga jazzsa?ngerskor, samtliga utsedda till Jazz i Sverige-artister, beskrivits och tolkats ur ett vokalpedagogiskt perspektiv. I fo?rha?llande till jazzsa?ngtraditionen visade sig tva? av studiens sa?ngerskor pa? olika vis utmana vokala konventioner.

Enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) Àr ett av lÀrarnas uppdrag att individanpassa undervisningen. I publicerade utredningar, tidningsartiklar och avhandlingar framgÄr det att elevers kunskaper inom matematiken sviktar. En orsak till detta anses vara att fokus i den individanpassade undervisningen i matematik riktar sig frÀmst mot enskilt arbete. Enligt vÄr erfarenhet av den individanpassade matematikundervisningen stÀmmer detta pÄstÄende relativt bra. Vi anser att det för lÀrare i mÄnga fall kan vara svÄrt att tillmötesgÄ varje elev utifrÄn deras förutsÀttningar och behov.

I denna uppsats fÄr lÀsaren ta del av hur dagens lÀrare arbetar för att uppnÄ kraven i den relativt nya lÀroplanen Lgr11. Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om, eller hur, lÀrare idag gör för att matematikundervisning i Ärskurs fyra, fem och sex ska vara kreativ, kommunikativ samt Äterfinnas i vardagen. Detta gjordes genom en kvalitativ studie genom intervjuer med fem verksamma lÀrare i Ärskurs fyra till sex. Huvudresultatet i vÄr undersökning kan sammanfattas till att fÀrsk kunskap, och rÀtt kunskap Àr A och O vid matematikundervisning..

SammanfattningTrots att matematik Àr ett av skolans populÀraste Àmnen under de tidiga skolÄren sjunker elevers intresse och deras motivation för det i skolans senare Är. Av undersökningar framgÄr det att de flesta grundskoleelever har negativt instÀllning till matematik och Àmnet upplevs som trÄkigt, obegripligt och tungt. De flesta forskare Àr eniga om att antalet intresserade elever skulle ha varit större om skolmatematiken hade varit mer matematik och mindre rÀkning. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och analysera elevers upplevelser av Àmnet matematik i en grundskola. Med hjÀlp av denna studie har vi försökt att ta reda pÄ faktorer som kan pÄverka elevers instÀllningar till Àmnet bÄde positivt och negativt.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes Ätta intervjuer med pedagoger, pÄ skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete pÄ deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik Àr det Àmne som pedagoger Àr sÀmst pÄ att integrera. Det visades sig Àven att pedagoger upplever matematik som det svÄraste Àmne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket Àven forskning visat..

SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmÄga att lösa matematiska problem i vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde omrÄdet dÀrför att vi under tidigare praktikperioder lagt mÀrke till att en del elever har haft svÄrigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mÀta resultatet har vi anvÀnt oss av för- och efterundersökning samt enkÀter med bÄde en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen anvÀnde sig Àven av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.