Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Genom detta arbete vill jag frÀmst se hur man kan anvÀnda sig av naturen nÀr man ska anlÀgga lekplatser, vilka lösningar man kan göra med smÄ medel, med material frÄn naturen. Jag vill Àven ta reda pÄ hur viktigt det Àr för barn att fÄ tillgÄng till naturen i sin lek. Det kommer jag att ta reda pÄ genom en litteratur studie dÀr jag avser att svara pÄ frÄgorna: Varför utemiljön Àr viktig?, Hur man kan anlÀgga naturlikt? .

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Denna studie har som syfte att skildra och förklara hur reproduktionen av kön relaterar till skapandet av rockmusik hos ett band dÀr tre av musikerna Àr kvinnor och en musiker Àr man. Detta för att fÄ en ökad förstÄelse för hur förestÀllningen om kön pÄverkar musikskapandet inom rockgenren. Det empiriska kÀllmaterialet samlades in genom en fÀltstudie dÀr bandet följdes pÄ repetitioner och konserter. Materialet analyseras genom West och Zimmermans teorier kring reproduktionen av genus. Studiens resultat jÀmförs ocksÄ med tidigare forskning inom musikvetenskap och etnologi för att sÀtta in dem i en större kontext.

Vi undrade i denna undersökning vilka anvÀndbarhetsproblem en stor informationsrik webbplats skulle kunna tÀnkas ha. För att ta reda pÄ detta gjordes en heuristisk utvÀrdering, dÀr specialister genom ett antal etablerade anvÀndbarhetsprinciper studerade en stor och komplex webbplats, för att se vilka principer den bröt emot. Baserat pÄ denna undersökning utformades sedan ett anvÀndningstest dÀr tolv deltagare fick ett antal uppgifter att lösa pÄ webbplatsen. Resultatet av anvÀndningstestet och den heuristiska undersökningen analyserades sedan genom teoretiska utgÄngspunkter och det konstaterades sedan att webbplatsen inte uppfyllde de anvÀndbarhetskrav som genom teorin tagits fram. Vidare konstaterades det Àven att de anvÀndbarhetsproblem som en stor webbplats skulle kunna tÀnkas ha rörde informationsarkitekturen, informationsmÀngden och hjÀlpfunktionerna..

PÄ elmarknaden har man utvecklat fenomenet mikroproduktion av elenergi vilket innbÀr att slutkunden sjÀlv ska producera sin el frÀmst genom att utnyttja sol och vind kraft. I Sverige finns det ett vÀxande  intresset för mikroproduktion. De flesta som producerar sin egen el gör det frÀmst genom solpaneler och mindre vindkraftverk som sÀtts upp vid deras egendom. I den hÀr studien har vi gjort en djupare analys kring olika typer av anlÀggningar för att producera smÄskalig elkraft. Men Àven tittat pÄ den ekonomiska aspekten genom att beskriva ekonomisk vinning och kostnader samt stÀllt upp en kostnadskalkyl för att beskriva detta i siffror.

Uppsatsen har som utgĂ„ngspunkt att studera hur vĂ„r identitet som svensk idealiseras i film och dĂ„ frĂ€mst genom Lars Hallströms Mitt liv som hund (1985) och Colin Nutleys ÄnglagĂ„rd (1992).Teorin som valts för analysen Ă€r identifikationsframstĂ€llning genom Frankfurterskolans ideologikritik, Foucaults lĂ€ror om diskurs, kunskap och makt samt identitetsbegreppet i sig och idenitetsframstĂ€llning. Genom tillĂ€mpandet av teorin ges möjligheten att kritiskt granska och omlĂ€sa de ovan nĂ€mnda filmerna i en omfattande analys. Metoder för uppsatsens analys Ă€r en fördjupad nĂ€rlĂ€sning och genomgĂ„ende omlĂ€sning utav de tvĂ„ filmerna.Uppsatsen utgĂ„r Ă€ven frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar som blir besvarade i ett analysresultat och sammanfattning. Genom en nĂ€ranalys av filmerna ges en möjlighet att se hur propaganda uppstĂ„r och verkar, dĂ„ filmernas idealiserande framstĂ€llning kan misstas och brukas som sanning. I analysernas reslutat framgĂ„r det Ă€ven att svenskhet vilar pĂ„ en grund av förestĂ€lld gemenskap dĂ€r man genom att tillĂ€mpa Peter Norman Waages teorier ser att idenitetsframtĂ€llningen som nation grundas pĂ„ det sĂ„ kallade ?omvĂ€nda kylskĂ„pet?.Identitet sammanför pĂ„ samma gĂ„ng som det söndrar dĂ„ det verkar med vĂ€rme inĂ„t och kyla utĂ„t, likt ett omvĂ€nt kylskĂ„p..

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Denna uppsats beskriver artefaktfynd som gjorts inom omrÄdet. Genom att tidsbestÀmma artefakterna och i den mÄn det Àr möjligt att faststÀlla dess fyndplatser skapas ett spridningsmönster. Genom att samtidig granska klimat, havsnivÄ och topografi mm skapas genom bearbetning och analys, diskussion och tolkning en schematisk bild över undersökningsomrÄdets utveckling. Av denna kan man utlÀsa hur omrÄdet befolkades, bosÀttningsmönster, det första jordbruket mm. Dessa fragment frÄn stenÄldern visar ocksÄ pÄ förÀndringar över tiden.

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger, som arbetar med barn i autismspekrat, uppfattade hur barnen/ eleverna utvecklades fysiskt, kunskapsmÀssigt och socialt genom relationen till hÀstar och ridning. Fyra pedagoger har intervjuats, en observation som fullstÀndig observatör har genomförts och innehÄllet i tvÄ hÀstböcker har studerats. Dessa hÀstböcker Àr en individuell dokumentation för varje elev och ridtillfÀlle som görs i en speciell bok i ord och bild av medföljande pedagog. De intervjuade pedagogerna uppfattade att deras elever med autism utvecklas positivt genom att vistas i stallet och genom att rida. Mest framtrÀdande Àr att de utvecklas fysiskt men ocksÄ att de utvecklar initiativ och kommunikationsförmÄga. Vidare visar studien att genom att vara i stallet med dess rutiner som skapar en struktur för barnen med autism sÄ mÄr de vÀl och blir harmoniska.

Denna uppsats Àr en narratologisk analys av berÀttarstrukturen inom filmen Stranger than fiction. Uppsatsen inleder med en terminologi samt en teoridel kring vad som Àr berÀttarstruktur. UtifrÄn detta analyserar jag filmen för att grundlÀggande redogöra kring hur den Àr berÀttad genom att först beskriva filmens totala fabula för att sedan analysera vad som egentligen förmedlas och pÄ sÄ sÀtt Àven komma fram till en slutsats kring filmens totala berÀttarstruktur. Resultatet visar pÄ att Stranger than fiction Àr berÀttad genom flertalet olika nivÄer som visar pÄ tvÄ olika berÀttare inom tvÄ olika diegeser som förmedlas genom samma berÀttare. Detta resultat leder till en tematisk diskussion ett postmodernt ontologiskt syfte som genom filmens komplicerade narratologiska struktur försöker förmedla budskapet ?lev det liv du vill ha? samt ?livet blir viktigt först nÀr döden gör sig synlig..

Det hÀr Àr ett arbete som rör frÄgor om lek och lÀrande samt hur vi genom det visuella sprÄket kan skapa berÀttelser om oss sjÀlva och vÄr omvÀrld. Allt visuellt som omger oss formar vÄra handlingar och vÄrt sÀtt att tÀnka. Vi upplever dÀrför inte vÀrlden sÄ som den Àr, utan som den vÀxer fram genom anvÀndandet av olika verktyg. Genom leken, med eller utan leksaker, ges barnen möjlighet att prova olika fiktiva roller och identiteter. Vilka skulle kunna ligga som grund för den egna identitetskonstruktionen.Syftet med undersökningen Àr att, utifrÄn barns och ungas perspektiv, titta nÀrmare pÄ hur olika leksaker kan anvÀndas som verktyg för meningsskapande.

Den hÀr uppsatsen undersöker vardagen genom dess lÀten. Fem personer, alla bosatta i Stockholm, har under en veckas tid dokumenterat sina vardagsliv genom ljudinspelningar som sedan varit utgÄngspunkter för intervjuer dÀr informanterna har berÀttat om sina upplevelser. Uppsatsens övergripande syfte Àr att undersöka hur informanterna genom dessa ljuddagböcker kommunicerar sina erfarenheter av ljud och plats. Detta görs genom att undersöka dels vilka rumsliga berÀttelser som ryms i dagböckerna och dels hur metoden fungerar som en meningsskapande process. Studien visar hur ljuddagböckerna definierar vardagslivet, synliggör sociala, rumsliga dimensioner och aktualiserar erfarenheter frÄn andra platser och tidpunkter iinformanternas liv.

Den hÀr uppsatsen har undersökt hur tjÀnsteföretag i form av frisörsalonger frÄn olika prissegment, med hjÀlp av marknadsföring positionerar sig mot olika kundgrupper, och frÄgar vilka möjligheter och risker som Àr inbegripna i den position pÄ marknaden tjÀnsteföretagen genom sin marknadsföring vÀljer att ta. Genom att anvÀnda bÄde den för tjÀnsteföretag utvecklade marknadsföringsmixen tillsammans med relationsmarknadsföringsteorin, kunde vi med hjÀlp av att göra intervjuer med nio frisörsalonger ge en noggrann beskrivning av frisörsalongernas marknadsföringsarbete. Resultaten visar att de företag som gör det mesta av marknadsföringsmixen olika delar har bÀttre möjligheter att pÄ olika sÀtt differentiera sina tjÀnster och konkurrera pÄ marknaden. Vi kan ocksÄ visa att relationsmarknadsföring Àr frisörföretagens mest grundlÀggande marknadsföringsverktyg. Relationerna som Àr kopplade till den enskilda frisören innebÀr dock en risk genom att kunden följer frisören om denne byter arbetsplats..

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om musik och sprÄkutveckling bland förskolebarn. Mitt syfte med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilka tankar förskolan har om musikens betydelse för sprÄkutvecklingen, tycker de att det frÀmst genom musiken som barnen lÀr sig sprÄket eller Àr det genom nÄgot helt annat. För att reda pÄ svaren pÄ mina frÄgor har jag valt att göra intervjuer med fem förskolelÀrare pÄ tvÄ förskolor. Alla de intervjuade tyckte att musiken var ett av de frÀmsta sÀtten att lÀra sig sprÄket pÄ i förskolan och nÀstan alla tyckte att det var för lite med musik i förskolan och att musik Àr inte enbart bra för sprÄket utan Àven för faktorer som koordinationen, rytmen, samarbete i grupp. Musik Àr ett roligt sÀtt att lÀra sig sprÄket pÄ, och barnen Àr omedvetna om att det Àr sprÄket de trÀnar nÀr de hÄller pÄ med musik.Nyckelord: förskolan, förskolelÀrare, musik, sprÄkutveckling..