Bakgrund: Lidande ?r en ofr?nkomlig del av m?nniskans tillvaro. N?r sjukdom, f?rlust eller existentiella kriser drabbar m?nniskan uppst?r ett behov av lindring, ett behov av tr?st. Inom v?rden blir sjuksk?terskan ofta den som m?ter den lidande patienten och ocks? den som b?r ansvaret f?r att skapa ett tryggt rum d?r lidandet kan delas, f?rst?s och lindras.

Bakgrund: ?rligen opereras cirka 400 000 patienter inom slutenv?rden i Sverige. Det finns forskning som visar upplevelsen av att v?nta p? en elektiv operation, dock saknas det forskning om hur patienterna upplever v?ntan p? en akut bukoperation. Specialistsjuksk?terskan beh?ver kunskap om och f?rst?else f?r hur patienterna upplever sin v?ntan p? en akut bukoperation f?r att kunna bem?ta patienten och ge trygghet.

LÄgt protein- och energiintag Àr vanliga kÀnnetecken hos höftfrakturspatienter. Under sjukhusvistelsen fortsÀtter ofta det otillrÀckliga intaget, vilket kan utgöra ett hinder för den funktionella ÄterhÀmtningen. Syftet med denna studie Àr att belysa nutritionens betydelse för tillfrisknandet efter en höftfraktur och undersöka vilken roll sjuksköterskan har i detta sammanhang. Följande frÄgestÀllningar efterstrÀvas att besvaras: Hur pÄverkar patientens nutritionsstatus tillfrisknandet efter en höftfraktur? Vilken roll har sjuksköterskan i detta eventuella samband? Teoretisk referensram för arbetet Àr Doris Carnevalis Dagligt liv ? Funktionellt hÀlsotillstÄnd ? modellen.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att sammansta?lla och beskriva faktorer som a?r av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat, mer a?n tre a?r efter gastric bypass.Metod: Fo?r att besvara studiens syfte gjordes en litteraturstudie med deskriptiv design. Studien har baserats pa? fjorton vetenskapliga artiklar som har so?kts fram via Medline samt genom manuell so?kning.Resultat: Studien visade att faktorer som var av betydelse fo?r la?ngsiktigt viktminskningsresultat var kost, fysisk aktivitet, beteende, uppfo?ljning, preoperativ viktnedgÄng samt medicinska faktorer sa?som utvidgning av magsa?ck och gastrojejunal stomi. God kostkvalitet och uto?vande av fysisk aktivitet visade sig ha ett signifikant samband med la?ngsiktig viktminskning.

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser pÄ sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen Àr att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsÀttningar fÄr för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mÄngfacetterat. De strÀvar efter att hitta en balans och struktur i mÄngfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

OhÀlsosamma levnadsvanor ökar risken för sjukdom och död. HjÀrt- och kÀrlsjukdomar, cancer och diabetes typ-2 Àr exempel pÄ sjukdomar som kan undvikas genom en förbÀttrad livsstil. En viktig roll i sjuksköterskans arbete Àr att undervisa patienter i hur de kan förÀndra sin livsstil och ta ansvar för sin egenvÄrd. Syftet med den hÀr studien var att belysa sjuksköterskans roll i patientundervisning med fokus pÄ livsstilsförÀndring. Studien gjordes i form av en litteraturstudie dÀr grunden för resultatet utgjordes av 11 vetenskapliga artiklar.

Bakgrund ?tst?rningar k?nnetecknas av en f?rvr?ngd och st?rd uppfattning av sin egen kroppsvikt, kroppsform samt ett avvikande f?rh?llande till mat och att ?ta. Att leva med en ?tst?rning kan p?verka livskvaliteten och valet av utf?rda aktiviteter. Arbetsterapeutens arbete ?r kopplat till alla vardagliga aktiviteter och str?var efter att involvera individen i att skapa meningsfulla aktiviteter som fr?mjar v?lbefinnandet.

NÀr anhöriga drabbas av ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vÀndas upp och ned och bli kaotiskt. I en sÄdan situation Àr det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie Àr att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien Àr en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar pÄ olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Bakgrund och problem: Belöningar anvÀnds ofta som ett hjÀlpmedel till att motivera deanstÀllda och fÄ dem att agera i företagets intresse. För att Ästadkomma ett bra samspelbehöver organisationen ha förstÄelse för hur belöningar kan bidra till motivation. Men vadsom motiverar de anstÀllda kan skilja sig Ät. Hur bidrar olika typer av belöningar tillmotivation?Syfte: Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva vilken roll olika typer av incitamentspelar utifrÄn Maslows teorier kring mÀnskliga behov.

Moralisk stress pa?verkar sjuksko?terskan och kan ses som ett resultat av yttre faktorer. Det finns ett o?kat krav pa? att sjuksko?terskan ska klara av att hantera moraliskt, stressade situationer. Genom handledning kan sjuksko?terskan fa? hja?lp att verbalisera sina upplevelser.Syftet  Àr att belysa pa? vilket sa?tt omva?rdnadshandledning kan bidra till att sjuksko?terskan kan hantera den moraliska stressen med fokus pa? omva?rdnadshandledningens struktur och inneha?ll.En litteraturstudie har genomfo?rts da?r tio artiklar granskats och analyserats.

Syfte: VÄrt syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka, sÄvÀl teoretiskt som praktiskt vilken roll IR spelar pÄ den svenska aktiemarknaden. Vi vill öka förstÄelsen för dess roll pÄ aktiemarknaden och vi bör kunna dra slutsatser om hur informationen anvÀnds och vilket vÀrde den tillmÀts av mottagare och av givare. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som framför allt bygger pÄ information frÄn en enkÀt skickad till investerare samt djupintervjuer med företagsledare. Vi anvÀnder ocksÄ data frÄn IR-symposium 2002. UtifrÄn teorier analyseras sedan det empiriska materialet.

Som fo?ljd av den ra?dande globaliseringen har fo?retag och a?garandelar fa?tt en sto?rre geografisk spridning. Detta har sta?llt krav pa? en mer harmoniserad redovisning fo?r att fra?mja ja?mfo?rbarheten mellan fo?retag internationellt. Med bakgrund till detta info?rdes gemensamma redovisningsregler inom EU.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares yrkesidentitet i Tunabygdens lÀrarklubb mellan Ären 1930-1953, och se om deras sjÀlvuppfattningar och förestÀllningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhÀlleliga fÀlt har förÀndrats under klubbens verksamhetshistoria. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har varit: Vad anses i Tunabygdens lÀrarklubb vara lÀrarens angelÀgenheter i sin roll som fostrare, vad ingÄr i lÀrarens fÀlt? Hur reflekterar lÀrarna i Tunabygdens lÀrarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhÀlleliga fÀlten? Samt, sker det nÄgon förÀndring under klubbens verksamhetshistoria gÀllande vad som uppfattas vara lÀrares angelÀgenheter i sin roll som fostrare, samt hur lÀrarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? Ett flertal slutsatser kan dras utifrÄn det berörda kÀllmaterialet. En slutsats Àr att lÀrarnas fostransansprÄk pÄ samhÀlleliga fÀlt grundar sig bland annat pÄ en funktionell syn pÄ lÀraryrket och skolan, dÀr skolan och lÀrarna förvÀntas tillgodose vissa samhÀllsbehov. Ytterliga slutsatser Àr att lÀrarnas sjÀlvreflektion kring den egna fostrande rollen pÄverkas i hög grad av samhÀllets utveckling..

Genom att spela in Lars Janssons lÄtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson lÄtar Àr oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation Àr det viktigt för pianisten att upprÀtthÄlla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktÀristiska kÀnnetecken.