SammanfattningI den nya lÀroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste Ärens studier rörande matematisk kommunikation har frÀmst behandlat sprÄklig progression, interaktion och matematiska diskurser. DÀremot saknas forskning kring hur lÀrare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lÀrares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmÄga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning och tre intervjuer.

?Flumskola? eller ?katederundervisning?? Ja det har varit ma?nga bena?mningar pa? den svenska skolan genom a?ren och 2011 kom en ny la?roplan som skulle ersa?tta den tidigare la?roplanen. Det finns ma?nga la?rare som har arbetat med flera olika la?roplaner. Hur har skiftet till nya la?roplaner pa?verkat deras undervisning, planering och arbetssituation?Denna underso?kning a?r en analys av La?roplan fo?r det obligatoriska skolva?sendet, 1994 (Lpo94) och La?roplan fo?r grundskolan, fo?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr 11) som ga?ller sedan ho?sten 2011 och deras kursplaner i musik.

Redan i förskolan lÀggs grunden för barns utveckling av matematikkunskaper. DÀrför Àr det oerhört viktigt att arbeta med matematik i förskolan. Syftet för detta arbete handlar om att förstÄ hur förskollÀrare och förskolechefer synliggör och förhÄller sig till den grundlÀggande matematiken samt uppmÀrksamma om fortbildning har pÄverkat deras syn pÄ arbete med matematik. VÄr undersökning baseras pÄ intervjuer av sex förskollÀrare och tvÄ förskolechefer frÄn sex olika förskolor. Resultatet av intervjuerna visade att alla förskollÀrare och förskolechefer var överens om att matematiken finns överallt i barns vardag.

Syftet med denna uppsats har varit att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lÀrande som möjliggörs hos tvÄ lÀrare i en mÄngkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie dÀr jag under nÄgra veckors tid har observerat, haft bÄde formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i tvÄ klasser. Den ena klassen gÄr i Ärskurs 8 och lÀser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen gÄr i Äk 9 och lÀser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte Àr utvecklande för de högre nivÄerna av tÀnkandet.

I den h?r uppsatsen presenteras en kartl?ggning av vilka teser som drivs i debatten om hur och om AI kan anv?ndas i skolan och undervisningen, och vilken typ av argument som anv?nts f?r att underbygga dessa teser. Det analyserade materialet urg?rs av sex artiklar h?mtade fr?n facktidningen Vi L?rares webbsida, vilarare.se, och behandlar alla ?mnet? AI som en del av undervisningen? p? olika s?tt. Analysen utg?r fr?n de retoriska dimensionerna logos, ethos och pathos, vilka premisser som g?r att identifiera samt huruvida de argument som anv?nds utg?rs av sak- eller v?rdeargument.

Syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas syn pÄ flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i yngre Äldrar i förskolan. I studien har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilken syn förskollÀrare har om strategier som anvÀnds vid flersprÄkiga barns sprÄkutveckling? Hur anvÀnder förskollÀrare miljön för att utveckla flersprÄkiga barns sprÄk? I studien har kvalitativa intervjuer gjorts med sex förskollÀrare i en medelstor kommun. Anledningen att vi valde anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer var att uppnÄ vÄrt syfte och fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Denna metod lÀmpar sig för vÄr studie dÄ vi vill undersöka förskollÀrarnas syn pÄ vÄrt syfte.

Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Mitt syfte med det hÀr arbetet har varit att ta reda pÄ vad flickor och pojkar tÀnker om matematik. Mina frÄgestÀllningar har varit: Hur tÀnker flickor och pojkar om matematik? Hur kan lÀraren genom sin undervisning göra matematiken intressant och begriplig för bÄde flickor och pojkar? För att söka svar pÄ mina frÄgestÀllningar har jag valt att anvÀnda mig av litteraturstudier och mpiriska studier. Arbetet bestÄr först av en litteraturgenomgÄng, dÀr jag tittat pÄ vad tidigare forskning sÀger om flickors och pojkars tankar om matematik. Efter litteraturgenomgÄngen kommer den empiriska delen, dÀr resultatet frÄn min enkÀtundersökning med 76 elever, och resultatet frÄn min intervjuundersökning med 10 elever ingÄr.

Syftet med utvecklingsarbetet var att undersöka om elever utvecklar sin förmÄga att lösa matematiska problem i vardagssituationer, genom att arbeta i grupp med matematik och lek. Vi valde omrÄdet dÀrför att vi under tidigare praktikperioder lagt mÀrke till att en del elever har haft svÄrigheter med problemlösning i matematiken. För att kunna mÀta resultatet har vi anvÀnt oss av för- och efterundersökning samt enkÀter med bÄde en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Experimentgruppen anvÀnde sig Àven av loggböcker veckovis. Under fyra veckor arbetade experimentgruppen i grupp med olika problemlösningsuppgifter inom matematik.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur fem pedagoger i en utvald förskola arbetar med lek och matematik, samt hur pedagogerna anser att förskolans verksamhet pÄverkar barnens matematiska lÀrande nu och i framtiden. De metoder som jag anvÀnt mig av Àr att söka relevant forskning och litteratur som behandlar Àmnet. Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie med ovan nÀmnda pedagoger. Studien visar att pedagogerna tycker att leken Àr viktig för barnens lÀrande av matematik och de anser att matematiken finns överallt i leken. Samtliga pedagoger anser att det Àr viktigt att barnen fÄ med sig en grund för matematiskt tÀnkande till skolan, sÄ att det blir en vana och en sjÀlvklarhet för barnen.

Syftet med denna rapport Àr att utreda vad matematik- respektive karaktÀrsÀmneslÀrare pÄ yrkesprogrammen pÄ gymnasiet anser att det finns för för- respektive nackdelar med en Àmnesintegrering mellan deras Àmnen. Med hjÀlp av en enkÀt har de tvÄ grupperna fÄtt delge sina för- och nackdelar samt i vilken utstrÀckning de tillÀmpar en sÄdan Àmnesintegrering. EnkÀten anvÀndes ocksÄ som underlag för en intervju som lÄg till grund för en beskrivning av hur ett Àmnesintegrerat arbete kan gÄ till. Majoriteten av lÀrarna var positiva till att Àmnesintegrera och ansÄg att de tillÀmpade en sÄdan undervisning men endast ett fÄtal samarbetade med sina kollegor över ÀmnesgrÀnserna..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ med vad estetiska uttrycksformer bidrar till vid lÀrande i matematik. Det var frÀmst elevperspektivet jag var intresserad av. Min undersökning gjordes i Ärskurs 6 med 25 elever pÄ en skola som ligger pÄ landsbygden i SkÄne. Jag gjorde tvÄ olika undervisningsförsök som Àven utvÀrderades för att fÄ underlag till kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I undervisningsförsöken fick eleverna möjlighet att pröva bild med matematik och Àven musik med matematik med ett inslag av rörelse/drama.

Examensarbetet skildrar olika lÀrares syn pÄ Àmnesintegrerad undervisning med matematik som utgÄngspunkt. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer med verksamma lÀrare som tagit del av det temaarbete vi konstruerat och som kommit med synpunkter pÄ hur temaarbetet kan förÀndras till det bÀttre. Resultatet visar att alla de intervjuade lÀrarna Àr positiva till att arbeta Àmnesintegrerat, trots att de ser vissa hinder som kan uppstÄ. I resultatet gÄr Àven att utlÀsa hur de intervjuade lÀrarna stÀller sig till vÄrt temaarbete..

I denna C-uppsats Àr syftet att titta pÄ vilket sÀtt kursplanens och lÀroplanens mÄl Àr kopplade till de nationella proven i matematik för skolÄr 5 och 9 och vad de innehÄller matematiskt. Med innehÄller matematiskt menar vi vad frÄn matematiken som tas upp och om uppgifterna visar pÄ de mÄl ur styrdokumenten som Àr avsett. Vi har i vÄr studie anvÀnt oss av tre prov för Är 5 och tre prov för Är 9 samt kvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Alla informanter tycker att de nationella proven i matematik speglar kursplanen. LÀrarna för Är 5 vill Àndra provens utformning och lÀrarna frÄn Är 9 tycker att proven Àr bra, sÀrskilt som ett stöd nÀr de ska sÀtta betyg.

VÄrt syfte med detta arbete var att lÀra mer om infÀrgning som undervisningsmetod och hur detta pÄ verkar elevers motivation. Vi genomförde ett projekt med infÀrgning mellan matematik och byggÀmnet i tvÄ klasser pÄ Byggprogrammet. Meningen var att undersöka hur projektet pÄverkade elevernas motivation. Vi identifierade tre faktorer, kompetens, autonomi och anknytning, som grundlÀggande för motivation och undersökte detta med tvÄ stycken standardiserade enkÀter. PÄ grund av faktorer som inte ligger inom vÄr kontroll fick vi ett stort bortfall av undersökningspersoner och undersökningen uppvisar ingen signifikant skillnad..