Uppsatsens syfte var att undersöka om begreppet Hen kan fylla en funktion i skolans jÀmstÀlldhetsarbete. Jag har genomfört bÄde kvalitativa och kvantitativa studier genom tre djupdykningar, en enkÀtundersökning som verksamma lÀrare svarade pÄ, tre semistrukturerade intervjuer med informanter som frÀmst representerar ett akademiskt perspektiv samt en textanalys frÄn ett kapitel av en lÀrobok. Resultatet har jag teoretiserat genom Hirdmans begrepp det stereotypa genuskontraktet, Butlers teori om performativitet och genom den binÀra genusuppdelningens betydelse i genusordningen samt stÀllt resultatet i relation till tidigare forskning. Resultatet av teoretiseringen pekar i stor utstrÀckning pÄ att de verksamma lÀrarna ser ett problem med det stereotypa genuskontraktet samt performativitet, men inte den binÀra genusuppdelningen. Informanterna sÄg problem med alla dessa begrepp dÄ de Àr en del av genusordningen.

Denna studie behandlar barnperspektivets uttryck i domslut avseende tvÄngsvÄrd av barn under 15 Är enligt 3 § Lag (1990:52) med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga (LVU). Barnets eget beteende stÄr i fokus i förhÄllande till rekvisitet socialt nedbrytande beteende i 3 § LVU. Genom en diskursanalys av tio domslut avgjorda enligt 3 § LVU har vi belagt ett underlag för att besvara vÄrt syfte. Syftet Àr att undersöka om och i sÄ fall hur barnperspektivet kommer till uttryck i domslut genom förstÀllningar om barnet i relation till hur barnets röst beaktas i förvaltningsrÀttens bedömning kring barnets bÀsta. Mot bakgrund av vÄr teoretiska och begreppsliga referensram, inbegripande teori och begrepp kÀnnetecknade av socialkonstruktionitiska antaganden och ett barndomssociologiskt perspektiv, dras slutsatsen att det finns indikationer pÄ att förvaltningsrÀttens barnperspektiv Àr bristfÀlligt. Av analysen framgÄr att barnets perspektiv framförs pÄ ett problematiskt sÀtt genom att deltagande aktörer i rÀtten Äterger barnets utsagor i barnets frÄnvaro.

Bilden som sprÄk - om kommunikation genom bild Àr utförd som litteraturstudie. Genom kreativt skapande finns möjlighet att uttrycka saker som inte gÄr verbalt. SamhÀllet stÄr inför en förÀndring och bilden tar en allt större plats i detta samhÀlle. Behovet av ökade kunskaper om bild som kommunikationsmedel, dvs., sÄvÀl kunskaper i hur mÀnniskan pÄverkas av bildflödet som vilka möjligheter som finns att sjÀlv pÄverka med hjÀlp av bilder blir dÀrmed allt mer pÄtagliga. Syftet var dÀrmed att undersöka varför vi behöver ett bildsprÄk och hur bildundervisningen pÄverkas av samhÀllets utveckling.

FolkhÀlsoarbete Àr ett systematiskt, mÄlinriktat, hÀlsofrÀmjande och sjukdomsförebyggande arbete för att Ästadkomma en god, jÀmlik hÀlsa för hela befolkningen genom samhÀllsinsatser som frÀmjar exempelvis fysisk aktivitet. Studiens syfte var att studera hur folkhÀlsoarbetet avspeglas inom mÄlomrÄde fysisk aktivitet i VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram. Metoden som anvÀndes vid den kvalitativa analysen var en etnografisk innehÄllsanalys. Analysen gjordes av VÀxjö kommuns Grönstrukturprogram (2012), Budget för VÀxjö kommun (2013) samt intervjuer. VÀxjö kommun arbetar aktivt med folkhÀlsofrÄgor för att frÀmja fysisk aktivitet genom beskrivande dokument. Kommunen har en holistisk bild av verksamheten för att sÀkerstÀlla goda levnadsvillkor och för att frÀmja folkhÀlsan hos medborgarna. Strategiskt arbete, genom kommunikation och delaktighet, Àr pÄverkande faktorer som kommunen arbetar med.

Syfte:Att belysa vad som tas upp i vÄrdprogram angÄende vÄrdmöte och stöd till cancerpatienter.Bakgrund:PÄ grund av det ökade antalet mÀnniskor som fÄr diagnosen cancer, Àr sjuksköterskor i behov av mer kunskap om vÄrdmöte och stöd till cancerpatienter.Metod:Att analysera data genom en kvalitativ litteraturstudie som behandlar omvÄrdnads - och psykosociala aspekter i vÄrdprogram.Resultat:Delaktighet genom information, stöd genom kommunikation, att uppmÀrksamma psykisk ohÀlsa samt att bemöta existentiella frÄgor har visat sig vara viktiga delar och utgör resultatets fyra temaomrÄden.Slutsats:VÄrdprogram har visat sig innehÄlla en ojÀmn fördelning av information angÄende vÄrdande möten och stöd till cancerpatienter. Sammantaget ger dock det material som presenteras i studiens resultat, en relativt mÄngfacetterad bild av hur vÄrdmöte och stöd kan ges under olika faser i cancerpatienters sjukdomsförlopp.Klinisk implikation:Denna studie kan vara en bra kÀlla till information för sjuksköterskor om vÄrd och stöd i der dagliga mötet med cancerpatienter. Genom att erbjuda anvÀndbara rÄd och strategier kan denna studie skapa en ökad kÀnsla av sjÀlvförtroende inför svÄra situationer som sjuksköterskan kan möta..

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framvÀxt. Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förÀndrats över tiden, hur sekulariseringen har pÄverkat denna karismatiska rörelse. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av bÄde ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. FrÄgorna om uppkomst och framvÀxt Àr sÄlunda besvarade genom litteraturstudium, och frÄgor om mÀnniskors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan Àr besvarade genom djupintervjuer av Àldre och yngre medlemmar.Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning pÄ andedop och tungotal, och att den i sig sjÀlv har förÀndrats genom en vilja till ekumenik, att den inte lÀngre behöver ha en sÀrskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den frÀmsta skillnaden mellan Àldre och yngre vara uppfattningen om andedopet.

Att kunna lÀsa och ha god lÀsförstÄelse Àr nödvÀndigt för att bemÀstra de krav som stÀlls i samhÀllet. Tidigare forskning visar att elevers lÀsförstÄelse försÀmrats det senaste decenniet. Vidare har studier uppmÀrksammat att elevers intresse för lÀsning har minskat. Ett arbetssÀtt för att frÀmja lÀsförstÄelse och som Àven har visat sig vara lustfyllt Àr boksamtal. Syftet med aktionsforskningen Àr att bidra med kunskap om boksamtal som ett arbetssÀtt för bearbetning av skönlitteratur.

VÄrt examensarbete gick ut pÄ att undersöka om barn kan utveckla sitt kreativa skrivande genom att skriva dikter. Undersökningen genomfördes under vÄr slutpraktik som vi gjorde i Är 4 pÄ en skola i Kiruna. Klassen bestod av 16 pojkar och 6 flickor. Eleverna fick lyssna pÄ, lÀsa och skriva dikter pÄ varierande sÀtt. Diktskrivandet följde ett processorienterat arbetssÀtt.

VÄr studie har som syfte att uppmÀrksamma pÄ vilket sÀtt ledarens kommunikation Äterspeglas i medarbetarna och anstÀllningstillfredstÀllelse vid en omorganisation. Genom att se organisationsförÀndringen genom medarbetarnas subjektiva upplevelser hoppas vi kunna hitta nya insikter för att bÀttre kunna hantera framtida organisationsförÀndringar. VÄrt syfte Àr sÄledes att belysa sÄvÀl ledarnas uppfattade kommunikation (utifrÄn medarbetarens perspektiv) samt medarbetarnas egna uppfattade emotioner i relation till en omorganisering..

Konkurser förekommer bÄde bland privatpersoner och bland företag. NÀr nÄgon har bekymmer ekonomiskt och vet med sig att en konkurs kan vara nÀsta steg Àr det vanligt att denne företar transaktioner som syftar till att undvika de följder en konkurs för med sig. PÄ grund av detta har det ansetts att regler behövs genom vilka sÄdan egendom kan föras tillbaka till konkursboet. MÄnga gÄnger rÀcker det inte med specifika regler som riktar in sig pÄ rÀttshandlingar av ett visst slag. Det uppkommer hela tiden nya situationer som lagstiftningen inte kan komma Ät genom dessa regler, dÀrför har det funnits ett behov av allmÀnna regler som kan angripa sÄdana rÀttshandlingar som faller utanför övriga reglers tillÀmpningsomrÄden.

Detta arbete handlar om RÀdda Barnens Musikprojekt, ett ettÄrigt individuellt gymnasieprogram, dÀr elever som misslyckats i grundskolan fÄr chansen att spela in en CD-skiva samtidigt som de kan lÀsa upp sina betyg. I en tidigare C-uppsats har fyra elevers berÀttelser ÄskÄdliggjort hur ett Är pÄ Musikprojektet fÄtt deras sjÀlvkÀnsla att vÀxa, förÀndrat deras instÀllning till vuxna och skapat en framtidstro hos dem. Syftet med följande arbete Àr att försöka svara pÄ frÄgan hur lÀrarna har arbetat för att eleverna ska fÄ de ovan skildrade erfarenheterna av ett Är pÄ Musikprojektet? Hur gÄr det rent konkreta arbetet med skivan till? Vilka andra pedagogiska mÄl Àr knutna till de olika faserna i inspelningsprocessen? Svaret pÄ frÄgorna har fÄtts genom tvÄ metoder: dels genom intervjuer med lÀrarna, dels genom observation av en dokumentÀrfilm inspelad under ett Är pÄ skolan. DokumentÀrfilmen fokuserar pÄ eleverna, vilket gett mig en möjlighet till jÀmförelse mellan lÀrarnas intervjusvar och elevernas agerande i dokumentÀrfilmen. Resultatet skildrar rent konkret hur lÀrarna genom att ge eleverna ett tryggt ramverk, lotsar eleverna genom ett Är dÄ en CD-skiva blir inspelad. Resultatet visar ocksÄ hur varje fas i inspelningsprocessen har bestÀmda syften: att öka sjÀlvkÀnslan, stÀrka gruppgemenskapen eller premiera det individuella initiativet.

Inom den vÄrdande verksamheten sker dagligen en mÀngd möten mellan personal och vÄrdtagare. I mÄnga fall resulterar dessa möten i en nöjd vÄrdtagare men allt fler vÄrdtagare vittnar ocksÄ om att de haft mindre bra möten med vÄrden. Syftet med studien var att beskriva mötet med vÄrdtagaren utifrÄn en grupp vÄrd- och omsorgstuderandes perspektiv. Data samlades in genom individuella intervjuer med fyra studerande, och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys i enlighet med Graneheim och Lundman (2003). I analysen framkom tvÄ huvudkategorier, ?Möjligheter i de studerandes möte med vÄrdtagare? samt ?BegrÀnsningar i de studerandes möte med vÄrdtagare?.