Jonas Karlssons novell Fakturan (2011) har visat sig ha flera beröringspunkter med Franz Kafkas Processen (1924). Uppsatsen visar hur dessa verk behandlar individens skuld i det moderna samhÀllet. Karlssons novell som Àr skriven ca hundra Är efter det att Kafka skrev Processen skildrar likvÀl en problematik som kanske varit gÀllande Ànda sedan marknadsekonomin först började att breda ut sig. Uppsatsen analyserar Kafkas och Karlssons verk ur ett sociologiskt perspektiv, dÀr jag anvÀnt mig av Marx och Nietzsche som teoretiker. Bermans Allt som Àr fast förflyktigas har utgjort stommen ur vilken jag lutat mina pÄstÄenden om modernitetens inverkan pÄ mÀnniskan genom tiderna.

Sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete har förÀndrats genom tiderna. I början av 1900-talet var sjuksköterskeyrket ett kall, vilket huvudsakligen innefattades av att se till att smittosamma sjukdomar inte spreds vidare, samt hÄlla patienten ren. Idag innefattar sjuksköterskeyrket ett mer komplext arbete dÀr administration, specialistvÄrd, teknik, patientnÀra omvÄrdnad samt kontakt med andra yrkeskategorier och instanser ska vÀvas samman. Syftet med den hÀr pilotstudien var att belysa hur fördelningen av sjuksköterskans arbetsuppgifter ser ut över dygnets 24 timmar. Strukturerad observationsmetod anvÀndes för datainsamling.

Stress Àr nÄgonting som blir vanligare bland barn idag. Sygte med denna undersökning Àr att fÄ kunskap om förskollÀrares tankar kring barn och stress i förskolan. Syftet Àr ocksÄ att bidra till kvalitet och utveckling inom förskolans verksamhet. Med detta arbete tiktas intresset pÄ förskollÀrares tankar kring stress hos yngre barn och hur vi som arbetar med barn kan arbeta förebygande i förskoleverksamheten samt se och förstÄ de signaler barn ger ifrÄn sig.Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, hÀr beskrivs hur samhÀllets utveckling pÄverkar oss mÀnniskor. Vidare beskrivs förskolans utvekling genom tiderna och hur stress idag pÄverkas av denna utvekling.

Syftet med rapporten var att studera huruvida förÀndringar i gymnasieskolan och frÀmst SamhÀllsvetenskapsprogrammet kan hÀrledas till socialistiska och/eller liberalistiska vÀrderingar. Metoden som vi har anvÀnt oss av Àr innehÄllsanalys och materialet Àr böcker och Internet. I bakgrunden ger vi en inblick i hur olika samhÀllssituationer genom tiderna har pÄverkat lÀroplanerna. Vi presenterar tre ideologiers grundsyn och hur dessa eventuellt har pÄverkat gymnasiet och samhÀllsvetenskapsprogrammet. En jÀmförelse har gjorts mellan programmÄlet för det nuvarande och det kommande SamhÀllsvetenskapsprogrammet.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Syftet med studien Àr att ge ökad förstÄelse för hur pedagoger arbetar med elevernas koncentration i klassrummet. Vilka metoder anvÀnder de sig av, planerar de sin dagliga verksamhet med hÀnsyn till koncentrationsnivÄn hos eleverna, vilka svÄrigheter och utmaningar upplever de med koncentrationsarbetet. I bakgrunden presenteras det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrande, med anknytning till elevers koncentration i undervisningen. DÀr presenteras ocksÄ hjÀrnans funktion vid koncentrationsarbete och vad forskningen upptÀckt om sambandet mellan koncentration och fysisk rörelse. Ett avsnitt tar upp hur skolan har sett pÄ koncentration genom tiderna och hur lÀrarens arbete med elevkoncentration har vuxit fram i skolan.

Det har funnits olika sorters seniorboenden genom tiderna men dagens seniorboende skiljer sig frÄn tidigare dÄ Àven seniorerna förÀndras. Dagens seniorer Àr mer aktiva och mer krÀsna nÀr det gÀller krav pÄ sitt boende. Syftet med den hÀr rapporten Àr att ta fram information om dagens seniorboenden sÄ att Wiksténs Fastigheter kan utforma ett sÄ bra seniorboende som möjligt. MÄlet för arbetet Àr att ge underlag för hur man utformar boendet sÄ att seniorer vill flytta in och har möjligheten att leva sjÀlvstÀndigt. Vidare ska den ocksÄ visa pÄ hur man skapar trygghet och gemenskap i boendet.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda pÄ vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gÀller bildÀmnet, samt genom intervjuer med lÀrare ta reda pÄ hur de arbetar med bildÀmnet i skolan. FrÄgeformuleringarna som jag anvÀnt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsÀtt som vi idag har pÄ bild som ett kommunikativt Àmne? Varför Àr det viktigt att arbeta med bildÀmnet i skolan? och hur arbetar nÄgra lÀrare pÄ fÀltet med bildintegration, vad vill de uppnÄ och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har bÄde kÀnslomÀssiga och kognitiva motiv, vilka hjÀlper barnet att organisera kÀnslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framstÀlla med bilder. Jag har ocksÄ kommit fram till att bilden Àr av stor betydelse för inlÀrning av olika kunskapsomrÄden och för utveckling av kommunikation.

Syftet med det hĂ€r arbetet Ă€r att göra fyra gestaltningsförslag till BoKloks bostadsgĂ„rdar eller som BoKlok sjĂ€lva kallar dem, trivselytor. BoKlok Ă€r ett samarbete mellan IKEA och Skanska dĂ€r idĂ©n Ă€r att skapa bra, yteffektiva och funktionella bostĂ€der till en lĂ„g kostnad. DĂ„ trivselytan i sitt grundutförande endast Ă€r utformad med en grĂ€smatta, en stenmjölsgĂ„ng och ett Ă€ppeltrĂ€d fanns önskemĂ„l frĂ„n BoKlok att vidareutveckla denna utifrĂ„n deras grundtankar och koncept. MĂ„let Ă€r att förslagen ska inspirera och uppmuntra BoKloks flerfamiljsboende till att omskapa sin gĂ„rd och anlĂ€gga nĂ„got av förslagen.De tvĂ„ husmodellerna, Älmhult och Göteborg har satt grunden för de olika förslagen. Älmhultshuset Ă€r av en traditionell stil och Göteborgshuset av en mer modern.

Detta arbete handlar om att undersöka en narrativ ljussÀttning av en labyrint och gÄr i bakgrunden igenom hur ljussÀttning har fungerat genom tiderna fram till idag, samt hur forskning kring ljus i dataspel ser ut i dagslÀget. DÀrefter följer problemformuleringen som utgÄr frÄn tvÄ perspektiv, vilka Àr förstapersonsperspektiv samt top-downperspektiv. FrÄgestÀllningen vill undersöka en skillnad i hur en narrativ ljussÀttning uppfattas ur de olika perspektiven i en labyrintisk miljö. Problemformuleringen gÄr Àven igenom hur utvÀrderingsmetoden var tÀnkt att fungera i relation till detta. Sedan gÄr utvÀrderingskapitlet igenom resultatet av studien dÀr en analys av tio intervjuer med respondenter som genomfört studien presenteras.

En av de större utmaningarna med ombyggnadsprojekt Ă€r de fall nĂ€r det i byggnaden finns kvarboende eller andra brukare under tiden. En ombyggnad innehĂ„ller i regel bĂ„de bygg- och rivningsarbeten som ofta medför störningar för mĂ€nniskor som vistas i eller intill fastigheten. Samtliga störningar Ă€r pĂ„verkningsbara och kan vid god projektering och produktion minskas.MĂ„let med examensarbetet har varit att ge konkreta förslag pĂ„ hur ett fastighetsbolag kan arbeta för att öka hyresgĂ€stens kvalitetsupplevelse under en ombyggnad som sker i eller intill hyresgĂ€stens lokal. Detta har gjorts genom att identifiera vanliga störningar, genom att pĂ„visa hur hyresgĂ€sten har pĂ„verkats av dessa störningar och genom att undersöka hur tidigare uppkomna störningar har hanterats.I samrĂ„d med fastighetsbolaget Vasakronan har tre ombyggnadsprojekt valts. PĂ„ respektive ombyggnadsprojekt har kontorshyresgĂ€ster, intern projektledare och extern projektledare intervjuats.  Även observationer i form av platsbesök och litteraturstudier har genomförts.Studien har resulterat i förbĂ€ttringsförslag till fastighetsbolaget.

BakgrundSagan har alltid anvÀnts i förskolans verksamhet med avsikten att vila och fÄ chans att varva ner lite. Idag Àr meningen med sagan oftast densamma ute i verksamheterna men pedagogerna idag har blivit mer medvetna om vad sagan har för möjligheter för sprÄkutvecklingen. Sagan skapar möjligheter till diskussion, samtal och chans att utveckla sin sjÀlvkÀnsla genom att prata inför andra och vÄga trÀda fram i rollspel.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar med sagan som pedagogiskt redskap i verksamheten för att frÀmja barns sprÄkutveckling och hur pedagogerna ser sagans förÀndring genom de senaste trettio Ären.MetodVi har valt att anvÀnda kvalitativa intervjuer i vÄr undersökning. Vi anvÀnde oss av intervjuer som redskap för att fÄ svar pÄ vÄrt syfte till studien. Vi har intervjuat verksamma pedagoger pÄ tre utvalda förskolor i VÀstra Götalands lÀn.ResultatPedagogerna i vÄr studie upplever att sagan ger mÄnga möjligheter till barns sprÄkutveckling.

Denna studie avser att skapa förstĂ„else för olika uppfattningar om innebörden av det handgjorda och hur handen kontra maskinen har betydelse i hantverkares verksamhet. Med hjĂ€lp av kvalitativa intervjuer med sex hantverkare baserade i Östergötland Ă€r det möjligt att fĂ„ en inblick i hur hantverkarna tĂ€nker kring besluten de tar och varför de gör som de gör. Genom att visa hur hantverket har sett ut genom tiderna Ă€r det möjligt att koppla det till hur det ser ut idag, i informanternas verksamhet. Den teoretiska förstĂ„elsen och tidigare forskningen belyser Arts and craftsrörelsen samt Hemslöjdsrörelsen som yrkade för det handgjorda arbetet, medan Bauhausskolan gömde den mĂ€nskliga handens avtryck. Den tekniska utvecklingen visar sig Ă€ven ha pĂ„verkan pĂ„ hantverkets innebörd pĂ„ grund av det utbredda anvĂ€ndandet av datorer. Resultatet av intervjuerna visar att det handgjorda inte spelar sĂ„ stor roll för informanternas kunder, utom nĂ€r det i vissa fall ger ett mervĂ€rde till produkten. Att arbeta med hĂ€nderna ses istĂ€llet som viktigt pĂ„ ett personligt plan dĂ€r utveckling i form av bĂ€ttre teknisk skicklighet Ă€r centralt.

MÀnniskan har genom tiderna anvÀnts sig av artefakter i form av verktyg och redskap. Detta för att kunna utföra arbeten mer effektivt. Genom dessa artefakter lagrar vi kunskap som förs vidare över generationer. Idag Àr artefakterna otroligt avancerade. Datorn Àr ett multifunktionsverktyg som erbjuder fakta och fÀrdigheter för att utföra arbeten.

I den reviderade lÀroplanen för förskolan har intresset för och kunnandet om naturvetenskapfÄtt en mer framtrÀdande roll Àn i den tidigare upplagan. NÄgot som de bÄda upplagorna hargemensamt Àr miljöns betydelse för barnens utveckling och lÀrande, samt tillvaratagandet avbarnens nyfikenhet och utforskande. Detta vÀckte vÄr nyfikenhet gÀllande vilka möten ocherfarenheter av naturvetenskap barn kan uppleva under utevistelsen pÄ en förskola, samtvilka möjligheter respektive hinder pedagogerna ser med utemiljön som en lÀrandmiljögÀllande naturvetenskapliga fenomen.I forskningsbakgrunden behandlas vad naturvetenskap har för plats i dagens förskolan, samthur relationen natur-naturvetenskap-mÀnniska sett ut genom tiderna. Naturens verkan pÄ ossmÀnniskor behandlas ocksÄ dÄ de ingÄr i naturvetenskap, samt för att det pÄgÄr forskninginom omrÄdet som tyder pÄ en koppling mellan natur, djur och vÀlbefinnande som i sin turÀr förutsÀttningar för lÀrande.Det empiriska materialet Àr inhÀmtat via videoobservationer och metoden Stimulated recall.UtifrÄn studiens syfte har vi stÀllt frÄgor som: Hur belyser ni naturvetenskap i verksamhetenutifrÄn Lpfö 98/10? Hur tolkar du naturvetenskap i Lpfö 98/10? I resultatet kan vi se att detfinns en medvetenhet hos pedagogerna angÄende utevistelsen men att det kan hamna iskymundan pÄ grund av sÀkerhetsskÀl..