Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

NÀr anhöriga drabbas av ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall kan deras liv vÀndas upp och ned och bli kaotiskt. I en sÄdan situation Àr det oftast sjuksköterskan de anhöriga möter först. Syftet med denna studie Àr att beskriva vad sjuksköterskans stödjande roll gentemot anhöriga vid ett svÄrt trauma eller plötsligt dödsfall innefattar. Metoden som ligger till grund för studien Àr en deskriptiv litteraturstudie. Resultatet visar pÄ olika behov hos anhöriga vid trauma eller plötsligt dödsfall.

Bakgrund och problem: Belöningar anvÀnds ofta som ett hjÀlpmedel till att motivera deanstÀllda och fÄ dem att agera i företagets intresse. För att Ästadkomma ett bra samspelbehöver organisationen ha förstÄelse för hur belöningar kan bidra till motivation. Men vadsom motiverar de anstÀllda kan skilja sig Ät. Hur bidrar olika typer av belöningar tillmotivation?Syfte: Syftet med denna studie Àr att försöka beskriva vilken roll olika typer av incitamentspelar utifrÄn Maslows teorier kring mÀnskliga behov.

Syfte: VÄrt syfte med föreliggande arbete Àr att undersöka, sÄvÀl teoretiskt som praktiskt vilken roll IR spelar pÄ den svenska aktiemarknaden. Vi vill öka förstÄelsen för dess roll pÄ aktiemarknaden och vi bör kunna dra slutsatser om hur informationen anvÀnds och vilket vÀrde den tillmÀts av mottagare och av givare. Metod: Uppsatsen Àr en kvalitativ studie som framför allt bygger pÄ information frÄn en enkÀt skickad till investerare samt djupintervjuer med företagsledare. Vi anvÀnder ocksÄ data frÄn IR-symposium 2002. UtifrÄn teorier analyseras sedan det empiriska materialet.

Ett av ma?len fo?r att na? ett mer ha?llbart samha?lle a?r att minska anva?ndandet av fossila bra?nslen, vilket har gjort det intressant att uto?ka biobra?nsleproduktionen i Sverige. Detta arbete har haft som ma?l att utva?rdera biobra?nsleproduktionens inverkan pa? va?xthusgasbalansen samt o?vergo?dning beroende pa? vilken marktyp som anva?nts, och utifra?n detta va?lja en optimal mark fo?r odling av granskog fo?r biobra?nslea?ndama?l. De faktorer som utva?rderats a?r klimat (norra, mellan och so?dra Sverige), grundvattenniva?, kva?vego?dsling och inneha?ll av organiskt material i marken.Scenarion av marktyperna med de tillho?rande faktorerna har utva?rderats med hja?lp av ett datorsimuleringsprogram, CoupModel, samt med hja?lp av referensmarker fo?r respektive klimattyp.

Bakgrund Ambulansen ?r till f?r att ge akutsjukv?rd till personer som saknar m?jlighet att ta sig till sjukhus p? egen hand eller att deras v?rdbehov ?r av s?dant slag att de kan beh?va v?rd p? v?gen till r?tt v?rdinstans. Patienterna som befinner sig i denna typ av situation, har alla olika k?nslom?ssiga upplevelser och kan befinna sig i olika stadier av till exempel kris eller chock d? deras h?lsa och livssituation pl?tsligt f?r?ndras. Ambulanspersonalen som arbetar tillsammans kan ha olika arbetslivserfarenhet och utbildning, men ocks? olika k?nslom?ssiga mognad och s?kerhet i den egna personen n?r det kommer till att m?ta olika situationer och s?ttet att bem?ta patienterna p? kan variera.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka lÀrares yrkesidentitet i Tunabygdens lÀrarklubb mellan Ären 1930-1953, och se om deras sjÀlvuppfattningar och förestÀllningar om sin yrkesroll som fostrare inom olika samhÀlleliga fÀlt har förÀndrats under klubbens verksamhetshistoria. FrÄgestÀllningarna arbetet har utgÄtt ifrÄn har varit: Vad anses i Tunabygdens lÀrarklubb vara lÀrarens angelÀgenheter i sin roll som fostrare, vad ingÄr i lÀrarens fÀlt? Hur reflekterar lÀrarna i Tunabygdens lÀrarklubb över sin roll som fostrare inom de olika samhÀlleliga fÀlten? Samt, sker det nÄgon förÀndring under klubbens verksamhetshistoria gÀllande vad som uppfattas vara lÀrares angelÀgenheter i sin roll som fostrare, samt hur lÀrarna reflekterar över sin egen roll som fostrare? Om sÄ Àr fallet, vad kan detta bero pÄ? Ett flertal slutsatser kan dras utifrÄn det berörda kÀllmaterialet. En slutsats Àr att lÀrarnas fostransansprÄk pÄ samhÀlleliga fÀlt grundar sig bland annat pÄ en funktionell syn pÄ lÀraryrket och skolan, dÀr skolan och lÀrarna förvÀntas tillgodose vissa samhÀllsbehov. Ytterliga slutsatser Àr att lÀrarnas sjÀlvreflektion kring den egna fostrande rollen pÄverkas i hög grad av samhÀllets utveckling..

Genom att spela in Lars Janssons lÄtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson lÄtar Àr oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation Àr det viktigt för pianisten att upprÀtthÄlla harmonik, rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktÀristiska kÀnnetecken.

Till f?ljd av klimatf?r?ndringarna ?kar b?de temperaturen och nederb?rden i Arktis, vilket f?rv?ntas f? stora konsekvenser f?r vegetationen som finns d?r. F?r?ndringar i sammans?ttningen av funktionella v?xttyper kan vara en viktig faktor till f?r?ndringar i kolbalansen och bidra till att avg?ra om Arktis f?rblir en kols?nka snarare ?n en kolk?lla. Detta ?r av stor global betydelse d? tundraekosystemen lagrar ungef?r h?lften av jordens marklagrade kol.

Syftet med studien Àr att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna fÄ en förstÄelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn pÄ miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med tvÄ pedagoger pÄ tvÄ förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebÀr att vi hade en frÄgelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrÄgor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn Àr fingerade och kommer i texten att benÀmnas som förskolan BlÄkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan GlÀntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgÄtt en förskollÀrarutbildning.

Tuberkulos (tbc) Àr en av vÀrldens mest utbredda infektions-sjukdomar. TvÄ miljarder mÀnniskor i vÀrlden berÀknas ha tbc och nio miljoner insjuknar varje Är. Sjukdomen har under de senare Ären Äterigen ökat i vÀstvÀrlden och de resistenta formerna förekommer i allt större utstrÀckning över hela vÀrlden. Directly observed treatment (DOT) och andra liknande program har utvecklats och implementerats i flera lÀnder för att kunna kontrollera tbc. Syftet med litteraturstudien var att belysa omvÄrdnaden vid tbc ur ett sjuksköterskeperspektiv.

Detta kandidatarbete i geologi underso?ker berggrunden pa? Uto?s nordo?stra udde i Stockholms ska?rga?rd, med ma?let att faststa?lla metamorfa tryck-, temperatur- och fluid-XCO2-fo?rha?llanden. Uto?s berggrund metamorfoserades ca 1,87-1,78 Ga na?r en o?ba?ge kolliderade med den arkeiska kratonen. Tidigare deponerade karbonater, vulkaniter och gra?vackor blev metamorfoserade i samband med kollision och senare exstensionell kollaps.

Bakgrund och problem: Controllerrollen Àr inte vÀldefinierad i litteraturen. Controllers har mÄngaolika arbetsuppgifter, beroende av vilket företag denna arbetar i. FörvÀntningar frÄn andra personerpÄverkar controllerns roll, eftersom förvÀntningar inte Àr de samma Àr controllerrollen splittrad.Controllertiteln har funnits Sverige sedan början av 1970-talet, detta till följd av att företag underdenna tidsepok blev allt mer decentraliserade. Den traditionella rollen för controllers beskrivs ilitteraturen som en Number-cruncher och Bean-counter. Med detta menas att dÄtidens controllerarbetade mest med redovisningsuppgifter och transaktioner.

Syfte: Att beskriva sjuksköterskans roll och upplevelser vid vÄrd i livets slutskede. Syftet var Àven att vÀrdera vilken betydelse datainsamlingsmetoden har för de inkluderade artiklarna.Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad pÄ 13 vetenskapliga artiklar som söktes i databaserna Cinahl och PubMed via Högskolan i GÀvle. En metodologisk granskning av de ingÄende artiklarnas datainsamlingsmetod genomfördes.Resultat: VÄrd i livets slutskede krÀvde teamarbete dÀr bÄde vÄrdpersonal, patient och nÀrstÄende ingÄr. Sjuksköterskans roll innefattade ett professionellt förhÄllningssÀtt dÀr patient och nÀrstÄende inkluderades som en helhet. Resultatet visade betydelsen av sjuksköterskans nÀrvaro och lyhördhet i omvÄrdnaden men beskrev Àven vikten av att bevara en balans mellan nÀrvaro och distans.

The purpose of this paper is to investigate how social workers, working in a management position in the health care system, perceive the encounter of the medical and social perspective. With seven qualitative interviews, the study tries to conclude whether or not social workers are accepted at managerial positions within the health care sector. The social worker is, as a manager in health care, a leader but at the same time in a professional alienation from the medical caregivers. Organizations in the health care sector are often multi professional and have their own long standing tradition, history and culture. The results show that the conditions for social workers, working in a management position in health care appear to be agreeable.