The purpose of this Master?s thesis is to investigate what prompts student nurses to seek information required to their educational tasks and how they evaluate and utilize that information. The questions addressed in this thesis regard how information retrieval becomes part of student nurses? social practice; which physical and intellectual tools student nurses make use of in their education; and which mediating resources they use to perform their tasks. Roger SÀljö?s sociocultural approach provides the theoretical framework for this thesis.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med mitt arbete Àr att analysera vad förÀldrarna tycker om att deras barn kommer att fÄ lÀra matematik pÄ förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap förÀldrarna har om det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, vad förÀldrarna har för förhÄllande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras pÄ enkÀter som genomfördes pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta förÀldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de förÀldrar som var negativ instÀllda till matematiken i förskolan har hÀlften tyckt att skolmatematiken var svÄr och trÄkig.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Syftet med denna studie Àr att beskriva fyra lÀrares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till lÀsning i sin undervisning och vilka begrepp som de anvÀnder nÀr de beskriver metoden. Den metod som anvÀnds i studien Àr kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger pÄ ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad pÄ ett sociokulturellt perspektiv har anvÀnts i analysen av denna studie. Begrepp som lÀrarna anvÀnt sig av i studien Àr bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glÀdje, kreativitet och kommunikation.

Syftet med studien Àr att studera förskolans mÄltider och hur matematik kan ÄskÄdliggöras i dessa, samt se hur pedagogerna synliggör och talar om matematik i mÄltiderna. För att ta reda pÄ detta har vi tagit hjÀlp av litteratur, observationer, samtal och social media. Observationer har genomförts av en förskolas mÄltidssituationer (frukost, lunch och mellanmÄl) under tvÄ dagar. Efter observationerna genomfördes samtal med pedagogerna kring observationernas syfte. Studiens frÄgestÀllningar har lagts ut pÄ en social media dÀr verksamma pedagoger medverkar för att se hur pedagogerna talar om matematik i mÄltiderna.

Syftet var att undersöka och beskriva hur man kan arbeta med matematik pÄ ett alternativt sÀtt utan matematikboken som styrande medel. Vi har studerat litteratur, samt observerat och intervjuat pedagoger som arbetar pÄ ett alternativt sÀtt med matematik. Undersökningsgruppen har bestÄtt av tre pedagoger som har berÀttat om och demonstrerat sitt arbetssÀtt. Vi har kommit fram till det finns alternativa arbetssÀtt som kan ersÀtta det traditionella arbetssÀttet i matematik, det vill sÀga enskilt rÀknande i matematikboken. .

Care and solicitude about Swedish documentary heritage has varied substantially throughout the years. The main purpose of this essay has been to investigate what efforts have been made to preserve rare book collections at public libraries. These cultural policies have been studied from both a national as well as local perspective. What we have tried to explore can be condensed into three questions: What national initiatives have been taken in the past century to preserve the municipal documentary heritage?What initiatives have been taken in the past century to preserve thedocumentary heritage of what is presently the municipality of Jönköping? What value do rare book collections at public libraries represent? The results indicate few national efforts were initially made to preserve rare book collections in the timeframe we studied.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vad pedagoger pÄ förskolan anser vara innehÄllet i Àmnet matematik för smÄ barn och jÀmföra detta med litteraturens beskrivning. En enkÀtundersökning gjordes för att fÄ fram vilken instÀllning verksamma pedagoger i en medelstor tÀtort i Mellansverige har till Àmnet matematik. De flesta tillfrÄgade pedagogerna anser att man ska lÀra barnen matematik tidigt i livet för att man ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, sÄ stÄr det Àven i lÀroplanen Lpfö 98 att förskolan ska göra..

Syftet med arbete Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder sig av barnboken Fia och djuren (Kruusval 2007) för att synliggöra matematik för barn i Äldern 5-6 Är pÄ förskolan. Vi observerade lÀrarna i en höglÀsningssituation, dÀrefter intervjuade vi dem för att fÄ en djupare bild av hur de tÀnkte kring höglÀsning och matematik. Resultatet pÄ undersökningen visar att lÀrarnas kunskaper och erfarenheter kring Àmnet matematik har en avgörande betydelse för vilken form av matematik som synliggörs i höglÀsningen. Resultatet visar ocksÄ att det Àr av stor vikt att lÀrarna utmanar, uppmuntrar, stödjer och samtalar med barnen om den matematik som Àr bÄde synlig och dold i boken. .

Syftet med studien Àr att fÄ inblick i hur nÄgra matematik- och speciallÀrare pÄ ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt fÄ ta delav nÄgra elevers synpunkter. Studien Àr en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv pÄ lÀrande samt ett dilemmaperspektiv pÄ specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som dÀrefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg anvÀnds som passiva resurser, digitalaverktyg anvÀnds som aktiva resurser, digitala verktyg anvÀnds som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begrÀnsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lÀrare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmÄga att se möjligheter iundervisningen. FrÀmst anvÀnds de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

 Undersökningens syfte var att ta reda pÄ vad sorts matematik som barn anvÀnder vid sociala interaktioner i leken. Studien Àr alltsÄ gjord för att skapa en ökad förstÄelse för hur barn, utan pÄverkan av pedagoger, ger uttryck för matematik i den sociala leken med  andra barn. Jag genomförde en kvalitativ observationsstudie som bestod av sammanlagt 30 olika observationstillfÀllen. Observationerna genomfördes pÄ bÄde ett strukturerat sÀtt, med hjÀlp av ett observationsschema samt ett ostrukturerat sÀtt, dÀr jag anvÀnde mig av endast fÀltanteckningar. Alla observationer genomfördes i samma rum under de olika observationstillfÀllena.

Syftet med arbetet Àr att undersöka vilken matematik pedagogerna upptÀcker att de yngsta barnen anvÀnder sig av i lek inomhus sÄvÀl som utomhus. Vidare Àr jag intresserad av hur pedagogernas anpassning av miljön pÄverkar de yngre barnens matematiska intressen. Hur gör man för att stimulera dessa? .

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.