Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ inblick i hur pedagoger ser pÄ matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda pÄ hur Ätta pedagoger tÀnker och arbetar med matematik och med hjÀlp av olika observationstillfÀllen fÄr vi inblick i verksamheten pÄ nÄgra olika förskolor. HuvudfrÄgorna som stÀlls Àr: ? Hur ser pedagogerna pÄ matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? UtgÄngspunkterna Àr teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.

Arbetet belyser förskolepedagogernas förhÄllningssÀtt till matematik och deras sÀtt att uppfatta bild som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i arbetet med matematik pÄ förskolan.UtgÄngspunkten för arbetet utgörs av LÀroplanen för förskolan Lpfö 98 och den vetenskapliga litteraturen inom omrÄdet. Den empiriska delen bestÄr av en undersökning som omfattar en enkÀt och intervjuer med förskolepedagoger samt intervjuer med förskolebarnen och förslag pÄ nÄgra aktiviteter som exemplifierar tillÀmpningen av bild i arbete med matematik pÄ förskolan. Undersökningen tyder pÄ att bilden har en viktig roll i det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, men trots det anvÀnds den relativt lite i samband med matematik..

VÄrt syfte med undersökningen Àr att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen Àr ett tillfÀlle dÀr barnen trÀnas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har Àven tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten dÀr vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vÄr undersökning har vi gjort observationer med hjÀlp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Studiens övergripande syfte   Àr att undersöka hur förskollÀrare tolkar de matematiska strÀvansmÄlen i den   reviderade lÀroplanen för förskolan och hur detta sedan kommer till uttryck i   deras förhÄllningssÀtt och arbete med matematik ute i förskolorna. Arbetet   ger en översikt av tidigare forskning och litteratur kring vad matematik Àr och   matematik ur ett lÀrar- samt barnperspektiv. Studien Àr en smÄskalig   kvalitativ intervjustudie dÀr vi utifrÄn sex förskollÀrares perspektiv har   undersökt deras syn pÄ de reviderade matematiska strÀvansmÄlen, hur de   utvecklar barnen matematiskt och nÀr de anser att barnen möter matematik i   förskolan. Sammanfattningsvis visar resultaten i vÄr undersökning pÄ att vÄra   respondenter anser att barn i förskolan möter matematik i vardagssituationer,   planerade aktiviteter samt i lek. De framhÄller sin egen betydelse för   barnets lÀrande dÀr de poÀngterar att en medveten förskollÀrare kan lyfta och   utmana barnen matematiskt i alla situationer.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

Syfte: Vi Àmnar med uppsatsen skapa oss en förstÄelse för hur gymnasielÀrare organiserar laborativ matematik och varför de sÀger sig anvÀnda det hÀr arbetssÀttet. Metod: Uppsatsen bygger pÄ sex personliga intervjuer med gymnasielÀrare i matematik. Teoretiskt perspektiv: I vÄr teoretiska referensram har vi anvÀnt ett organisationsschema som beskriver upplÀgget av undervisningen och teorin om undervisningens villkor. Resultat och diskussion: VÄr undersökning visar att undervisningen organiserades bland annat utifrÄn mÄlen med undervisningen, elevernas inflytande över undervisningen, elevernas förkunskaper och lÀrarens Àmnes- och pedagogikkunskaper. LÀrarna anvÀnde laborationer för att konkretisera matematiken, för att skapa en djupare förstÄelse hos eleverna och för att skapa ett intresse och en glÀdje hos eleverna för att lÀra matematik..

Denna studie Àr en litteraturstudie som syftar till att undersöka om nivÄgruppering kan vara ett effektivt alternativ i arbetet att förbÀttra elevers resultat och elevers trivsel inom den svenska gymnasieskolans matematikundervisning.Forskningen visar att nivÄgruppering bör göras i enstaka Àmnen eller vid enstaka tillfÀllen och inte i permanenta klasser, vidare att det Àr svÄrt att dra tydliga slutsatser om effekterna pÄ elevers resultat. Forskningen jag sett till Àr svÄr att jÀmföra dÄ de Àr genomförda pÄ olika sÀttt och just effekterna av nivÄgruppering Àr svÄra att isolera. Forskningen visar dock att elever upplever nivÄgrupperingens indelning i fack negativt. Vissa forskare anser att nivÄgrupperingen Àr en odemokratisk indelning..

AbstraktHeléne Ingvarsson och Lotta JigrotLaborativ matematik- Hur, nÀr och varför anvÀnds det?Concrete mathematics- How, when and why is it used?Antal sidor: 37Eftersom vi bÄda undervisar i Àmnet matematik i Ärskurs 2, kÀnde vi ett intresse för attundersöka hur matematikundervisningen Àr upplagd och genomförs i de lite ÀldreÄldersgrupperna (Ärskurs 4-5). Under vÄr utbildning till lÀrare i matematik har vi förstÄttvikten av laborativt arbetssÀtt i matematik. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersökaom pedagoger anvÀnder sig av laborativt arbetssÀtt i matematik och i sÄ fall hur och hur ofta. Istudien ville vi Àven undersöka sprÄkets betydelse för den laborativa matematiken.Vi anvÀnde oss av en litteraturstudie samt en kvalitativstudie, dÀr vi intervjuade sex lÀrarefrÄn olika skolor belÀgna bÄde pÄ landet och i en mellanstor stad.

Intresset Àr lÄgt för matematik hos elever i grundskolans senare del visar fÀrska undersökningar. Skolverket efterlyser bland annat variation av arbetsformer. Jag har kommit i kontakt med en lÀrare som arbetar med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen. Denna uppsats Àr en fallstudie av hans arbete. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka och beskriva hur man kan utveckla och arbeta med laborativ matematik som Äterkommande inslag i matematikundervisningen.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger arbetar med matematik utomhus i förskolan. FrÄgestÀllningarna i syftet behandlar om det finns matematik som Àr lÀttare eller svÄrare att arbeta med utomhus och vilka eventuella faktorer som pÄverkar arbetet med matematik utomhus. I bakgrunden finns det teorier angÄende matematik i förskolan samt utomhuspedagogik. Som metod har vi valt intervju dÀr vi intervjuat fem förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor.De mest framstÄende resultaten vi fick fram i studien var att förskollÀrarna upplever att det inte finns nÄgon matematik som det Àr svÄrt att arbeta med utomhus, utan förskollÀrarna ser bara möjligheter och inga begrÀnsningar. Vi har Àven kommit fram till att det finns flera faktorer som pÄverkar arbetet med matematik utomhus.

Fo?religgande uppsats handlar om den tysta kommunikationen som gestaltas i klassrum av la?rare och elever i skolan. Syftet har varit att utifra?n tre valda aspekter; tyst kunskap, tysta relationer och tysta redskap analysera och kartla?gga den tysta kommunikationens uttryck. Genom en systematisk litteraturstudie besvaras fra?gesta?llningar ro?rande vardera ovan na?mnda aspekter na?mligen; Hur kan tyst kunskap komma till uttryck hos la?rare, vad kan ske i tysta relationer mellan la?rare ? elev och elev ? elev samt vad kan kropp respektive miljo? som redskap ha fo?r betydelse fo?r kommunikationen.

Under lÀrarutbildningen hÀr pÄ Malmö högskola har jag hela tiden pÄmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter lÀroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lÀrare arbeta efter kursplan och lÀroplan Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i Är 3 som ska börja gÀlla frÄn och med höstterminen 2008. De har Àven som mÄl att införa nationella prov i matematik i Är 3 under vÄrterminen 2009. Syftet med denna studie Àr att undersöka matematiklÀrares attityder och instÀllningar till dessa nya mÄl att uppnÄ och de nya nationella proven i matematik i Är 3.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

Denna studie handlar om hur pedagoger tÀnker kring utformandet av en god matematisk verksamhet i förskolan. I studien framhÄlls pedagogers förhÄllningssÀtt i arbetet med fokus pÄ matematik. Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas synsÀtt kring matematik i förskolans verksamhet samt hur de lyfter matematiken. Syftet Àr Àven att synliggöra hur en möjlig implementering kan se ut.Studiens empiri utgÄr frÄn intervjuer med fem pedagoger. Dessa pedagoger har ett medvetet förhÄllningssÀtt kring matematik i förskolans verksamhet.

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.