Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Syftet med vÄr uppsats Àr att kartlÀgga tre av de viktigaste delarna (skivbolag, bokningsbolag och förlag) i den svenska musikbranschen ur ett ekonomiskt perspektiv. Genom vÄr kartlÀggning Àmnar vi öka förstÄelsen för hur den ekonomiska strukturen mellan svenska musikbolag har utvecklats frÄn Är 2000 till 2008. Denna jÀmförelse har vi gjort genom att granska Ärsredovisningar frÄn de största aktörerna inom respektive del-bransch..

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera samverkan och relationer mellan olika experter i ett elevhÀlsoteam. Mer specifikt avser jag att studera vilka maktrelationer som blir synliga i ett elevhÀlsoteam. Det skall uppnÄs via besvarande av följande frÄgestÀllningar:1. Hur beskrivs samverkan mellan de olika professionerna i ett EHT?2. Hur ser relationen mellan elevhÀlsoteamets olika aktörer ut?3. Hur konstrueras maktrelationerna i elevhÀlsoteamet?4. Hur gör sig dominans och motstÄnd synligt?5. Hur tar individen ansprÄk pÄ den makt som ges?Teori: Diskursteori med anvÀndande av Laclaus och Mouffes begreppsapparat. Centrala begrepp Àr bland andra nodalpunkt, det tecken som andra tecken relateras till, ekvivalenskedjor, de kedjor av ord som ger nodalpunkten dess mening och subjektspositioner, de olika roller ett subjekt ges i gruppen.

Vi har genomfört en undersökning av den okĂ€nda effektförbrukningen pĂ„ ÄlvenĂ€s industrihotell Pescator AB. Sedan de Ă€ndrade elförsörjningen till industrihotellet och börjat mĂ€ta upp olika lokaler har de upptĂ€cktatt det finns ett stort mörkertal i deras förbrukning. Undersökningen genomfördes dels genom att vi mĂ€tte med tĂ„ngamperemeter och dels genom okulĂ€r inspektion dĂ€r vi gick igenom deras stĂ€llverk och centraler. Vifann en mĂ€ngd omrĂ„den dĂ€r det inte fanns mĂ€tare men som helt tydligt tillhörde det som mĂ„ste mĂ€tas upp. Bland annat sĂ„ upptĂ€cktes det att belysningen pĂ„ ett flertal stĂ€llen inte mĂ€ts upp..

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur vÀl privatpersoner informeras om hur de ska skydda sina trÄdlösa nÀtverk och varför. Genom arbetet ska följande frÄgor besvaras:- Vid bestÀllning av bredband inklusive trÄdlös router frÄn en bredbandsleverantör: informerar leverantören sina kunder om att det trÄdlösa nÀtverket bör sÀkras upp och varför?- Blir man informerad om sÀkerheten nÀr man köper en trÄdlös router i en lokal affÀr?- Skyddar invÄnare i Kalmar generellt sett sina trÄdlösa nÀtverk?Genom anvÀndning av kvantitativa metoder i form av observationer har vi svarat pÄ tvÄ av frÄgestÀllningarna. En kvalitativ metod anvÀndes genom att vi skickade enkÀter via e-post till fem bredbandsleverantörer.Resultaten frÄn vÄr undersökning visar att majoriteten av invÄnarna i Kalmar skyddar sina nÀtverk, men att det Àr vanligast med en svag kryptering. Undersökningen visar att informationen frÄn lokala affÀrer och bredbandsleverantörer Àr bristfÀllig..

NÀr konkurrensen hÄrdnar och marknaderna globaliseras sÄ ökar kraven pÄ varje företag att utvecklas. I takt med förÀndringarna i omvÀrlden blir kunskap och kompetens inaktuella, vilket skapar ett behov av kompetensförnyelse. En avgörande framgÄngsfaktor Àr att kroka arm med flera samarbetspartners. HÀr Àr vÀnortssamarbeten en möjlighet för att ge regional och lokal utveckling, detta genom att det sker ett kunskapsutbyte vilket i sin tur leder till kompetensutveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka hur vÀnortssamarbete kan ge företag pÄ lokal nivÄ högre kompetens genom att ingÄ i ett nÀtverk orter emellan.

MÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer konstrueras mot bakgrund av en historisk, kulturell och samhÀllelig förstÄelse av fenomenet. Det konstrueras och rekonstrueras diskursivt genom sprÄket i sociala samspel mellan mÀnniskor dÀr sÀrskilda begrepp och termer ligger till grund för förstÄelsen av denna vÄldskategori. I denna studie avser vi att undersöka hur yrkesverksamma företrÀdare, inom sÄ vÀl offentlig som ideell organisation, förstÄr och tolkar mÀns vÄld mot kvinnor genom den kvalitativa forskningsansatsen. Detta genom intervjuer i fokusgrupp som diskursivt analyserats och diskuterats i relation till det socialkonstruktionistiska perspektivet och teoretiska begrepp sÄsom vÄld, offer och förövare. Föreliggande studie pÄvisar att deltagarnas tolkning och förstÄelse av mÀns vÄld mot kvinnor i nÀra relationer pÄverkas pÄ olika sÀtt, bland annat genom organisatoriska förutsÀttningar.

Svenska bostadsrÀttsföreningar hade under december 2011 lÄn för 329 miljarder kronor. RÀntekostnaderna pÄ föreningens lÄn Àr sedan 2007 icke-avdragsgilla medan bostadsrÀttsmedlemmarna har avdragsrÀtt pÄ sina lÄn. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka om det finns dolda vinster att hÀmta genom att allokera om föreningens lÄn. Som utgÄngspunkt för undersökningen anvÀnds Modigliani-Millers teorem om optimal kapitalstruktur. Genom en loglinjÀr regressionsanalys undersöks hur olika faktorer pÄverkar slutpriset pÄ en bostadsrÀtt och genom en kvalitativ studie faststÀlls sedan olika intressenters stÀllningstagande till att föreningen allokerar om lÄnen.

I denna uppsats undersöks hur Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens inför och under upphandlingen av sitt första affÀrssystem, samt vilken inverkan behovet av bestÀllarkompetens har haft pÄ upphandlingens upplÀgg.Genom att studera den upphandlingsprocess Kronofogden bedrev vid upphandling av nytt affÀrssystem och med hjÀlp av en modell för bestÀllarkompetens identifieras vilka faktorer som pÄverkat upphandlingen samt vilken inverkan dessa faktorer haft.Kronofogden har byggt upp sin bestÀllarkompetens genom att utgÄ ifrÄn verksamhetens behov och lÀrt sig hur ett affÀrssystem kan tillfredsstÀlla behovet. DÀrigenom har man förbÀttrat sina möjligheter att genomföra en framgÄngsrik upphandling trots att Kronofogden inte har nÄgra tidigare erfarenheter av affÀrssystem. UtifrÄn den förstÄelse Kronofogden har byggt upp rörande affÀrssystem har man valt att begrÀnsa sin lösning för att sedan fortsÀtta successivt och genom att anvÀnda ett testsystem har de fÄtt in en extra sÀkerhet i upphandlingen..

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur den som skapar teologi pÄverkas av det som antas vara inspirerad skrift. Jag har undersökt hur Thomas av Aquino ser pÄ den vÀxande processen hos en person som studerar inspirerad skrift. Jag har Àven studerat vad mÄlet Àr med att studera teologi, och Aquinos syn pÄ sanning, kÀrlek och att uppnÄ full potential som mÀnniska. I uppsatsen har jag utgÄtt ifrÄn en teori, dels framstÀlld av teologen Mark A. McIntosh i boken Divine Teaching.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Hantering av regnvatten pÄ ett hÄllbart sÀtt Àr en av flera strategier som behöver utvecklas för att bygga resilienta stÀder. I detta projekt undersöks relationen mellan vatten och vegetation och de unika förutsÀttningarna detta ger för gestaltning. Genom en fördjupad studie av naturlika biotoper, frÀmst olika typer av klibbalskogar, har jag samlat material som tecknar sambanden. Detta material fungerar som bakgrund till ett förslag till utforming av en öppen dagvattenhantering med sÀrskilt fokus pÄ trÀd i en befintlig stadsmiljö. Genom en kort introduktion till Köpenhamn kommuns strategiska klimatarbete med dagvattenhantering i Klimakvarter pÄ Østerbro förhÄller sig detta smÄskaliga projekt till ett större sammanhang.

Att jobba pÄ ett spelutvecklingsföretag innebÀr ett annat sÀtt att tÀnka pÄ som animatör. Man har ingen historia att berÀtta genom sina animationer pÄ samma sÀtt som man har nÀr man animerar för en film. HistorieberÀttande kan saknas samtidigt som det kan vara lÀttande att slippa tÀnka pÄ det. Genom att fÄ ta del av Grins daliga animationsrutiner har jag fÄtt större insikt om hur det Àr att arbeta som animatör pÄ ett spelföretag. BegrÀnsningar Àr det frÀmsta man mÄste tÀnka pÄ.