Syfte: Studien unders?ker hur unga uth?llighetsidrottare upplever externa faktorer som testledare och labbmilj? vid ett VO?max-test, samt hur k?nslor och mentala strategier p?verkar upplevelse och prestation. Den kartl?gger ?ven f?rberedelser inf?r testet och j?mf?r dessa med t?vlingsrutiner. Metod: Sex idrottare (4 m?n, 2 kvinnor, snitt?lder 17,5 ?r) fr?n RIG/NIU deltog i VO?max-test p? l?pband eller cykel. Testen f?ljde standardiserade protokoll och m?tte objektiva v?rden som laktat, puls och RPE.

Studien tittar pÄ betydelsen av jordbruk för utveckling. DÀrefter fortsÀtter studien att titta pÄ hur jordbrukets roll i Kambodja ser ut och finns det andra sÀtt som bÀttre lÀmpar sig för att Kambodja ska nÄ utveckling. Vi har lagt speciellt fokus pÄ risodlingens roll som inkomst aktivitet. För att hitta svaren pÄ frÄgorna tittar vi pÄ tvÄ olika aspekter, economic development samt livelihood approaches. Economic development ser jordbrukets roll som en central del i utveckling av industri medan livelihood ser att det finns mer komplexa mönster i verkligheten att beakta för att utveckla ett land.

Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Denna studie syftar till att beskriva och förklara tÀnkbara konsekvenser som ett införande av EU:s mervÀrdesskattedirektiv kan medföra för Sveriges ideella föreningar och dess roll som en grundbult för en fungerande svensk demokrati. Studien Àmnar undersöka eventuella ekonomiska, administrativa och demokratiska konsekvenser. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om föreningslivets roll som demokratiskola och skapande av socialt kapital. Studien utgörs sedermera av en jÀmförande fallstudie av föreningarna, Alets IK, IS Halmia och Halmstads BK. Undersökningens material bygger mestadels pÄ samtalsintervjuer och utredningar som gjorts inom Àmnet.Resultatet visar att konsekvenserna Àr av varierande karaktÀr för de valda föreningarna.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

Upplevelsen av förlossningen följer med kvinnan under hela av hennes liv. Forskning visar att stöd Àr en av de viktigaste faktorerna för uppnÄendet av en positiv upplevelse för kvinnan. Det finns mycket forskning som stödjer detta, men vÀldigt lite forskat pÄ hur stödet ser ut och hur barnmorskorna gör nÀr de stödjer kvinnan. Detta ville forskarna undersöka i föreliggande studie. Syftet med studien Àr att beskriva barnmorskans stödjande roll i förlossningen, och hur det stödet ser ut.En fenomenologisk ansats med livsvÀrldsteoretisk grund anvÀndes.

Examensarbetet handlar om döva ungdomars identitet och medias roll under tiden döva ungdomar skapar och formar sin identitet. Undersökningsgruppen Àr döva ungdomar 12-17 Är, flickor och pojkar. Samt media- drama/rörelse lÀrare. FrÄgestÀllnignarna Àr: "Hur skapar och formar döva ungdomar sin identitet? "Vad Àr avgörande för döva ungdomars identitetsskapande? "Vilken roll spelar media för döva ungdomars identitet?" "Vad för slags medieformer anvÀnder döva undomar sig mest av?".

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgÄng samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

Trots mÀnniskans mÄngfacetterade karaktÀr spelar yrkesidentiteten en betydande stor roll för hur vi introducerar oss för, och kommunicerar med andra mÀnniskor. Den slutsats vi drar Àr att arbete har en central roll i de flesta mÀnniskors liv. Arbete kan föra med sig en social gemenskap, bidra till ekonomisk försörjning och ge tidsstruktur i en mÀnniskas vardag vilket bidrar till en mÀnniskas livsvillkor. Detta kan skapa trygghet hos individen varpÄ arbete betraktas som ÄtrÄvÀrt av de flesta. Arbete spelar följaktligen en central roll för mÀnniskors identitetsskapande.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

LÄgt protein- och energiintag Àr vanliga kÀnnetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsÀtter ofta det otillrÀckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella ÄterhÀmtningen. Syftet med denna studie Àr att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frÄgestÀllningar efterstrÀvas att besvaras: Hur pÄverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet Àr Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hÀlsotillstÄnd ? modellen.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  Àr att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser pÄ sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen Àr att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsÀttningar fÄr för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mÄngfacetterat. De strÀvar efter att hitta en balans och struktur i mÄngfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

OhÀlsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 Àr exempel pÄ sjukdomar som kan undvikas genom en förbÀttrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete Àr att undervisa patienter i hur de kan förÀndra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvÄrd. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus pÄ livsstilsförÀndring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie dÀr grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.