Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

BAKGRUND: DÄ matematik aldrig har varit mitt favoritÀmne i skolan blev jag starktfascinerad av Àmnet under VFU i förskoleklass dÄ pedagogerna dÀr uppmÀrksammade mig pÄ all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting Àr olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie Àr att identifiera tecken hos barn pÄ att de Àr intresserade och motiverade att lÀra matematik sÄ att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lÀrande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning dÀr jag frÀmst har anvÀnt mig av videoobservationer. Studien har skett pÄ min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i Äldrarna 1-6 Är.RESULTAT: Barn anvÀnder matematik i sin vardag, vid pÄklÀdning, i leken och imatsituationer, men det troliga Àr att de inte vet om det. DÀrför behöver de hjÀlp med att sÀtta ord pÄ detta fenomen. Det Àr dÄ av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog Àr nÀrvarande för att fÄnga upp matematiken nÀr den uppstÄr..

UtifrÄn intervjuer med Ätta elever undersöktes vad det Àr som motiverar elever i skolÄr 4 inför skolÀmnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angÄende motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lÀra sig matematik - hÀlften av de intervjuade eleverna anstrÀngde sig maximalt för att lÀra sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lÀra sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som pÄverkade elevernas motivation var elevernas förÀldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lÀra sig matematik..

MÄlet med vÄrt arbete Àr att genom en enkÀtundersökning ta reda pÄ elevers attityder till matematik i skolÄr 4, 5 och 6 och jÀmföra eventuella skillnader och förÀndringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen Àr gjord pÄ tvÄ skolor dÀr tvÄ klasser per skolÄr undersöktes. EnkÀtundersökningen Àr utförd pÄ 139 elever. Resultatet visar att det sker en förÀndring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolÄr 4 skiljs Ät jÀmfört med skolÄr eleverna ur skolÄr 5 och 6, dvs.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka hur la?raretik definieras, motiveras och fo?rva?rvas enligt yrkesetisk litteratur fo?r la?rare och la?rarstudenter. Fo?rhoppningen a?r att underso?kningen ska bidra till att ge kunskap om den etiska dimensionen i la?rares arbete och om den kompetens la?rare beho?ver fo?r att kunna hantera etiska konflikter i skolans vardag.Uppsatsen a?r en kvalitativ textanalys av tre bo?cker om yrkesetik som anva?nds pa? la?rarprogrammen i Sverige. Bo?ckerna a?r:La?raren i etikens motljus av Trygve Bergem, professor i pedagogik.La?rares yrkesetik av Roger Fjellstro?m, docent i praktisk filosofi.Den va?rdefulla praktiken av Kennert Orlenius, fil.dr.

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angÄende elevernas i Ärskurserna 4, 5 och 6, pÄ min partnerskola, lust till matematik stÀmmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glÀdje att lÀra, sambandet mellan elevernas lust att lÀra matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan kÀnslan av glÀdje och sjÀlvförtroende..

Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Syfte: Studien avser att undersöka elevernas uppfattningar gÀllande verksamhetens sÀr-skilda stöd i matematik, samt hur detta passar den enskilde eleven. Vidare avser studien att belysa elevernas Äsikter gÀllande vilka stödinsatser som upplevs som mest gynnsamma för individen i relation till kÀnslan att lyckas? Hur tÀnker eleverna sjÀlva om sin undervisningssi-tuation? Problematiken avgrÀnsas genom följande frÄgestÀllningar:? Vad uppfattar eleverna som sÀrskilt stöd?? Vad anser eleverna sjÀlva skulle kunna vara ett bra sÀrskilt stöd? Hur upplever eleverna att sÀrskilt stöd fungerar?Teori: Studiens teoretiska inramning bygger pÄ en sociokulturell teori. All kunskap byggs upp genom interaktion, bÄde mellan mÀnniskor men ocksÄ mellan mÀnniskor och kulturella kontexter. Ur ett sociokulturellt perspektiv, kan en elev uppvisa svÄrigheter att lÀra sig nÄgot i en situation, men inte i en annan.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera och beskriva de intellektuella redskap för lÀrande som lÀraren uppmanar studenterna att tillÀmpa inom ramen för tvÄ nÀtbaserade distanskurser i pedagogik. Studien tar sin utgÄngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv och baseras pÄ kvalitativ analys av sex chattar som förs mellan lÀraren och studenterna. Resultatet visade pÄ flera intellektuella redskap som lÀraren uppmanade sina studenter att anvÀnda sig utav. Ur analysen kunde ocksÄ vissa relationer mellan redskapen uttolkas mot bakgrund av hur lÀraren relaterade redskapen till varandra i undervisningskontexten. Det intellektuella redskap som lÀraren mest uppmanade studenterna till att anvÀnda sig av var meningsfull interaktion i den meningen att lÀraren kontinuerligt försökte fÄ studenterna till att föra en fruktbar dialog bÄde med varandra och med lÀraren.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka sa?ngla?rares uppfattningar om huruvida duettsa?ng med deras elever bidrar till elevers sa?ngliga utveckling, na?got som engagerar oss som snart utexaminerade sa?ngla?rare. Den teoretiska utga?ngspunkten a?terfinns i det sociokulturella perspektivet da?r ma?starla?ra och la?rostilar inkluderas. Det hermeneutiska fo?rha?llningssa?ttet genomsyrar underso?kningen.

BAKGRUND: Utbildningsdepartementet har i LPO 94 tagit intryck av Vygotskijs sociokulturella teori och formulerat mÄl som medför att lÀrare bör anvÀnda undervisningsmetoder dÀr elever fÄr möjlighet att samarbeta och lÀra tillsammans. Forskare har undersökt hur samarbetet mellan elever pÄverkar lÀrande i matematik och NO, de har kommit fram till att det gynnar eleverna och lÀrarna. SYFTE: Syftet var att ta reda pÄ hur matematik/NO-lÀrare beskriver och resonerar kring elevers samlÀrande i undervisningssammanhang, pÄ grundskolans senare Är (Är 7-9). METOD: Det genomfördes en kvalitativ undersökning med hjÀlp av intervju som redskap för datainsamling. Det valdes sju lÀrare med olika bakgrund som jobbar pÄ tvÄ olika skolor för att ta reda pÄ deras beskrivning och resonemang om samlÀrande, samt planering, resultat och skillnader i matematik och NO betrÀffande samlÀrande.

SammanfattningNyckelbegrepp: Ma?ngkultur, va?rdegrund, va?rdekonflikt.Syftet med examensarbetet a?r att med utga?ngspunkt i en diskussion om skolans va?rdegrund belysa och underso?ka hur la?rare resonerar och fo?rha?ller sig till den va?rdekonflikt som kan uppsta? mellan att va?rna om de icke fo?rhandlingsbara va?rdena som anges i styrdokumenten samtidigt som skolan ska respektera och bevara kulturell ma?ngfald. Fo?r att besvara syftet har vi anva?nt oss av fo?ljande fra?gesta?llningar: Hur uppfattar och resonerar la?rare kring ma?ngkultur och pluralism? Hur uppfattar och resonerar la?rare kring va?rdegrundsuppdraget? Hur resonerar la?rare kring de va?rdekonflikter som kan uppsta? utifra?n skolans gemensamma va?rdegrund?Examensarbetet tar sin utga?ngspunkt i ett postmodernistiskt och interkulturellt perspektiv pa? la?rande. Uppsatsen inleds med en historisk redogo?relse fo?r hur skolans roll som norm och va?rdefo?rmedlare har fo?ra?ndrats o?ver tid.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

BAKGRUND:Idén till denna undersökning vÀcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev sÀrskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lÀgre Äldrarna. Som blivande lÀrare ville vi ta chansenatt fÄ mer kunskap om dessa.SYFTE:VÄr avsikt Àr att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lÀgre Äldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vÄr undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehÄll som enligt kursplanen i matematik skall ingÄ i grundskolansmatematikundervisning upp till Är 5. Inte heller tar de hÀnsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vÄr undersökning. EnanvÀndning av dylika material krÀver en medvetenhet hos anvÀndaren..

Syftet med denna rapport Àr att förstÄ verksamma förskolepedagogers upplevelser av begreppet matematik. Jag har jÀmfört mina respondenters upplevelser med olika teoretikers teorier och tankar. Anledningen till att jag jÀmfört respondenternas upplevelser av matematik med olika teoretikers Àr för att se om det finns nÄgra kopplingar samt om det finns spÄr frÄn teoretikers pedagogik i förskolan. Jag har Àven undersökt hur pedagogerna anser sig arbeta med matematik, genom att ha anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer. I de kvalitativa intervjuerna har jag undersökt om mina respondenter anser sig arbeta medvetet eller omedvetet med matematik samt om hur de arbetar.