I detta examensarbete inom lÀrarutbildningen undersöks hur förskolepedagoger arbetar med matematik i kommunala förskolor. Förskolepedagogernas arbetssÀtt jÀmfördes i de traditionella respektive Reggio Emilia inspirerade förskolorna. Fokus var pÄ barnen i Äldrarna 1-5 Är. Fyra förskolepedagoger frÄn de traditionella förskolorna och fyra frÄn de Reggio Emilia inspirerade förskolorna intervjuades. Resultatet visade att alla försko-lepedagoger var positivt instÀllda till matematik och var medvetna om att det Àr viktigt att benÀmna de matematiska begreppen i alla vardagssituationer oavsett förskola.

Detta Àr en undersökning genomförd i tvÄ Ärskurs 1 klasser pÄ naturbruksprogrammet.Det som undersökts Àr vilka attityder som finns till Àmnet matematik, vad dessa attityder beror pÄ samt om det har skett nÄgon förÀndring av dem sedan eleven började pÄ gymnasiet. Om det skett nÄgon förÀndring har det undersökts vad detta beror pÄ.Undersökningen bestÄr av en enkÀtundersökning som efterföljts av nÄgra elevintervjuer. Sammantaget besvarade 43 elever enkÀten, sex av dessa blev sedan ocksÄ intervjuade.Resultatet visar att de flesta eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne. De Àr inte lika överens om det Àr intressant och roligt. Eleverna tycker överlag att matematik Àr ett ganska svÄrt Àmne.Eleverna uppger att det som pÄverkat deras attityder mest Àr den matematiklÀrare som de har och att de kÀnner att svÄrighetsnivÄn Àr anpassad sÄ att de förstÄr och klarar av de uppgifter som de rÀknar.Mer Àn hÀlften av eleverna har blivit mer positiva till matematik sedan de började pÄ gymnasiet.

Denna rapport handlar om hur man som lÀrare kan variera undervisningen i matematik med en fokusering pÄ laborativ matematik. Den riktar sig frÀmst mot gymnasiet men Àr Àven aktuell för bÄde för yngre och Àldre Äldrar. Rapporten behandlar lÀrares och elevers syn pÄ undervisning samt ger konkreta förslag pÄ hur sÄdan undervisning kan gÄ till. Syftet med rapporten Àr att undersöka vad det finns för alternativ till traditionell undervisning och presentera dessa. Metoden som anvÀnts Àr intervjuer dÀr jag tagit kontakt med lÀrare som Àr kÀnda för att anvÀnda alternativa undervisningsmetoder och laborativ matematik.

Nyare klassrumsforskning visar att arbetet i klassrummet idag mer sÀllan leds av lÀraren i helklassundervisning, utan istÀllet organiseras som bÀnkarbete, gruppsamtal och grupparbeten. Samtidigt Àr det preciserat i Lpf94 att elever sjÀlva ska ta ansvar för sitt lÀrande och resultat i förhÄllande till kurskriterier. Min undran utifrÄn detta var hur eleverna förvaltar dessa lÀrandesituationer och hur ansvarstagandet kan se ut i kommunikation elever emellan. Syftet med uppsatsen Àr att försöka förstÄ vilka möjligheter och begrÀnsningar för lÀrande som skapas, genom att beskriva och analysera elevers kommunikation i en lÀrandesituation. Kommunikationen som undersökts Àr tre autentiska gruppsamtal mellan elever arbetande med en rapport i religionskunskap.

Syftet med följande arbete Àr att undersöka om schackspelande kan höja elevers nivÄ i matematik och av den anledningen skulle kunna praktiseras under skoltid. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om kopplingar mellan matematik och schack. Metoden som anvÀnds i föreliggande undersökning Àr semikvalitativa intervjuer med Ätta lÀrare. Resultaten frÄn litteraturundersökningen antyder att schack frÀmjar matematiska förmÄgor. Resultaten frÄn lÀrarintervjuerna visar att lÀrarna kunde se en ökning av koncentrationsförmÄgan hos eleverna den termin de hade schack pÄ schemat. Till viss del kunde Àven en förbÀttring av sjÀlvförtroende och matematiska förmÄgor skönjas. Nyckelord: Matematik, schack, matematiska förmÄgor, koncentration, sjÀlvförtroende, skolÀmne..

Syftet med examensarbetet var att fÄ fördjupad förstÄelse av hur elevers tidigare erfarenheter och behov av anpassningar och stöd i matematik i grundskolan möts i Ärskurs 1 pÄ tvÄ gymnasieskolor, samt hur informationen kring eleverna överförs mellan skolformerna.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ ansats med ett utvecklingsekologiskt och ett sociokulturellt perspektiv. Metoden har varit att fÄ information genom intervjuer vilket har skett genom enskilda intervjuer med Ätta matematiklÀrare pÄ gymnasiet samt tvÄ fokusgruppsintervjuer med studie- och yrkesvÀgledare, speciallÀrare, specialpedagog och skolsköterska, totalt Ätta personer. De tvÄ fokusgrupperna Àr fördelade pÄ en grupp frÄn grundskolan och en grupp frÄn gymnasieskolan. I den samverkan som sker mellan elevhÀlsan pÄ grundskolan och gymnasieskolan görs överlÀmning av information kring elever i matematiksvÄrigheter. Informationen Àr knapphÀndig och vanligaste ÄtgÀrden Àr att eleven har undervisats i liten grupp pÄ grundskolan.

Syfte: Syftet med undersökningen Àr att belysa nÄgra pedagogers arbete kring elever i behov av stöd i matematik genom att de deltagande pedagogerna reflekterar över den egna praktiken samt ser nya möjligheter med hjÀlp av teori om och erfarenhetsutbyte kring arbetssÀtt och metoder. Följande frÄgestÀllningar har fokuserats i studien. 1) Vilket tillvÀgagÄngssÀtt tillÀmpar pedagogerna för att utveckla det matematiska lÀrandet för elever i behov av extra stöd?2) Vilka arbetsÀtt och arbetsformer ses som framgÄngsrika i arbetet med elevers svÄrigheter i matematik?3) Hur ser pedagogerna pÄ ny input och kompetensutveckling som framgÄngsfaktorer för att nÄ bÀttre resultat med eleverna? Teori: Som teoretisk bakgrund har det sociokulturellt perspektiv anvÀnds dÀr grundtanken för lÀrandet Àr att detta sker i kommunikativa möten mellan individer i ett socialt sammanhang. Det kan likvÀl handla om elevers möten med lÀrare som möten mellan elever eller mellan lÀrare.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar bedömning i matematik och hur de tolkar begreppet bedömning för lÀrande. Vidare undersöks huruvida bedömning för lÀrande kan anvÀndas inom Àmnet matematik pÄ gymnasiet och hur detta pÄverkar elevers lÀrprocess. Resultatet grundar sig pÄ intervjuer med matematiklÀrare pÄ gymnasiet, och pekar pÄ att lÀrare har en diffus uppfattning kring begreppet bedömning för lÀrande. Vidare visar resultatet att bedömning för lÀrande anvÀnds, bÄde medvetet och omedvetet, i olika former inom matematikundervisningen. Framförallt Àr det feedback och konkretisering av mÄl som Àr Äterkommande och framstÄende komponenter i förhÄllande till bedömning för lÀrande.

Studiens syfte Àr dels att undersöka vilken förstÄelse för matematik ur ett samhÀllsperspektiv som elever pÄ en mellansvensk kommunal gymnasieskola har, utifrÄn den beskrivning av Àmnet som finns i de svenska styrdokumenten. Syftet Àr ocksÄ att undersöka vilken instÀllning till Àmnet eleverna har, hur attityden pÄverkas av vÀnner och familj, samt vilken betydelse media har i synen pÄ matematik.Studien bygger pÄ en enkÀtundersökning dÀr 130 respondenters svar har behandlats. GenomgÄende i analysen har gruppen med elever som lÀser ett yrkesinriktat program jÀmförts med de elever som studerar pÄ ett mer teoretiskt inriktat program.Resulatet visar att elevernas förstÄelse för matematikens roll i samhÀllet Àr fullt acceptabel, men att det Àr fÄ som nÄtt ett fördjuad insikt. En klar majoritet anser att de förstÄr syftet med matematikundervisningen.Trots att en dryg trejedel tycker att matematik Àr det viktigaste Àmnet sÄ finner cirka hÀlften inget intresse för Àmnet. En sjundedel sÀger sig t.o.m.

I denna undersökning tar vi reda pĂ„ hur det gĂ„r att förbĂ€ttra lĂ€roböckernas presentation av begreppet derivata i matematik kurs C. Författare till fem olika matematikböcker intervjuades för att ta reda pĂ„ varför författarna valt det upplĂ€gg de har. Böckerna som avhandlas Ă€r: Matematik 3000, Matematik frĂ„n A till E, Liber Pyramid, RĂ€kna med Vux och Exponent. Även nio lĂ€rare som anvĂ€nder nĂ„gon av dessa böcker har intervjuats för att fĂ„ veta vad lĂ€rarna tycker om upplĂ€gget. Resultatet visade att det inte finns nĂ„got optimalt sĂ€tt att presentera derivatan som passar alla lĂ€rare.

En undersökning av en nÄgot ostuderad grupp i den svenska skolan. De elever som i matematikÀmnet vÀljer bort genom att inte lÀmna svar pÄ problemlösningsuppgifter av icke trivial natur..

Syftet har varit att undersöka vad meningsfull matematik Àr och hur lÀrare arbetar med det frÄn förskola till Är 5. Syftet Àr Àven att undersöka vad styrdokumenten har att sÀga runt begreppen meningsfull, motivation, lust och arbetsglÀdje och hur det har förÀndrats. Vad Àr meningsfull matematik? Hur gör lÀrare matematiken meningsfull? Vad finns skrivet i de tidigare styrdokumenten kring meningsfull matematik? Hur ser dagens styrdokument Lpo 94 ut med fokus pÄ meningsfull matematikinlÀrning? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har jag genomfört en litteraturstudie och intervjuer. LÀrarna tolkade att meningsfull matematik var nÀr eleverna fick utgÄ ifrÄn sin egen kapacitet och kÀnna att de klarar av det.

Syftet med detta arbete Àr att jÀmföra International Baccalaureate Diploma Programme (IB), med svenska SP och NV program. Detta görs genom att besvara frÄgan hur innehÄllen i matematikkurserna pÄ IB programmet skiljer sig frÄn matematikkurser som ges i de svenska programmen. Inte enbart innehÄllet i kurserna jÀmförs utan Àven timplanen granskas för att undersöka om arbetsbördan i programmen skiljer sig Ät. Den lÀttaste matematikkursen som undervisas i IB programmet, Mathematical Studies Àr mest lik de svenska Matematik A-C kurserna. Den andra IB kursen, Mathematical Methods tÀcker framförallt Matematik A-E kurserna medan den tredje kursen, Mathematics Higher Level stÀmmer bÀst överens med Matematik kurserna A-F och Matematik-diskret.

Med utgÄngspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsÀtt pÄmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete Àmnat ge svar pÄ hur dagensförskollÀrare ser pÄ matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollÀrare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. FörskollÀrarna i studien vittnar om att de undersenare Är tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu Àn vad de gjorde för ett par Är sedan.AntalsförstÄelsen var det innehÄllsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lÀra sig anvÀnda olika matematiskabegrepp. FörskollÀrarna menar att matematiken finns överallt och att det Àrviktigt att synliggöra och uppmÀrksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs pÄett bÀttre sÀtt jÀmfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier..

Forskning visar att elevers syn pÄ sina egna kunskaper, deras osÀkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan pÄverka motivationen och lÀrandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar dÀrför denna studie till att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka elevers motivation till Àmnet matematik. Studien syftar ocksÄ till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som pÄverkar elevers motivation till matematik i Ärskurs ett, Ärskurs tre och Ärskurs sex. Studien Àr kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i Ärskurs ett, fyra i Ärskurs tre och fyra i Ärskurs sex. Tre observationer har ocksÄ genomförts under en matematiklektion dÀr de intervjuade eleverna deltagit.