Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

MÄnga lÀrosÀten anvÀnder idag fler Àn en lÀrplattform, ibland inom en och samma institution, program eller kurs. Uppsatsens syfte var dÀrför att ta fram riktlinjer för vad som bör beaktas vid val av lÀrplattform för att fylla organisationens behov och passa dess förutsÀttningar. Undersökningen genomfördes med en kvalitativ datainsamlingsmetod dÀr vi genom intervjuer med fem lÀrare vid Linnéuniversitetet samlade in deras krav. Resultatet blev en checklista som listar lÀrarnas krav och genom att kritiskt granskat litteratur kan vi rekommendera organisationer vad de bör övervÀga inför implementationen av en lÀrplattform..

FÀltförsök gjordes 2010 pÄ tre olika platser i Sverige. För att utröna ifall man kan minska infektionsrisken av grÄmögel i jordgubbar (Fragaria x ananasa), orsakad av Botrytis cinerea, genom att anvÀnda ett prognos program som beslutsunderlag för nÀr man ska göra bekÀmpning. Idag sker kontroll av B. cinerea i huvudsak genom kemisk bekÀmpning som utförs efter ett rutinprogram. AnvÀndandet av en prognosmodell innebÀr att man bara sprutar nÀr klimatet Àr gynnande för B.

Under 1980 och 90-talen skedde stora strukturförÀndringar inom arbetslivet och reaktioner pÄ förÀndringar blev ett omrÄde som man arbetat alltmer med. Den ökade effektiviseringen och de dÀrmed ökade kraven i arbetslivet har lett till en markant ökning av arbetsoförmÄgan. Forskning har visat att psykosociala faktorer har stor betydelse för hur man mÄr.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ förstÄelse för hur organisationer konkret arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.Den empiriska undersökningen bygger pÄ en kvalitativ metod dÀr tre organisationer: FörsÀkringskassan, LÀnsstyrelsen och Polismyndigheten deltagit i intervjuer dÀr deras enhets- eller personalchef har fÄtt svara pÄ hur de arbetar med att försöka skapa en bra psykosocial arbetsmiljö.I analysen framgÄr det att genom arbetsmiljöpolicy och handlingsplaner upprÀttas mÄl att jobba efter, dÀr arbetsgivare och arbetstagare gemensamt arbetar för att skapa en bra psykosocial arbetsmiljö. Det Àr ett sÀtt att skapa struktur och Àven en gemensam norm om hur de pÄ deras arbetsplatser Àr mot varandra. Detta sker genom utbildning och information till anstÀllda.

Syftet med denna uppsats Àr att studera hur och varför tvÄ lÀrare i Ärskurs ett pÄ en mindre skola i Halmstad, vÀljer att arbeta utan lÀrobok i sin matematikundervisning. VÄrt syfte Àr Àven att fördjupa oss i lÀrarnas tankesÀtt och upplevelser kring denna process. Vi har gjort en fallstudie, dÀr vi gjort vÄr datainsamling genom kvalitativa intervjuer med de tvÄ lÀrare samt genom deltagande och icke-deltagande observationer i lÀrarnas klasser. Vi har genom vÄr studie uppmÀrksammat hur man kan variera sin undervisning i matematik sÄ att samtliga elever ges möjlighet att utveckla en förstÄelse för matematiken. Enligt lÀrarna sjÀlva Àr det i en undervisning som Àr prÀglad av kommunikation och problematiserande som ett lÀrande kan ske.

Studien har genom en kvalitativ fallstudie pÄ Karlstads kommuns projekt om attstarta sitt employer branding beskrivit hur employer branding kan bedrivas i projektform.Employer branding handlar om hur företag och offentliga organisationerkan arbeta med sitt varumÀrke som arbetsgivare gentemot sina nuvarande ochframtida anstÀllda. Genom sex halvstrukturerade intervjuer med projektbestÀllare,projektledare och projektdeltagare framkom att projektets resultat har varit lyckat.Vi har genom denna studie kommit fram till följande slutsatser:1. Att arbetet skedde i projektform signalerade att uppgiften var viktig för organisationen,vilket skapade effektivitet i arbetet och underlÀttade för enhetssamarbete.Inga nackdelar med att arbeta i projektform kunde hittas.2. Projektarbetsformen kan ha varit en förutsÀttning för att Karlstads kommunsemployer branding skulle lyckas och fÄ spridning ut i organisationen. Genom attde lyckades fÄ förankring visade man inför hela organisationen att employer brandingÀr ett viktigt omrÄde att arbeta aktivt med, men förankringen bidrar ocksÄ tillatt förÀndringen inte gÄr för fort.3.

Utbildning och livslÄngt lÀrande Àr idag aktuella begrepp i samhÀllet och det finns en sjÀlvklarhet i att skaffa sig en formell yrkesutbildning. Dock finns Àn i dag arbeten som krÀver fysiska handlingar och praktiska erfarenheter. Yrken dÀr individer tillsatt sig kunskap genom att arbeta, inte genom att studera. BadmÀstare Àr en sÄdan yrkesgrupp, dÀr flertalet anstÀllda saknar formell utbildning. Genom en fenomenologisk forskningsansats undersöks pÄ vilka sÀtt en praktisk yrkesgrupp upplever kompetensutveckling och möjligheten att utvecklas i arbetet.

Detta examensarbete har genomförts pÄ uppdrag av Totalförsvarets Forskningsinstitut. Examensarbetet Àr ett av fyra delprojekt i projektet Telekommunikationer för strid i urban miljö. Projektet syftar till att ge förslag pÄ metoder och utrustning som kan underlÀtta för soldaten pÄ taktiskt nivÄ, i Försvarsmaktens insatsförband, genom att förbÀttra informationsinhÀmtning och -överföring.Syftet med examensarbetet Àr att i en praktisk demonstration visa nyttan med MIMOsystem antingen genom ökad kapacitet eller genom ökad tillgÀnglighet.Examensarbetet Àr uppdelat i tre olika delar: förstudie, utveckling av teknikdemonstrator i hÄrdvara samt demonstrationer och presentationer. Demonstratorn Àr byggd medGNU Radio mjukvara, som körs pÄ tvÄ Linux-maskiner, med Universal Software Radio Peripheral som RF hÄrdvara. För att visa fördelarna med MIMO har spatiell diversitet implementerats i en mottagare.Implementationen visar att bitfelshalten reduceras till en tredjedel jÀmfört med en SISOmottagare..

Med syfte att lyfta fram nya perspektiv pÄ arbetet mot diskriminering ville jag komma till insikt om huruvida Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk ger upphov till maktstrukturer eller inte. Denna studie visar att hierarkier uppstÄr i arbetet mot diskriminering eftersom det Àr en verksamhet som innebÀr kategoriseringar och myndigheten bidrar till förekomsten av social stratifiering. Mina slutsatser visar ocksÄ att det finns utrymme för förÀndringar i positiv bemÀrkelse eftersom makt genererar motstÄnd. Myndighetetens sprÄkbruk kan och bör prövas genom att begrepp och uttryck problematiseras och byts ut. Genom att utmana normer och tala om diskriminering pÄ nya sÀtt gÄr det att hÀmma uppkomsten av sociala hierarkier.Med en kritisk diskursanalys har jag kommit till denna insikt genom att granska Diskrimineringsombudsmannens sprÄkbruk i rapporten om romers rÀttigheter i vilken jag har identifierat en rad begrepp och uttryck som jag finner problematiska.

Syftet med denna studie Àr att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett förÀldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger förÀldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur förÀldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex förÀldramöte och mÄnadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmÀnhet inbjuder förÀldrarna till samverkan, frÀmst rörande det enskilda barnet. FörÀldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna.

I denna uppsats har vi studerat hur lÀrarkÄrens professionalisering gestaltats i lÀrarfacklig media under 1900-talet. Vi har i denna uppsats gjort detta genom att följa den modell som Berg och Wallin (1983) anser att professionalitet Àr. Modellen bestÄr av fyra centrala omrÄden: erkÀnnande av samhÀllet, yrkesetiska regler och kÄranda, pedagogisk kunskap och sjÀlvstÀndighet i yrkesrollen. Genom dessa omrÄden har vi nÀrmare studerat professionaliseringen och lÀrarnas arbetssituation i de tre utvalda Ärtalen.Denna uppsats har varit mycket intressant att arbeta med. Vi har funnit mycket spÀnnande lÀsning i de olika tidningarna och artiklarna som talar för den tid de Àr skrivna i.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur tre kvinnor genom sina berÀttelser om jobbiga förlossningar gjort sina upplevelser begripliga i relation till normer om kvinnlighet. Undersökningen bestÄr av tre semistrukturerade intervjuer vilka jag, med ett narrativt angreppssÀtt, analyserat genom att göra en innehÄllsanalys och en formanalys. Resultatet visar att det i kvinnornas berÀttelser framkommer tydliga normer kopplade till kvinnlighet. Normerna Àr flera, men handlar pÄ det stora hela om att barnafödande Àr nÄgonting naturligt som kvinnor ska klara av utan problem. DÄ kvinnornas berÀttelser handlar om upplevelser som avviker frÄn denna norm mÄste de hela tiden positionera sig sjÀlva och sina upplevelser i relation till normen för att kunna förstÄ sin upplevelse och göra den legitim.

För att Corporate Social Responsibility (CSR) ska implementeras korrekt genom organisationen krÀvs en ömsesidig relation mellan företaget och medarbetarna. En sÄdan relation Àr dock inte sjÀlvklar och det finns en problematik i hur CSR ska beslutas, kommuniceras och förmedlas genom organisationen. Ledarskapsperspektivet utgÄr ifrÄn att CSR-aktiviteter beslutats uppifrÄn i organisationen. För stora företag med mÄnga hierarkiska nivÄer kan ledarskapsperspektivet vara att föredra för att skapa struktur och ordning. Dock kan dominansen av ledarskapsperspektivet hÀmma en organisations CSR-arbete.

Sammanfattning: I denna uppsats genomför jag en kvalitativ analys i tre steg av webbkommunikationen hos Institutionen för nordiska sprÄk vid Stockholms universitet. Mitt syfte Àr att fÄ en helhetsbild av webbkommunikationen genom att undersöka webbplatsens struktur, anvÀndarvÀnlighet och produktion. Min utgÄngspunkt Àr institutionens webbplats <www.nordiska.su.se> och jag faststÀller strukturen genom att kartlÀgga lÀnkar, sidtyper och sidlayout. Genom deltagande observation med studenter undersöker jag webbplatsens anvÀndarvÀnlighet, och genom att intervjua personal fÄngar jag produktionen av webbplatsen.Mitt resultat visar att webbplatsen innehÄller ett stort antal sidor och lÀnkar, samt saknar en genomtÀnkt struktur och bra navigeringshjÀlpmedel vilket gör den svÄrnavigerad. Produktionen av webbplatsen Àr ett resultat av nÄgra av personalens arbete, som Àr en automatisk förlÀngning av deras ordinarie arbetsuppgifter.