Syftet i vÄr aktionsforskningsstudie Àr att skapa ett arbetssÀtt med förutsÀttningar för elever, att i ett cooperativt lÀrande utveckla sitt matematiska sprÄk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsÀttningar för att anvÀnda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en Ärskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser sprÄket i matematik och hur viktigt det Àr för lÀraren att anvÀnda rÀtt sprÄk med rÀtt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar Àven att ett cooperativt lÀrande Àr positivt för eleverna dÄ de lÀr av varandra genom kommunikation.

Utbudet av bra, tÀckande vÀgkartor som innehÄller information om vÀgarnas lutningar Àr idag begrÀnsat. Att skapa sÄdana kartor Àr ocksÄ dyrt, dÄ det krÀver bÄde arbetskraft och dyr utrustning. Tack vare en ny algoritm Àr det dock nu möjligt att skatta lutningen pÄ en vÀg endast genom anvÀndandet av en enkel GPS-enhet och redan existerande sensorer i tunga lastbilar. Genom att kombinera flera sÄdana mÀtningar för samma vÀg Àr det möjligt att fÄ en bra skattning av vÀgens lutning.I detta arbete har ett system för att skapa vÀgkartor med lutning bÄde implementerats och utvÀrderats. Resultaten visar att det Àr möjligt att skapa vÀgprofiler med lutningsinformation genom att anvÀnda redan tillgÀngliga sensorer.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

Bakgrund: Inom vÄrden Àr möten med vuxna patienter som kÀnner obehag inför blodprovstagning eller rÀdsla vid situationer dÀr stick Àr inblandat vanligt förekommande. Studier visar att det rör sig om cirka tio procent av den vuxna befolkningen som kÀnner stickrÀdsla. Sjuksköterskan har dÀrvid ett stort ansvar att hjÀlpa patienterna genom de ibland pÄfrestande situationer som kan uppstÄ pÄ grund av stickrÀdslan. Syfte: Syftet var att beskriva vad sjuksköterskan kan göra för att underlÀtta för den vuxna patienten med stickrÀdsla vid sticksessioner. Metod: Studien Àr en litteraturstudie dÀr resultatet baserats pÄ kvantitativa och kvalitativa originalartiklar.

SammanfattningDetta examensarbete Àr gjort pÄ uppdrag av Fortum Karlstad och Àr inriktat pÄ att ta fram nya kategorier för indelning av de kunder som fÄr sin elektricitet levererad genom Fortums elnÀt. Det ska ocksÄ ta fram de villkor som ska uppfyllas för att en kund ska placeras i var och en av dessa kategorier. Villkoren ska ocksÄ möjliggöra automatisering för uppdatering av Fortums kundregister.  Sista delen av arbete ska ta fram en grov mappning av typkurvor för samtliga dessa kategorier.Arbetet genomfördes genom att studera elförbrukningen baserat pÄ mÄnads- och Ärsbasis och genom analys av denna förbrukning urskilja mönster som leder till en indelning till en viss kategori. Mappningen av typkurvor utfördes dels genom att utgÄ frÄn tabeller som finns för idag existerande kategorier och uppdatera och anpassa dessa till de nya kategorierna. I de fall som inga lÀmpliga typkurvor existerade skapades nya typkurvor.Resultatet av arbetet blev att nio stycken kundkategorier (idag finns cirka tvÄhundra) skapades med villkor som möjliggör automatisk och regelbunden uppdatering av kategoriseringen av Fortums kunder.

Projektets utgÄngspunkt Àr ett nytt konstmuseum i Uppsala, i omrÄdet bakom Uppsala centralstation, som nyligen genomgÄtt ett ansiktslyft.Museets lÄngsmala karaktÀr har hÀmtats frÄn det intilliggande godsmagasinet och frÄn tomtens form. Genom byggnaden har ett diagonalt strÄk öppnats, för att ge möjlighet Ät fotgÀngare att passera genom byggnaden och för att skapa liv och rörelse pÄ platsen.Genom fönstren i passagen kan förbipasserande fÄ en skymt av vad som hÀnder inuti muséet. I passagen ligger museets entré, den pedagogiska verksamheten och ett kafé för allmÀnheten.Museets fasad Àr inspirerad av den arabiska mashrabiyan. Byggnaden har fönster lÀngs hela fasaden, som i sin tur Àr tÀckta av skÀrmar tillverkade av strÀckmetall. Ljuset tillÄts komma in i byggnaden samtidigt som strÀckmetallen tÀcker fasaden och bevarar nÄgot av museets hemligheter för förbipasserande.Museets inre vÀggar bestÄr av massiva betongskivor, placerade i ett rutnÀt som fÄtt sin riktning av passagen genom huset.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka en eventuell professionaliseringsprocess inom informatörsnÀtverket i VÀrmland. NÀtverket som bestÄr av 117 yrkesverksamma informatörer i VÀrmland fungerar som ett forum för kompetensutveckling för lÀnets informatörer, och har för avsikt att sÀtta fokus pÄ yrkesrollen informatör.För att kunna besvara vÄra frÄgestÀllningar valde vi att göra en kvantitativ undersökning genom elektroniska enkÀter. Populationen bestod av informatörsnÀtverket i VÀrmlands samtliga medlemmar.UtifrÄn resultatet drog vi slutsatsen att: nÀtverket Àr en social vÀrld, dÀr en professionalisering av yrket informatör sker pÄ bÄde ett medvetet och ett omedvetet plan. Svaren frÄn enkÀterna visar pÄ att det sker en social utestÀngning genom sprÄkbruk och genom en gemensam uppfattning kring yrket informatör som profession..

Uppsatsen undersöker alkoholens pris- och inkomstelasticiteter i Sverige, för att pÄ sÄ vis undersöka om det svenska alkoholmonopolet genom Systembolaget ger den eftersökta effekt pÄ alkoholkonsumtionen i landet, dvs konsumtionsminskning genom prisreglering. För att renodla elasticiteterna sÄ mycket som möjligt studeras i första hand JÀmtlands, VÀsterbottens och VÀsternorrlands lÀn, detta dÄ Systembolagets stÀllning pÄ marknaden Àr som starkast dÀr dÄ inga andra förskaffningsmöjligheter som t ex egenimport eller köp av smuggelsprit existerar i nÄgon större utstrÀckning i de lÀnen. De resultaten kompareras sedan med en nationell skattning för att se hur det ter sig pÄ nationell nivÄ. Resultaten visade att det föreligger en negativ priselasticitet pÄ alkohol pÄ den regionala analysnivÄn sÄvÀl som pÄ den nationella. Elasticiteterna pÄ nationell nivÄ Àr dock avsevÀrt starkare.

Syftet med denna undersökning Àr att studera hur processen ser ut pÄ skolor nÀr det gÀller hantering av elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter. Litteraturen visar att genom tidig upptÀckt av elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och genom att individanpassa undervisningen kan lÀs- och skrivsvÄrigheter ofta förhindras. I studien har en kvalitativ undersökningsmetod anvÀnts och genom intervjuer av rektorer, lÀrare och specialpedagoger har vi lyft fram likheter och skillnader i denna process men ocksÄ studerat hur ansvarsfördelning och samarbete mellan berörda fungerar. Undersökningen gick ocksÄ ut pÄ att se om elever fÄr det stöd de behöver och har rÀtt till men ocksÄ hur och vilket stöd som sÀtts in. Undersökningsresultaten visar att elever fÄr stöd och att detta sÀtts in efter att kartlÀggning av eleven blivit gjord.

Genom en kvantitativ innehÄllsanalys studeras mediernas anvÀndning av opinionsundersökningar och dess gestaltningar av politiken tre veckor innan svenska riksdagsvalet 2010. Uppsatsens syfte Àmnar kartlÀgga omfattningen av kapplöpningsjournalistik i politiska opinionsundersökningar i Aftonbladet och Dagens Nyheter. Studiens frÄgestÀllningar berör det visuella, vem som citeras samt flera variabler inom kapplöpningsdimensionen. Tidigare forskning om mediernas gestaltningar i sammanband med opinionsundersökningar Àr frÀmst internationell. Studien tillÀmpar gestaltningsteorin som förklarar kapplöpningsjournalistiken i opinionsundersökningar.

Syfte:  Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur organisationer hanterar de situationer som uppstÄr dÄ en anstÀlld har utfört en whistleblowing samt vilka motiv som kan identifieras ligga bakom hanterandet.Metod:En tvÀrsnittsstudie som behandlar fenomenet whistleblowing med en abduktiv ansats. Datainsamlingen har skett genom en kvalitativ dokumentstudieSlutsats:Studien har visat att dÄ en whistleblowing har skett har organisationerna i studien förnekat missförhÄllandet. Genom studien har det Àven kunnat konstateras att det som har bidragit till att missförhÄllanden inom organisationerna har utförts och upprÀtthÄllits har varit att missförhÄllandena tillfredsstÀllt mÄnga olika vinstintressen inom organisationerna.  Vidare har organisationerna hanterat whistleblowern genom att utsÀtta denne för repressalier..

Syftet med föreliggande arbete var att undersöka om och beskriva hur elevers sprÄkliga uppmÀrksamhet med fokus pÄ fonologiska medvetenhet utvecklas genom arbete med ord och bild. Undersökningen genomfördes i en Äk 1 med 14 elever. För att undersöka syftet anvÀnde vi strukturerade och standardiserade intervjufrÄgor. Vi undersökte tre olika delomrÄden inom fonologisk medvetenhet, dÀr varje omrÄde bestod av en för- och en efterundersökning. DÀremellan arbetade vi i temaform med sprÄkövningar för att befrÀmja den fonologiska medvetenheten.

Större krav pÄ fler IP-adresser i framtiden har gjort IP(v6) till en tÀnkbar eftertrÀdare till IP(v4). Sedan utvecklingen av IP(v6) runt 1994 stÄr den fortfarande i skuggan av IP(v4). Detta beror troligen pÄ att IP(v6) inte Àr bakÄtkompatibelt med IP(v4), vilket leder till hög kostnad och energi att ersÀtta vÀrldens nÀtverk med IP(v6). Detta problem har gjort att ett flertal övergÄngstekniker har utvecklats. Detta kan vara genom att anvÀnda IP(v6) genom en dedikerad tunnel till att anvÀnda IP(v4) och IP(v6) parallellt.  Dessa övergÄngstekniker skiljer sig Ät nÀr det gÀller funktion och anvÀndningsomrÄde, vilket gör val av övergÄngsteknik svÄrt.Denna rapport handlar om dessa övergÄngstekniker.

Arbetet behandlar möjligheten att avyttra fastigheter utan beskattning genom reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar. Centrala frÄgor som behandlas Àr nÀr andelar Àr lagertillgÄngar enligt reglerna i 27 kap. och 17 kap. IL samt hur kapitlen förhÄller sig till varandra. Vidare analyseras frÄgan om betydelsen av skatteflyktslagen vid avyttring av tillgÄngar genom anvÀndandet av reglerna om underprisöverlÄtelser och nÀringsbetingade andelar..