De senaste Ärens strukturella förÀndringar i svensk hÀlso- och sjukvÄrd har pÄverkat vÄrdpersonalen i det sjukvÄrdande arbetet sÄvÀl fysiskt och psykiskt. Kontinuerlig Äterkoppling genom reflektion kan vara ett verktyg för avdelningschefen att leda utveckling, lÀrande och förnyelse i omvÄrdnadsarbetet. Studiens syfte var att genom fenomenografisk ansats beskriva avdelningschefers uppfattningar av reflektion i omvÄrdnadsarbete.Analysen av 15 intervjuer resulterade i fem beskrivningskategorier av reflektion: kunskapsintegrerande, bearbetande, utvecklande, arbetsledande och patientinriktad. Den kunskapsintegrerande reflektionen fÄngar studenternas utbildning som kan anvÀndas i omvÄrdnadsarbetet. Genom bearbetande reflektion skapas en fortlöpande tankeprocess av omvÄrdnadsarbetet.

Syftet med vÄr uppsats var att visa förÀldrabegreppets mÄngfacettering och vi exemplifierade förÀldraskapet genom att studera lesbiska förÀldrar som fÄtt barn genom insemination. För att uppnÄ syftet gjordes bÄde litteraturstudier och kvalitativa respondentintervjuer. Studien hade ett socialkonstruktivistiskt perspektiv, rÀttsligt baserade perspektiv och ett visst barnperspektiv som teoretiska utgÄngspunkter. Dessa nyttjades Àven som analysverktyg och för att utforska motsÀgelserna i vÄrt material anvÀndes ett dialektiskt analysverktyg. Materialet analyserades enligt en ad-hoc metod.

Detta examensarbete avser att utvÀrdera det befintliga kursutvÀrderingssystemet hos VÀgsektorns Utbildningscentrum. (VUC). För att studera detta har vi anvÀnt oss av fokusgrupper, intervjuer och auskultation. Studien visar att det uppstÄr en viss diskrepans mellan vad VUC:s vision sÀger om hur kursutvÀrdering ska hanteras och hur kursutvÀrderingen hanteras idag. En slutsats som vi drar Àr att den information som genereras av kursutvÀrderingen motsvarar det syfte VUC har med kursutvÀrderingen.

Cirkulationsplatser Àr en typ av trafikplats som har ökat i samhÀllet under de senaste Ären och antalet fortsÀtter att öka. De första cirkulationsplatserna kom till under början av 1900-talet och sedan dessa har de utvecklats bland annat genom att fordon i cirkulationen har företrÀde framför inkommande sedan Sverige gick över till högertrafik. De Àr viktiga i trafiknÀtet eftersom de fungerar som noder och ofta anlÀggs i korsningar dÀr det Àr hög olycksrisk ellerbehövs en hastighetsreducering. SÀkerheten i cirkulationsplatser Àr bÀst för motorfordon och Àven gÄende har relativt god sÀkerhet, men flera problem med sÀkerhet finns för bland annat cyklister och personer med synnedsÀttningar.I arbetet har jag försökt komma underfund med hur man pÄ bÀsta sÀtt kan utforma cirkulationsplatser genom att identifiera faktorer som har betydelse vid utformning. Jag har genom litteraturstudier, intervjuer, fÀltstudier och utformning av ett eget utformningsförslag kommit fram till mina resultat och utifrÄn dessa kunnat dra slutsatser.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur gymnasieskolans yrkesutbildning kan öka samverkan med nÀringslivet. Jag vill genom undersökningen visa vad som kan göras för att fÄ ökat samarbete inom arbetsplatsförlagd utbildning, kompetensutveckling av yrkeslÀrare och resursöverföring inifrÄn nÀringslivet till gymnasieskolan. Resultatet av studien visar att det finns ett stort intresse och mÄnga nya grepp ifrÄn nÀringslivet pÄ hur vi kan öka samverkan.       Studien gjordes genom en enkÀtundersökning som skickades till 16 respondenter som idag har arbetsplatsutbildningskontrakt med skolan. .

Fritidshemmet har i uppdrag att komplettera skolan, men vad det innebÀr och pÄ vilka sÀtt det ska ske finns inte tydligt utstakat. Studiens syfte Àr dÀrför att bidra med fördjupad kunskap om vad fritidshemmets kompletteringsuppdrag innebÀr, genom kvalitativa intervjuer med rektorer och fritidspedagoger. Studien tar sin utgÄngspunkt i de motiv som finns till samverkan mellan skola och fritidshem, samt jÀmför sina resultat med tidigare forskning kring fritidshemmets kompletteringsuppdrag. Det visar sig att fritidshemmets förmÄga att bidra med en helhetssyn pÄ barnen Àr framtrÀdande bÄde nu och i tidigare forskning. FrÄn att fritidshemmets kompletteringsuppdrag tidigare har handlat om framförallt praktiska aktiviteter menar man idag att fritidshemmets perspektiv ska genomsyra skolan mer.

Flertalet nutida medier innehÄller datorgenererad tredimensionell grafik. Intresset och efterfrÄgan för denna typ av grafik, har gett upphov till utvecklandet av Ätskilliga datorprogram. Programmen innehÄller oftast en eller flera integrerade renderingsmotorer. Studien jÀmför renderingsmotorerna Mental Ray och V-Ray genom att diskutera deras skillnader i renderingstider, anvÀndarvÀnlighet och renderingskvalitet, vid simulering av realistiskt ljus. Det praktiska arbetet utfördes genom att rendera samma 3D-miljö med de tvÄ olika renderingsmotorerna.

Rapporten beskriver en undersökning om de olika renoveringsÄtgÀrder som typiskt behöver utföras för bostadshus byggda under miljonprogrammet. Studien utgÄr frÄn ett flerbostadshus som byggdes under 1968-1969 och som ligger i Norrliden i kvarteret Graniten, Kalmar. Undersökningen fokuserar pÄ energianvÀndning, energieffektivisering, tillgÀnglighet och kommunikation med hyresgÀster under renoveringen. Dessa Àmnen behandlas utifrÄn tvÄ perspektiv; dels genom beskrivning av det pÄgÄende projektet i bostadshusen i Graniten och dels genom teorier beskrivna i litteraturen. .

Examensarbetets titel Àr Barns behov av en lugn stund i förskolan. Författare Àr Cecilia Cederholm och Sofia Gullwi. Syftet Àr att undersöka barns behov av lugna aktiviteter i förskolan. Vi avser att synliggöra barnens tankar om viloplatsen genom frÄgestÀllningen: · Hur vill barnen som Àr mellan tre och fem Är att platsen dÀr de vill vara för sig sjÀlva ska utformas för att de ska trivas bra dÀr? Genom intervjuer med pedagoger, studiebesök och kursdeltagande har vi fokuserat pÄ vilans effekter och barnens delaktighet i verksamheten. Detta ska belysas genom frÄgestÀllningarna: · Vilken betydelse har vilan för barnens vÀlbefinnande? · Hur pÄverkas barnens inlÀrningsförmÄga av vilan? Teoretiska utgÄngspunkter Àr valda delar av Freinet-, Waldorf-, Montessoripedagogiken, Vygotskij samt aktuell forskning och facklitteratur.

En av de viktigaste nycklarna till en lÀrande organisation, Àr teamlÀrande. Samarbetar och arbetar de anstÀllda tillsammans sÄ överstiger det den enskildes kunnande. Facilitatorer arbetar med förÀndringsprocesser dÀr de anstÀllda utmanas och coachas mot att samverka aktivt för att tillsammans bilda en lÀrande organisation, dÀr ett mÄl med processen Àr att leda organisationer mot att fortlöpande vilja efterstrÀva förbÀttringar med andra ord bli en lÀrande organisation. Det har visat att det finns en viss problematik kring att skapa grupper som frambringar förutsÀttningar för lÀrande och utveckling. Vi kÀnde dÄ att vi kunde bidra till den pedagogiska vetenskapen i anknytning till detta problem genom vÄr studie som riktar sig mot facilitatorns upplevelser av hur de pÄverkar förutsÀttningarna för utveckling och lÀrande i/hos arbetsgrupper.

Min studie handlar om hur kvinnor samarbetade för att förbÀttra sina levnadsvillkor, genom att anvÀnda sig av och engagera sig i politik. Som mödrar och hustrur fick de klarar sig ekonomiskt pÄ mannens arbetslön av vilka de flesta arbetade pÄ Skrombergaverken i Ekeby. Genom att analysera Skromberga Kvinnoklubbs mötesprotokoll ifrÄn Ären mellan 1930 och 1940 var det min avsikt att titta nÀrmare pÄ vilka sorters frÄgor de intresserade sig för, samt titta pÄ hur de anvÀnde sig av sitt nÀtverk. Genom att kartlÀgga kvinnornas frÄgestÀllningar har jag fÄtt en inblick i deras drivkraft och vilka resultat de lyckades nÄ. Deras frÄgor har jag analyserat temavis under denna tioÄrsperiod.

Vi har tittat pÄ hur krig representeras i antikrigsfilm genom att jÀmföra en antikrigsfilm med en krigsfilm. Filmerna vi valde att undersöka Àr Plutonen, som anses vara en antikrigsfilm och krigsfilmen De gröna baskrarna. Vi har tittat pÄ de sÀtt pÄ vilket betydelse skapas, vilka skillnader och likheter som finns mellan de tvÄ filmerna. Det gör vi genom att undersöka hur grepp som klippning och dramaturgi anvÀnds för att representera fienden, de egna, lidande och vem skulden lÀggs pÄ. Vi har kommit fram till att antikrigsfilmen och krigsfilmen som vi undersökt inte Àr tvÄ konkurrerande diskurser.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.