Redan innan barn börjar skolan har de förestÀllningar inom matematik och naturvetenskap.Syftet med mitt examensarbete Àr att jÀmföra lÀrares arbetssÀtt gÀllande begreppsutveckling i matematik och naturvetenskap samt deras sÀtt att integrera dessa Àmnen? i förhÄllande till mÄlen och valda teorier. De mÄl jag avser Àr de som berör begreppsutveckling i lÀroplanen Lpo94, lÀroplanen för förskolan Lpfö98 samt kursplanerna för matematik och naturorienterade Àmnen. Jag har anvÀnt mig av kvalitativa lÀrarintervjuer och observationer. Resultaten jag kunde se Àr att medvetenheten kring den matematiska begreppsbildningen Àr hög bÄde bland förskolelÀrarna och lÀrarna i undersökningen.

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om de möjligheter och hinder som finns i matematikundervisningen för elever Žmed annat modersmÄl Àn svenska. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua sex lÀrare so, undervisar i matematik och modersmÄl och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera de variationer vi kunnat finna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat sex matematiklÀrare pÄ tre skolor.Resultatet visar att det som lÀrarna gemensamt sÄg som en möjlighet i undervisningen i matematik för elever med annat modersmÄl Àn svenska var att dessa elever hat med sig en helt annan studietradition Àn den som finns i svenska skolor..

Vi har upplevt att nyanl?nda elevers l?s-och skrivutveckling ?r n?got m?nga pedagoger har sv?rt att f?rh?lla sig till n?r den inte f?ljer den f?rv?ntade normen. Handlar det om en sen andraspr?ksinl?rning eller r?r det sig om andra l?s- och skrivsv?righeter? H?r finns ett behov av f?rdjupade studier f?r att tydligg?ra var sv?righeterna finns och hur de kan uppm?rksammas och finna en l?sning p?. V?r f?rhoppning ?r att studien kan vara till hj?lp f?r pedagoger inom den svenska skolan att bli b?ttre p? att uppt?cka eventuella l?s- och skrivsv?righeter hos nyanl?nda elever.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka kunskaper en grupp pedagoger utvecklat, genom att delta i learning study i matematik. Svenska elevers kunskaper i matematik har blivit sÀmre. För att vÀnda trenden har regeringen utlyst projektbidrag för att förÀndra undervisningen och förbÀttra resultaten. I uppsatsen studeras hur ett projekt i form av learning study, kan bidra till en skol- och specialpedagogisk utveckling i matematik. UtifrÄn anvÀndandet av fokusgrupper, parintervju och enskilda intervjuer studeras pedagogernas uppfattningar av learning study i matematik.Resultatet av uppsatsen visar att pedagogernas kunskaper bestÄr av redskap, bland annat i form av vikten av att fokusera det som lektionen handlar om.

I denna magisteruppsats har jag, inspirerad av etnomatematik, redovisat en teoretisk litteraturgenomgÄng som beskriver dels vad etnomatematik Àr och dels innehÄllet i det etnomatematiska forskningsfÀltet. Innebörden av en etnomatematisk forskningsdiskurs finns ocksÄ beskriven. DÀrefter har jag sökt besvara frÄgan om etnomatematik kan vara ett möjligt sÀtt att uppnÄ det programmÄl i matematik för det samhÀllsvetenskapliga programmet som sÀger att skolan i sin undervisning ska strÀva efter att eleverna fÄr insikt om hur matematiken har skapats av mÀnniskor i olika kulturer och om hur matematiken utvecklats och fortfarande utvecklas. Med aktionsforskning som metod genomförde jag en studie med gymnasieelever pÄ ett samhÀllsvetenskapligt program, Äk 2, pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. Aktionsstudien bestod av tvÄ delar. Den första delen innehöll ett lÀngre lektionspass med en introduktion till etnomatematik med bl.a.

 I denna studie har vi undersökt förskollÀrares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjÀlp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar mÄnga aspekter pÄ hur förskollÀrare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. FörskollÀrarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benÀmner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frÄgor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjÀrdedel av Àpplet? Ett exempel som framkom pÄ matematik i förskolan var i barnens lek.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om jag kunde fÄ barnen att första att matematik Àr en naturlig del av deras vardag och om deras antalsuppfattning kom att förbÀttras under den hÀr tiden. Undersökningarna till mitt examensarbete utförde jag pÄ en friluftsförskola i norrbotten och försöksgruppen bestod av Ätta barn i Äldrarna fyra till sex Är. Tillsammans med dem har jag gjort olika matematikaktiviteter. För att kunna "mÀta" barnens utveckling har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju och under samma tillfÀlle fick de Àven utföra en liten rÀkneövning, dessutom har jag analyserat barnens teckningar. Jag tycker att jag har lyckats med att fÄ barnen att förstÄ att matematik Àr en naturlig del av deras vardag men jag kan inte sÀga att jag har lyckats medatt utveckla barnens antalsuppfattning..

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad förÀldrar har för attityd till matematik samt deras förestÀllning kring matematikundervisningen i grundskolans tidigare Är. Detta för att som pedagoger kunna frÀmja en god kommunikation mellan hem och skola med avseende pÄ matematikundervisningen samt för att ge elever en mer positiv bild av matematiken och rusta dem inför framtiden. Undersökningen baseras pÄ enkÀter och intervjuer som genomfördes pÄ tvÄ olika skolor i SkÄne. Resultatet av undersökningen visar att förÀldrarna, bÄde de med eftergymnasial utbildning och de utan, har positiva attityder till matematik samt Àr medvetna om matematiken i sin vardag och i sitt arbete. I intervjuerna framkom Àven att förÀldrarna anser att samverkan mellan hem och skola har blivit bÀttre jÀmfört med nÀr de sjÀlva gick i grundskolans tidigare Är..

Grunden för barns matematikkunskaper lÀggs redan i förskolan. Pedagogers instÀllning till Àmnet, i detta fall matematik, har stor betydelse för inlÀrningen. LÀrarutbildningen lade stor vikt pÄ pedagogisk dokumentation som redskap för pedagogen och barnet att synliggöra lÀrande. Den hÀr studiens syfte har varit att ta reda pÄ vilken instÀllning pe-dagoger och barn i förskolan har till matematik. Syftet var Àven att studera hur barnens matematiska utveckling dokumenteras och hur pedagogerna arbetar med barnens mate-matikförstÄelse i förskolans verksamhet.

BakgrundForskning visar att traditionen av matematikundervisningen har inneburit en dominans av lÀromedel och enskilt arbete. Skolans nya styrdokument, LGR11, genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv dÀr tyngdpunkten ligger pÄ att eleverna i samspel med andra ska utveckla förmÄgor att kunna anvÀnda teoretiska kunskaper i vardagen. Dagens undervisning betonar lÀrarens betydelse för elevernas lÀrande. Matematik Àr ett Àmne som genererar mycketkÀnslor, bÄde positivt och negativt och eleverna mÄste tidigt fÄ stöd i att utveckla tillit till den egna förmÄgan att lÀra. Elevernas olikheter förutsÀtter varierad undervisning för bÄde mÄluppfyllelse och motivation.

Syftet i denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för hur förskollÀrare anvÀnder sagoberÀttandet i relation till barnens sprÄkutveckling. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: PÄ vilket sÀtt frÀmjas barnens sprÄkutveckling genom sagoberÀttandet enligt förskollÀrarna samt vilka metoder sÀger de sig anvÀnda för att gynna barnens sprÄkutveckling?I den teoretiska bakgrunden har vi belyst sagans struktur och sagoberÀttandets möjligheter för sprÄkutvecklingen. Vi har under arbetets gÄng haft ett sociokulturellt perspektiv, vilket hör ihop med vÄrt sÀtt att se pÄ lÀrandet. Med det sociokulturella perspektivet menas att miljö och samspel med andra har betydelse i lÀrandet.

I detta examensarbete har vi försökt ta reda pÄ hur eleverna ser pÄ sitt ansvar att nÄ upp tillkunskapsmÄlen i matematik. Vi studerar Àven vilken betydelse och effekt mÄlen har pÄ eleveroch lÀrare idag.Vi diskuterar ansvar ur olika perspektiv och genom en enkÀtundersökning har vi försökt tareda pÄ hur lÀrare och elever ser pÄ sitt eget ansvar och motpartens.För att man ska ta ett personligt ansvar Àr det av stor vikt att man kÀnner att det man gör harnÄgon betydelse. Med andra ord mÄste eleverna förstÄ att det Àr för de sjÀlva de lÀr sig.Vill man inte ta ansvar, har man valet att förskjuta ansvaret till nÄgon annan och istÀlletunderkuva sig auktoritÀra bestÀmmelser. Detta finner vi stöd för i den litteratur vi tillÀgnatoss.De resultat vi kom fram till pekar pÄ att eleverna Àr medvetna om att de har ett stort ansvarvilket Àven lÀrarna hÄller med om, men att vissa elever vÀljer att inte ta detta ansvar.Det finns mÄnga svÄrigheter med att ta ansvar i Àmnet matematik och för att underlÀtta eleversansvarstagande sÄ har lÀraren en viktig uppgift att minimera de hinder som finns.Undersökningen visar Àven pÄ stora brister nÀr det gÀller förklaringen och förstÄelsen av denationella mÄlen. MÄlen verkar inte idag som det Àr tÀnkt att de ska göra.

Uppsatsen syftar till att fa? en bild av hur ja?msta?lldhetsarbete implementeras i en offentlig fo?rvaltning, fra?n politiskt beslut i na?mnd och ut i verksamheten. Underso?kningen a?r utfo?rd i en medelstor kommun och den valda fo?rvaltningen a?r Barn- och Ungdomsfo?rvaltningen. Denna fo?rvaltning valdes fo?r att vi anser att det a?r med barnens hja?lp vi kan a?ndra ra?dande normer kring ja?msta?lldhet.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur synsÀtt och arbetssÀtt kring matematik i förskolan förhÄller sig i en kommun dÀr det medvetet har satsats pÄ kompetensutveckling i matematik. Vi vill veta vad matematik i förskolan innebÀr för lÀrarna och hur de arbetar med matematik samt hur de ser pÄ kompetensutvecklingens betydelse.Som metod har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod i form av enkÀter samt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. EnkÀterna har besvarats av lÀrare som deltagit i kompetensutvecklingen. Intervjuer har sedan genomförts med nÄgra av dessa samt med en rektor.Resultatet visar pÄ att lÀrarna tycker att matematik hör hemma i förskolan. Förskolematematik innebÀr att synliggöra och lyfta fram matematiken i vardagliga situationer som Àr meningsfulla för barnen.