Mitt syfte med examensarbetet var att fÄ fördjupade kunskaper om nÄgra lÀrares och rektorers syn pÄ nivÄgruppering för elever i svÄrigheter med matematik. De frÄgestÀllningar jag anvÀnde mig av var; pÄ vilket sÀtt anser nÄgra lÀrare och rektorer att nivÄgruppering kan gynna/missgynna elever i svÄrigheter med matematik?Vad anser dessa lÀrare och rektorer vara viktigt att tÀnka pÄ som lÀrare vid nivÄgrupperad undervisning?Vilken syn pÄ lÀrande uttrycks av de intervjuade lÀrarna och rektorerna?Jag anvÀnde mig av en kvalitativ fallstudie dÀr jag genomförde fokusgruppsintervjuer. Resultatet av mitt arbete var att den skolan som anvÀnde sig av nivÄgruppering har ett annat perspektiv Àn de andra skolorna och rektorerna. Slutsatsen var att elever i svÄrigheter med matematik ansÄgs missgynnas av nivÄgruppering.

This study examines some students? attitudes towards mathematics in grade 2-4. When studying students? attitudes questionnaires and interviews are often being used as methods. In this study we used a more rare method.

SammanfattningSyftet med detta examensarbete var att undersöka lÀrares materiella och strukturella resurser samt hur de anvÀnder sig av dessa i sin lÀs- och skrivundervisning i Äk f-3. Denna studie bygger pÄ intervjuer med sex lÀrare som arbetar i grundskolans tidigare Är. Vi har studerat Àmnet utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Den teoretiska genomgÄngen behandlar lÀs- och skrivlÀrande ur ett sociokulturellt perspektiv. DÀrefter presenteras en avgrÀnsad del av forskning kring barns lÀs- och skrivlÀrande för tidigare Är.Metoden i detta examensarbete utgörs av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i Äk f-3. Samtliga deltagare har arbetat i skolans vÀrld i mÄnga Är.

I denna uppsats undersöker vi hur pedagoger resonerar kring val av arbetssÀtt vid lÀs- och skrivundervisning samt hur pedagoger resonerar om individualisering vid lÀs- och skrivundervisning. Vi har valt att genomföra kvalitativa intervjuer för att undersöka syftet. Undersökningen utgÄr frÄn sex pedagogers resonemang om sin lÀs- och skrivundervisning. Pedagoger som nÄgon gÄng har varit verksamma i en Ärskurs 1 har intervjuats. Det teoretiska perspektiv som vi har anvÀnt oss av i denna uppsats Àr det sociokulturella perspektivet.

BAKGRUND: DÄ matematik aldrig har varit mitt favoritÀmne i skolan blev jag starktfascinerad av Àmnet under VFU i förskoleklass dÄ pedagogerna dÀr uppmÀrksammade mig pÄ all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting Àr olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie Àr att identifiera tecken hos barn pÄ att de Àr intresserade och motiverade att lÀra matematik sÄ att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lÀrande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning dÀr jag frÀmst har anvÀnt mig av videoobservationer. Studien har skett pÄ min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i Äldrarna 1-6 Är.RESULTAT: Barn anvÀnder matematik i sin vardag, vid pÄklÀdning, i leken och imatsituationer, men det troliga Àr att de inte vet om det. DÀrför behöver de hjÀlp med att sÀtta ord pÄ detta fenomen. Det Àr dÄ av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog Àr nÀrvarande för att fÄnga upp matematiken nÀr den uppstÄr..

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..

Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mÄl som medför att lÀrare bör anvÀnda undervisningsmetoder dÀr elever fÄr möjlighet att samarbeta och lÀra tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever pÄverkar lÀrande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lÀrarna. SYFTE: Syftet var att ta reda pÄ hur matematik/NO-lÀrare beskriver och resonerar kring elevers samlÀrande i undervisningssammanhang, pÄ grundskolans senare Är (Är 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lÀrare med olika bakgrund som jobbar pÄ tvÄ olika skolor för att ta reda pÄ deras beskrivning och resonemang om samlÀrande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO betrÀffande samlÀrande.