The purpose behind this work was to investigate whether I could from a practical approach to create desire for mathematics among students in primary schools. I wanted also to find out how students feel about their current mathematics teaching. By introducing an equation game, and interviewing students to find out their perception of their mathematics teaching, I was able to answer my questions. What I came to was that through a practical and laboratory work, I could create an enjoyable educational opportunity in mathematics. Then during the interviews I also learned that students had not a pre-determined negative attitude towards mathematics.

Syftet med denna studie var att underso?ka hur la?rare i gymnasieskolans matematik bedriver sin undervisning med utga?ngspunkt i undervisningsmodellen det inverterade klassrummet. Videolektioner anva?nds fo?r att frigo?ra tid fo?r en aktiv inla?rning under lektionstid. En fra?gesta?llning ga?ller hur la?rarna arbetar fo?r att fo?rdjupa eleverna kunskaper fra?n videolektionernas inneha?ll.

Kursen Matematik B är gemensam för alla program på gymnasieskolan idag.Knappt 40% av eleverna på samhällsprogrammet fick IG på det nationella provetläsåret 08/09. Jag försöker i min undersökning hitta svar på varför så många avsamhällseleverna misslyckas med kursen. Undersökning visar att dessa elever harett stort behov av att arbeta med verklighetsanknutna uppgifter. Den abstraktamatematiken i Matematik B upplevs av många som svår och meningslös.Under den kvalitativa delen av undersökningen har jag observerat elever när detillsammans har arbetat med att översätta en konkret situation i en kontext till ettabstrakt matematiskt uttryck. Resultatet av undersökningen visade att elever somarbetade tillsammans ökade både sitt engagemang och sin förmåga att lösauppgifter.

I denna uppsats studeras förekomsten av värden i geometrikapitel i läromedel för gymnasieskolans Matematik A. En metod baserad på innehållsanalys som använts i en tidigare studie om förekomst av värden i algebrakapitel har vidareutvecklats. Sammanlagt 955 uppgifter i geometrikapitlen i fem olika läroböcker har analyserats. Resultatet visar på en skillnad mellan intentionerna i gymnasieskolans styrdokument och det utrymme olika värden ges. Även skillnader mellan det utrymme studerade läromedel ger åt olika värden har påvisats..

Syfte: Syftet med studien var att undersöka om och på vilket sätt lä-rare/speciallärare/specialpedagoger i skolår 4-6 använder sig av resultaten från de nationella proven i matematik i årskurs tre i sin undervisning. Studiens syfte var också att ta reda på hur stödet är organiserat för de elever som inte uppnådde godkänt resultat på proven samt hur pedagogerna önskar att stödet ska se ut.1. På vilket sätt tar lärarna/speciallärarna/specialpedagogerna del av resultaten från de nationella proven i matematik och vad får de reda på eller vad tar de reda på?2. Hur ser stödet ut för de elever som inte nådde upp till kravnivån på nationella proven i matematik?3. Hur vill lärarna/speciallärarna/specialpedagogerna att stödet ska se ut?Teori: Studien utgår från det sociokulturella perspektivet där lärandet ses som en språklig och social företeelse. Vi lär av erfarenheter från oss själva och andra. Genom språket kan vi dela varandras erfarenheter.

Syftet med vår studie var att öka kunskapen om verksamma lärares undervisningspraktik i ämnet matematik relaterat till elevers upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i densamma. Dessa tre begrepp utgör i sitt ursprungliga sammanhang komponenterna i KASAM (Känsla Av SAMmanhang), ett begrepp som har skapats av Aaron Antonovsky (2005). De tre begreppen definierades i relation till matematikundervisning för att kunna appliceras på denna studie. Ett underordnat syfte med studien var även att utveckla och utvärdera en metod för lärare att bli medvetna om sina elevers upplevelse av matematik- undervisning. I denna studie undersöktes undervisningspraktiker i ämnet matematik bedrivna av tre utbildade lärare i år 3 och jämförde med hur eleverna i respektive lärares klass upplevde undervisningen utifrån begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.

Syfte och frågeställningarVårt syfte är att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt på elevers inlärning i ämnet matematik.·        Är det någon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gäller studieresultat i ämnet matematik?a)      Om det existerar någon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att använda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. Två olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lära sig på två olika sätt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av två förtest, ett i varje moment och sedan jämfördes elevernas kunskaper i båda momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende på undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Denna undersökning är en fallstudie som syftar till att ta reda på hur elever går tillväga när de löser ett algebraiskt problem. Syftet är att sätta sig in i elevernas tankar och sätt att lösa problem och genom ökad förståelse kunna förklara för dem på ett sätt de förstår och kan relatera till.Metoden som använts är enkät och intervju, och studiegruppen är en klass i årskurs nio.Eleverna är inte så vana vid att kombinera olika räknesätt i ett och samma tal. De har lättare att se algebraiska uttryck som uttryck för substantiv eller fasta siffror än de har för att se uttrycket som en variabel matematisk formel. De är heller inte vana vid att med ord beskriva vad de gör, därför löser de ofta talen rutinmässigt utan att reflektera över hur.Det är viktigt att det ingår varierad problemlösning i undervisningen så att eleverna övar sig på både praktisk matematik samt olika matematiska områden. Eleverna tycker det är roligt att göra annat än enbart räkna i läroboken.

Detta examensarbete är en del av ett utbyte mellan skolor i Sverige och skolor i en kåkstad i Sydafrika. Syftet med examensarbetet är att undersöka matematiklärares medvetenhet om sitt matematiska språk och lärarnas uppfattning om betydelsen av det matematiska språket för elevernas lärande. Betydelsen av det matematiska språket är inskrivet i både svenska och syd-afrikanska läroplaner för matematik på gymnasiet. Tolv lärare har blivit intervjuade bland annat om sin medvetenhet och om de tror att det matematiska språket är viktigt för elevernas lärande. Resultaten visar att alla intervjuade lärare är medvetna om sitt matematiska språk men även att lärare väljer att använda sig av det matmatiska språket på olika sätt.

Studien syftar till att undersöka hur särbegåvade elever i matematik upplever sig inkluderade i matematikundervisningen. Inkludering har i studien betraktats ur tre aspekter, rumslig, social och didaktisk. Undersökningen har genomförts genom att sex lärare har intervjuats och därefter tretton av deras elever. Det är elever som lärarna uppfattat som särbegåvade i matematik.Lärarna har motiverat sina urval av elever med hjälp av egna kriterier, som till stor del kan kännas igen i Krutetskiis förmågor, med vilka han beskriver de särbegåvade eleverna.Eleverna upplever att de är rumsligt och socialt inkluderade i den matematikundervisning som de varit del av under sin tid i grundskolan. Däremot finns det indikationer på att flera elever inte alltid känt sig inkluderade didaktiskt, de upplever inte att de fått arbeta med uppgifter som är avpassade för dem.                                                                                 .

Sammanfattning Avsikten med vår undersökning var att ta reda på vilka möjligheter elever med annat modersmål än svenska har att tillgodogöra sig undervisningen i matematik. Genom intervjuer med lärarutbildare, pedagoger och elever har vi fått ta del av deras erfarenhet och tankar om vilken betydelse språket har för elevernas förståelse av matematikundervisningen. Vi har kopplat resultaten av intervjuerna och observationen till några av de teorier som vi tagit del av i lärarutbildningen. Undersökningen visar att pedagogerna är medvetna om att det bör löpa en röd tråd genom elevernas språkutveckling som börjar med en väl grundad bas och följs av en språklig utbyggnad. I vår undersökning kom vi fram till att språket i matematiken skiljer sig från språket i övriga skolämnen. Detta innebär att elever med annat modersmål än svenska måste ha möjlighet att stärka sina språkkunskaper och att en god språklig bas i modersmålet är av avgörande betydelse. I massmedia har det förts en debatt om att elever med annat modersmål än svenska har svårt att nå de mål som finns uppsatta i läroplaner och skolplaner för matematikämnet och frågan är om det beror på bristande språkkunskaper eller matematiksvårigheter? Sökord: Modersmål, matematik, språkutveckling, språkkunskaper..

                    Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lärande kring grundläggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och två matematikutvecklare. Vi använde oss av semistrukturerade frågor. Av resultaten framgår att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering där barnen utmanas på rätt nivå. Pedagogerna både väcker intresse för matematik och tar tillvara på barnens egna idéer. Det gör att barnens grundläggande taluppfattning stärks på ett lustfyllt och meningsfullt sätt och barnen utvecklar lust att lära och tillit till sin egen förmåga. Slutsatserna av undersökningen är att dialogen mellan pedagog och barn är mycket betydelsefull.

Idag består en stor del av barn och ungdomars vardag av ett stort flöde av olika medier. Datorspel hör därtill som en stor del av deras fritid. I detta arbete har vi försökt få kunskap kring ett datorspels potential i en matematikundervisning där kursplanens mål i skolår fem för ämnet har varit i åtanke. Analysen är gjord utifrån datorspelet The Sims 2 där spelets delar samt kursplanens mål har studerats. Studien har visat att en fokusering av målen är möjlig vid användningen av ett datorspel i undervisningssammanhang men även att ett spel har begränsningar, främst då mål med ett konkret innehåll ska behandlas..

Syfte: Studiens syfte är att undersöka och belysa elevers och lärares uppfattningar om matematik i användningen av guldmaterialet kopplat till matematikböckerna i en Västsvensk Montessoriklass.Bakgrund: De teoretiska utgångspunkterna innehåller en redovisning av Lpo 94 samt kursplaner i matematik men även utvalda delar kring Maria Montessori och hennes pedagogik. Följt av relevant litteratur och tidigare forskning kring matematik- undervisningen med inriktning på laborativ matematik.Metod: Studien är en kvalitativ undersökning där empirin bygger på intervjuer. Undersökningen grundar sig på åtta stycken elevers samt två lärares uppfattningar. Kvalitativ metod kännetecknas genom att upplevelser, uppfattningar, egenskaper, erfarenheter undersöks för att förstå egenskaper av det fenomen som undersöks.Resultat: I resultatet framgår det att matematikböckerna har en central roll i matematikundervisningen och eleverna har svårigheter att relatera matematiken till deras vardag. Det andra som framkommer är att guldmaterialet bidrar till att eleverna får en ökad abstraktionsförmåga.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.