Forskning visar laborativt arbete i matematik ger en ökad förstÄelse och bÀttre resultat hos elever. Svenska elever sitter oftast ensamma och rÀknar i sina matematikböcker trots att forskningen visar att barn lÀr sig bÀttre genom samspel och kommunikation. Min studie utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv.Syftet med studien var att undersöka lÀrares erfarenheter av att arbeta med laborativ matematik som planering, bedömning, fördelar, nackdelar, ökad mÄluppfyllelse och pÄ vilket sÀtt laborativt arbete pÄverkar elever som Àr i matematiksvÄrigheter. Undersökningen av lÀrares erfarenheter gjorde jag genom en enkÀtstudie, intervjuer och observationer. MÄluppfyllelsen belyste jag genom statistik över resultat i nationella prov.Resultatet visar att lÀrares erfarenhet av att arbeta laborativt Àr att det ger en ökad förstÄelse och konkretisering av matematiska begrepp.

Matematik A (Matematik 1) ar ett karnamne, vilket innebar att amnet kraver att du minst far ett godkant betyg for att kunna fa ut sitt slutbetyg. Trots detta tenderar dagens elever att bli allt samre i matematik. Syftet med denna studie ar att undersoka om det i ett tidigt skede gar att identifiera elever som riskerar att bli underkanda i matematik. For att na syftet, undersoktes mojliga monster mellan forstaarselevers resultat pa matematik- och svenskdiagnoser i borjan pa terminen samt slutbetyg i Matematik A pa en gymnasieskola. Till undersokningen anvands tre datainsamlingsmetoder, sammanstallning av insamlat material (matematik- och svenskdiagnoser och slutbetyg), intervjuer och en gruppdiskussion.

Syftet med min studie Àr att utforska matematiklÀrares och yrkeslÀrares syn pÄ att arbeta Àmnesintegrerat med Matematik A i Hantverksprogrammet - Textil..

Det hÀr arbetet belyser svensklÀrares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur pÄ tvÄ skolor i SkÄne. Undersökningen har fokus pÄ elevers lÀsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förstÄelse för hur samarbetet mellan de tvÄ yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstÄ som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger pÄ fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklÀrare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien Àr att undersöka om/hur förskollÀrare anvÀnder sig av kombinationen matematik och musik i den pedagogiska verksamheten, samt att undersöka hur de ser pÄ kombinationen av dessa Àmnen. För att ta reda pÄ detta har observationer och intervjuer anvÀnts. Resultatet visar att de utvalda förskolorna för studien arbetar med matematik och musik kombinerat, det finns en röd trÄd i hur de integrerar musiken och matematiken i verksamheten. Samtliga intervjuade förskollÀrarna ser kombinationen musik och matematik som nÄgot naturligt, som hör ihop och de Àr samtidigt hungriga att lÀra sig mer kring detta. Slutsatserna som kan dras av den hÀr studien Àr att musik och matematik hör ihop och att det gÄr att kombinera de tvÄ Àmnena tillsammans.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka hur processledare i f?rskolan ?vers?tter kunskaper och metoder fr?n en utbildning till f?rskolans praktik, samt att unders?ka hur utbildningen bidrar till deras personliga utveckling och ledarskap. Studien avser ?ven att unders?ka vad som m?jligg?r och begr?nsar processledarnas uppdrag att leda och driva utvecklingsarbete p? f?rskolan. Resultatet visar att processledarna ?vers?tter metoder och verktyg fr?n utbildningen genom kopiering och modifiering beroende p? f?rskolans kontext och kollegornas behov.

Under a?ren pa? la?rarutbildningen har vi via personliga iakttagelser kunnat sko?nja en diskrepans mellan vad la?rare anser sig sa?nda ut fo?r feedback och hur de beskriver sin feedback. Luke och Sinclair (1991) menar att det a?r la?rarens beteende som a?r den starkaste faktorn till hur elever uppfattar Idrott och ha?lsa i skolan. I relation till det som Hattie och Timperley (2007) samt Stensmo (2008) skriver om hur felaktig feedback kan ge omva?nd effekt riskerar feedback att motarbeta Skolverkets (2011) ambition att fra?mja varje elevs utveckling.

förskoleklass, matematik, arbetssÀtt, matematiskt innehÄll, lek och lÀrande.

Enligt vÄra styrdokument ska elever ha baskunskap i matematik för att hantera situationer i nÀrmiljön, förstÄ grundlÀggande matematiska begrepp och kunna anvÀnda logiska resonemang.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka elevers uppfattning om nÀr, hur och varför de anvÀnder matematik. Observationer och halvstrukturerade intervjuer med elever i Är 2 undersöker vad matematik Àr för elever, om elever vet varför man ska lÀra sig matematik och slutligen nÀr anvÀnder elever matematik? Intervjuer med pedagoger undersöker om det finns nÄgot samband mellan undervisning och arbetssÀtt och elevernas förhÄllningssÀtt till matematik.Resultat visar att, förutom pÄ lektionerna sÄ anvÀnder eleverna matematik som ett redskap för att fÄ svar pÄ sina frÄgor. Ibland anvÀnder de matematik genom sina jÀmförelser och iakttagelser utan att vara medvetna om det. LÀraren kan hjÀlpa elever att överbrygga skolans formella matematik med sina informella kunskaper som har sin grund i egna upplevelser och erfarenheter.

Syftet med följande arbete Àr att utifrÄn ett undervisningsförsök se vad en barnbok med matematisk perspektiv ger för pedagogiska möjligheter i arbete med matematik i Ärskurs 1. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om grundlÀggande matematik och hur man synliggör matematik i en barnbok. Med hjÀlp av en undervisnings försök ville jag se vilken betydelse har barnboken för elevens matematikutveckling? Och hur kan man som pedagog synliggöra matematiken i en barnbok? Sammanfattningsvis visar resultaten pÄ att barnböcker Àr ett tillskott för barnets matematikinlÀrning. Med en barnbok som underlag fÄr barnet erfara och utveckla matematikbegreep pÄ ett naturligt sÀtt. De fem lektionerna som genomfördes visade att barnen lyssnade aktiv och arbetade koncentrerat under lektionerna.

Syftet med det hÀr arbetet var att skapa ett hÀfte med nÄgra tips och idéer pÄ hur matematik och lek kan kombineras, och att se om det finns nÄgra sidovinster med att kombinera matematik och lek.Lekarna i hÀftet ska vara genomförbara utan krav pÄ vare sig material eller miljö.Jag genomförde en enkÀt för att se om det fanns nÄgot liknande material ute pÄ förskolorna, och om ett sÄdant material anvÀnds eller om det fanns ett intresse för att anvÀnda ett sÄdant material.Det egentliga huvudresultatet för det hÀr arbetet Àr hÀftet som innehÄller nÄgra lekar som kombinerar matematik och leken, och visa pÄ nÄgra sidovinster det kan ge att kombinera matematik och lek.Det jag i stora drag kom fram till var att det egentligen inte finns nÄgra hinder pÄ hur matematik och lek kan kombineras. Det Àr i princip bara den egna fantasin som kan var ett hinder i hur matematik och lek kan kombineras. Med ett öppet sinne och med lite fantasi sÄ kan man leka nÀr som helst, och var som helst. Att kombinera matematik och lek Àr alltsÄ inte nÄgra som helst problem..

The purpose of this Master?s thesis is to investigate what prompts student nurses to seek information required to their educational tasks and how they evaluate and utilize that information. The questions addressed in this thesis regard how information retrieval becomes part of student nurses? social practice; which physical and intellectual tools student nurses make use of in their education; and which mediating resources they use to perform their tasks. Roger SÀljö?s sociocultural approach provides the theoretical framework for this thesis.

Syftet med studien var att analysera la?rares synsa?tt pa? AD/HD. Studien bygger pa? sju intervjuer med la?rare som arbetar i grundskolan. De teoretiska utga?ngspunkterna fo?r denna studie var tre specialpedagogiska perspektiv - traditionellt, alternativt samt ett tredje perspektiv.Studien visar att la?rarna a?r positiva till att diagnosen sta?lls da? de menar att diagnosen a?r nyckeln till att fa? extra resurser inom skolan.

Tidigare forskning och olika rapporter har visat att elever i Sverige har fÄtt sÀmre resultat i matematik jÀmfört med andra OECD-lÀnder. Anledningar till det kan vara att undervisningen Àr för lÀromedelsstyrd och att undervisningen inte sker utifrÄn elevernas erfarenheter. Undervisningen behöver ha en verklighetsförankring och sprÄket behöver anvÀndas mer till att föra diskussioner kring matematiska problem (Norén, 2010). Syftet med mitt arbete Àr att fÄ reda pÄ hur flersprÄkiga elever, elever i behov av sÀrskilt stöd och elever generellt upplever tre olika typer av undervisning i matematik samt hur dessa exempel underlÀttar lÀrandet för dem. Aktionsforskning och fallstudie har genomförts pÄ en skola dÀr eleverna fick göra rÀknesagor i grupp och sifferuppgifter och textuppgifter enskilt.

Syftet med mitt arbete Àr att analysera vad förÀldrarna tycker om att deras barn kommer att fÄ lÀra matematik pÄ förskolan. Jag vill undersöka hur mycket kunskap förÀldrarna har om det pedagogiska arbetet pÄ förskolan, vad förÀldrarna har för förhÄllande till matematik och deras attityd till matematik. Undersökningen baseras pÄ enkÀter som genomfördes pÄ tre olika förskolor i södra Sverige. Resultat av undersökningen visar att de flesta förÀldrarna tycker att man kan börja med matematik redan i förskolan. Av de förÀldrar som var negativ instÀllda till matematiken i förskolan har hÀlften tyckt att skolmatematiken var svÄr och trÄkig.