Syftet med studien var att genom textanalys granska sprÄket i tre valda lÀroböcker inomÀmnet matematik, pÄ gymnasial nivÄ, med tonvikt pÄ deras lÀsbarhet. De tre valdalÀroböckerna, Matematik 4000 Kurs C BlÄ, Matematik frÄn A till E. Gymnasiets matematikkurs C och Tal & Rum NT kurs C+D, har analyserats med avseende pÄ deras samspel mellantext, bilder och figurer, orsakssamband, ovanliga ord, Àmnesspecifika ord, sammansatta ord,lÄnga ord, ordlÀngd, nominaliseringar, nominalfraser, fundament, meningslÀngd ochmeningsbyggnad. Datan har utgjorts av ett kapitel ur respektive bok, som behandlarexponentialfunktioner och logaritmer. Respektive kapitel har skrivits av och den digitalaversionen har sedan analyserats ur ovan nÀmnda perspektiv.

Syftet med vÄrt examensarbete var att utforska lÀrare och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd. Fallstudien genomfördes pÄ tre skolor i SkellefteÄ kommun och vi anvÀnde oss av kvalitativa forskningsmetoder dÀr fyra lÀrare deltog i intervjuer och 16 elever deltog i observationer under aktiviteter. Resultatet av studien visade att lÀrares och elevers erfarenheter av praktisk matematik utifrÄn exemplet att uppskatta lÀngd Àr varierande. LÀrarnas egen instÀllning till Àmnet matematik tycks ha betydelse för valet av deras undervisningssÀtt. Samtliga lÀrare framhöll att praktisk matematik Àr viktigt.

Syftet med detta utvecklingsarbete Àr att se om en matematiklÄda kan skapa intresse för matematik hos de smÄ barnen pÄ förskolan. Forskning visar att man redan tidigt i förskolan bör börja arbeta med matematik för att skapa ett positivt förhÄllningssÀtt hos barnen till matematik. Matematiken ska utgÄ frÄn barnens vardag och genomsyras av lekfullhet och nyfikenhet. Genom att ha skapat en matematiklÄda med material som ofta förekommer i förskolans verksamhet vill jag se om dessa material kan fungera som underlag för matematik i förskolan dÀr barnen skapar ett intresse för matematik. Under en vecka var jag ut till min partnerskola och arbetade med fem stycken barn som Àr mellan tvÄ och tre Är för att se hur de mottog min matematiklÄda.

Syftet med denna kvalitativa undersökning var att ta reda pĂ„ hur barn förklarar att det blir natt. En intervjustudie gjordes med 21 skolbarn i Ă„r tre. Barnens svar kategoriserades enligt tvĂ„ olika svarsmodeller, tidigare utarbetade av Baxter och Brewer. Analysen av resultaten visade att barnens svar kunde tolkas olika beroende pĂ„ vilken modell som anvĂ€ndes. Även undersökningsmetoden visade sig vara avgörande för de svar vi fick.

Kvinnors förestÀllningar om den egna kroppen Àr ett vÀlstuderat omrÄde medan motsvaradestudier om manliga uppfattningar Àr mindre vanliga. UtifrÄn denna iakttagelse vÀcktes intressetför studien. Syfte: Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv belysa hurunga mÀn talar om den manliga kroppen samt uppmÀrksamma normer, vad som underdiskussionerna framstÄr som sanningar i de unga mÀnnens verklighet. Teoretisk referensram: Studien har sin teoretiska utgÄngspunkt i sociokulturellt perspektiv. Det vill sÀga att individerformas och fÄr kunskap utifrÄn den kultur de befinner sig i.

Den hÀr undersökningen handlar om sprÄkutveckling med flersprÄkiga barn i förskolan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Syftet med studien Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt och arbetssÀtt i förskolan för att arbeta sprÄkutvecklande med flersprÄkiga barn. Studien Àr en fallstudie med kvalitativt metodval, dÀr sex pedagoger intervjuats pÄ en förskola dÀr majoriteten av barnen Àr flersprÄkiga. Det empiriska materialet analyseras ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ sprÄkinlÀrning och sprÄkutveckling, med hjÀlp av begreppen interaktion, den proximala utvecklingszonen och artefakter. Pedagogerna uttryckte sig positivt till flersprÄkighet i förskolan och ansÄg att det var viktigt att anvÀnda alla vardagliga situationer för att utveckla barnens sprÄk genom att samtala mycket med barnen.

Fo?rskolan +Uppgif ten:Uppgiften syftar till att ge ett planunderlag fo?r en ny fo?rskola. Fo?rskoleverksamheten ska kompletteras med flera funktioner fo?r att harmoniera ba?de med det urbana sam- manhanget sa? va?l som de sociala fo?rutsa?ttningarna. Fo?r att detal jplanen ska kunna a?ndras ma?ste platsen detal jstuderas vilket avses med uppgif ten, en fo?rskola + i Tantol- unden.Fra?gesta?llning:Min fra?gesta?llning har varit hur man skapar en trygg mil jo? fo?r barn at t va?xa upp i och vad a?r det som go?r att vi ka?nner oss trygga oavsett a?lder?Lo?sning:Genom att la?ta orangeriet sammanbinda fo?rskoleverksamheten vill jag skapa en symbol fo?r naturen som omfamnar barnen.

Arbetet ger en inblick i hur lÀrare arbetar med matematik och vilka faktorer som pÄverkar undervisning, samt vilka alternativa arbetssÀtt lÀrare kan tillgÄ för att matematikkunskap ska uppnÄs hos elever..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om man med verklighetsbaserad matematikundervisning kan pÄverka elevernas attityd gentemot matematik. Vi genomförde vÄr undersökning i en Är 7-9 skola. Gruppen bestod av 24 elever i en Ärskurs 8 med varierande kunskapsnivÄer i matematik. Vi anvÀnde oss av en enkÀt till de tvÄ undersökningstillfÀllen vi hade: ett i början och ett i slutet av arbetsperioden. Tiden mellan enkÀterna fick eleverna arbeta i grupp med uppgifter som vi tagit fram.

Syftet med detta examensarbete a?r att underso?ka och fa? en djupare fo?rsta?else fo?r de olika grupprocesser, roller och den kommunikation som uppsta?r i en rock- och popensemblesituation och hur verksamma la?rare tar detta i beaktning i sin undervisning. Fo?r att ta oss na?rmare syftet utfo?rde vi intervjuer med fyra verksamma ensemblela?rare pa? estetiska programmet pa? gymnasiet. Vi hade a?ven fo?r avsikt att observera en grupp elever vid tre olika lektionstillfa?llen fo?r att koppla samman la?rarnas tankar och a?sikter med vad som ha?nder i praktiken.

Syftet med studien Àr att undersöka vad lÀrare i förskola, förskoleklass och skolÄr 1-2 har för uppfattning och arbetssÀtt kring barns flersprÄkighet. Undersökningen Àger rum pÄ en svensk skola i Spanien. FrÄgestÀllningarna Àr följande;-       Vad har lÀrarna för uppfattning om flersprÄkighet?-       Vilka arbetssÀtt anvÀnder lÀrarna för att ta tillvara pÄ barnens sprÄk?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor anvÀnds kvalitativa intervjuer och observationer. Studien utgÄr ifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien var att belysa tvÄ förskollÀrares syn pÄ matematik och matematikundervisning, deras syn pÄ barn och matematik samt deras syn pÄ interaktionen mellan förskollÀrare, barn och matematiskt material. I detta syfte ingick det att studera förskollÀrarnas syn utifrÄn ett genusperspektiv. För att genomföra undersökningen gjordes en kvalitativ fallstudie dÀr en intervjustudie som baseras pÄ observationsfall anvÀndes som metod. Tre fall valdes ut, en delad i tvÄ block som visar pÄ hÀndelser som upprepar sig i vÄra observationer och som anvÀndes i intervjuerna med de tvÄ förskollÀrarna. Resultatet visar pÄ att de tvÄ förskollÀrarna Àr medvetna om vikten av att fÄ in matematik och matematikundervisning redan i förskolan, men att de ibland missar det.

SAMMANFATTNINGEftersom LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 reviderad 2010 (Skolverket, 2010a) betonar vikten av att vi arbetar med matematik i förskolan, mer Àn tidigare, ville jag undersöka hur förskollÀrare beskriver att de arbetar med matematik i den pedagogiska verksamheten. Efter att jag tagit del och bearbetat litteraturen valde jag att fokusera pÄ följande frÄgestÀllningar:Hur gör man matematik pÄ förskolan?? Vad har förskollÀrare för instÀllning till matematik?? Har den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetssÀttet med matematik i förskolan? I sÄ fallhur?? Synliggörs matematik för barnen? För vÄrdnadshavare? I sÄ fall hur synliggörs den?Jag har gjort en kvalitativ intervjustudie dÀr jag anvÀnde mig utav en intervjuguide. Jag intervjuade fem förskollÀrare.Alla intervjupersoner talar om att matematik kommer in naturligt i vardagen pÄ förskolan. De ger mÄnga olika exempel pÄ detta inom flera omrÄden sÄsom i samlingen, i matsituationen, ateljén men den finns dessutom med utomhus pÄ gÄrden och i skogen.

Flera av Skolverkets rapporter visar att antalet elever som har svÄrigheter i matematik ökar. Vad kan det bero pÄ?Jag har inför min studie studerat vilka orsaker forskare anser kunna finnas till att elever hamnar i svÄrigheter i matematik. Jag har förstÄtt att det Àr ett mycket komplext problem med mÄnga sammanhÀngande orsaker. Flera forskare lÀgger dock en stor vikt vid undervisningen och att den till och med kan bidra till att elever fÄr svÄrigheter i matematik.Mitt syfte med min studie var, att ur lÀrares beskrivningar om deras undervisning diskutera om sÄdana brister i undervisningen finns, som forskarna menar kan leda till att elever fÄr svÄrigheter i matematik..

Syftet med examensarbetet Àr att jÀmföra de uppfattningar om matematik och rÀkning som finns hos barn i förskoleklass och deras pedagoger. Jag har valt en kvalitativ metod i min studie med intervjuer av barn och deras pedagoger. Resultaten av intervjuerna visar att barnen kopplar matematik till att rÀkna, anvÀnda mattebok eller att göra lÀxor. Vad gÀller rÀkningens innebörd sÄ kan barnens svar delas in i fem olika kategorier. Barnen ser rÀkning som att sÀga en ramsa, att anvÀnda siffror, att rabbla upp talen i ordning, att utföra rÀkneoperationer samt att rÀkna kvantiteter.