Sök:

Sökresultat:

71 Uppsatser om Förskolans uterum - Sida 3 av 5

Lek och lÀrande i uterummet vid förskolan

Idag Àr mycket av den pedagogiska verksamheten förlagd inomhus, syftet med detta arbete var dÀrför att belysa lekens samt uterummets betydelse för barns lÀrande. Detta arbete med innehÄllet lekfulla och lÀrande aktiviteter skall vÀcka nyfikenhet och ses som ett inspi-rationshÀfte att flytta ut den pedagogiska verksamheten till uterummet. Dessa planerade aktiviteter Àr kopplade till lÀroplanen för att pedagogerna lÀttare skall kunna tillgodose strÀvansmÄlen i förskolan. Material samt en enkÀtundersökning har lÀmnats ut till en för-skola. Detta för att ta reda pÄ om ett material med planerade aktiviteter för uterummet som Àr kopplade till lÀroplanen kan vara av intresse.

En glÀdje att fÄ uppleva ord : FörskollÀrares konstruktioner av höglÀsningssituationen

I denna studie underso?ks fo?rskolla?rares olika fo?rha?llningssa?tt till ho?gla?sningssituationen och barns spra?kutveckling. Syftet a?r att diskutera och problematisera fo?rskolla?rares konstruktioner av barns spra?kliga aktiviteter i samband med ho?gla?sningssituationen. Empirin grundas pa? intervjuer med fem fo?rskolla?rare vilka analyseras med hja?lp av diskurspsykologi.

Barns rörelseaktiviteter i naturen : en studie om pedagogers syn pÄ vikten av rörelseaktiviteter i naturen för barns motoriska utveckling

Mitt syfte med min studie Àr att undersöka olika förskolors arbetssÀtt och syn pÄ vistelse i naturen och hur förskolor har utformat rörelseaktiviteter i naturen. Jag vill ocksÄ undersöka om man ger barnen möjlighet till olika slags aktiviteter i naturen dÄ barnen fÄr sitt rörelsebehov tillgodosett. I min undersökning har jag anvÀnt enkÀter och intervjuer som datainsamlingsmetod. Jag valde ut sju förskolor till enkÀtundersökningen och sex pedagoger frÄn de utvalda förskolorna till intervjuerna. I resultatet framgÄr det att barnen pÄ de flesta förskolorna erbjuds rörelseaktiviteter i naturen, dock inte i den omfattningen som jag hade antagit.

Cirkushallen i Alby :  

Ad Astra Àr en cirkushall, högt belÀget pÄ en skogsbeklÀdd kulle ca 10 minuter frÄn Alby centrum. HÀr samlas hela Cirkus Cirkörs verksamhet under ett tak: elever, lÀrare, administration och besökare.PromenadvÀgen frÄn Albys tunnelbana leder fram till ett torg med den nya byggnaden som fond. Ett strikt grid av 58 stÄlpelare definierar ett uterum pÄ byggnadens tak som sluttar upp mot en kopparkub bland trÀden. HÀr skapas möjligheter till allt frÄn utomhusförestÀllningar till picknick i ett landskap som subtilt smÀlter samman med den bakomliggande skogen. GrÀnsen mellan natur och struktur suddas ut samtidigt som taket ger en oövertrÀffad utsikt över Alby och Albysjön.Internt Àr byggnaden tvÄdelad med en publik, öppen del och en sluten,flexibel hallösning.

"Förskolan ska vara en trygg plats att komma till nÀr det gungar runtomkring": Att sörja skilsmÀssa i förskolan

Barn vars fo?ra?ldrar nyligen genomga?tt en separation upplever o?kade ka?nslor av oro, sorg och ilska, vilka kan vara dolda fo?r omgivande personer (StĂžrksen et al. 2011). Vid sto?d och va?gledning fra?n vuxna har skilsma?ssobarn dock en stor kapacitet att a?terha?mta sig (Dyregrov & Yule, 2008).

Taxaceae : nya prydnadsvÀxter för Sverige?

Det allra mest kÀnda slÀktet inom familjen Taxaceae Àr Taxus, men förutom den finns Àven flera andra mindre kÀnda slÀkten. De flesta arterna inom dessa slÀkten Àr sÀllsynta i Sverige och vÀldigt lite information finns om dem pÄ svenska. I detta arbete beskrivs vÀxternas morfologi och deras geografiska utbredningsomrÄden tas upp. Genom jÀmförelser av klimattabeller samt zonangivelser som stÄr i olika litteraturer ges förslag om hur dessa arter skulle kunna anvÀndas i Sverige. En utav arterna, Austrotaxus spicata, passar bÀst som rumsvÀxt pÄ grund av sitt sydliga utbredningsomrÄde i Nya Kaledonien, andra arter som Torreya jackii bör kanske inte stÄ kallare Àn i ett inglasat uterum, medan Pseudotaxus chienii med sina sagolika vita arillusar borde provodlas pÄ friland i skyddade lÀgen eftersom den odlas i Holland, kanske Àr den ocksÄ odlingsbar i Sverige. Provodlingar bör göras pÄ samtliga arter som inte vÀxer i Sverige sÄ att en riktig hÀrdighetsbedömning ska kunna göras..

Att klÀttra och gömma sig i trÀd Àr kul! -Vad barn vill ha i sin utemiljö

Att frÀmja barns utveckling, lek och lÀrande genom att erbjuda trygga och stimulerande miljöer Àr ett av skolan och förskolans uppdrag. NÀr ordet miljö anvÀnds i denna undersökning menas barns utemiljö. Syftet med undersökningen Àr att vi vill försöka belysa barns perspektiv pÄ sin utemiljö. Det vill sÀga vad vill barn ha i sin utemiljö och fÄr de möjlighet att vistas i en denna miljö? Undersökningens frÄgestÀllningar Àr följande: Vad vill barn ha i sin utemiljö? Hur uppfattar lÀrare att barnen vill ha sin utemiljö? GÄr det att skapa en optimal utemiljö utifrÄn bÄde barn och vuxenperspektiv? Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer och observationer med fem lÀrare och tretton barn pÄ en förskola samt pÄ en skola utanför Malmö.

Drömmen om den röda stugan : Huruvida varumÀrket Falu RödfÀrg kan utvidgas till en ny produktkategori

?Drömmen om den röda stugan? Àr ett examensarbete som fullföljts av Anna Karlsson och Sebastian Karlsson under vÄrterminen 2011. Examensarbetet innefattar 22,5 hp och Àr det avslutande momentet för Innovations- och designingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivare för projektet har varit Johan Molin pÄ Falu RödfÀrg. Lennarth Wihk, industridesigner och universitetsadjunkt, har varit handledare pÄ Karlstads universitet och Fredrik Thuvander, universitetslektor och professor, har varit examinator. Falu RödfÀrg Àr en slamfÀrg som anvÀnds utomhus för att mÄla ohyvlade trÀfasader. Sedan 1764 har tillverkning av Falu RödfÀrg skett pÄ omrÄdet kring Falu koppargruva, dÀr fÀrgen dÄ som nu kokas med bland annat vatten och rÄgmjöl.

Teknik i förskolans uterum - förutsÀttningar och innehÄll

Syftet med studien Àr att kartlÀgga och beskriva hur förskolan möjliggör för barnen  att uppleva teknik i uterummet och vilka förutsÀttningar som finns för att ytterligare stimulera dem för Àmnet. Jag ger en beskrivning av denna verksamhet vid fyra förskolor vilka har varierande grad av teknikprofil för att se likheter och skillnader i deras arbets- och förhÄllningssÀtt. De metoder som jag anvÀnder mig av Àr dokumentation av förskolegÄrden samt intervjuer med pedagoger och barn. Mina huvudresultat visar att faktorer som pÄverkar teknikimplementering i förskolan bestÄr av utbildning och intresse hos ledning, pedagoger, barn och förÀldrar. Förskolorna anvÀnder gÄrdens fysiska förutsÀttningar för att uppleva tekniken och erbjuder barnen till största delen bygg- och konstruktionsmaterial.

Musikundervisning i f?rskolan

V?r studie utg?r fr?n att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om f?rskolans musikundervisning med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d. V?ra fr?gest?llningar ?r f?ljande: Hur ser f?rskoll?rare p? musikundervisningen f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur kan barn i behov av s?rskilt st?d inkluderas i musikundervisningen, enligt f?rskoll?rarna? De ?r kopplade till v?rt syfte som handlar om hur f?rskoll?rare ser m?jligheter eller problem f?r barn som ?r i behov av s?rskilt st?d och beh?ver extra anpassning, under ett musiktillf?lle, hur ett intresse och m?jligheter f?r barn kan skapas f?r att kunna delta i undervisningen, samt vilka arbetss?tt som f?rskoll?rarna har anv?nt sig av. Studien ?r en kvalitativ studie, d?r vi valde intervjuer som datainsamlingsmetod.

Digitala verktyg ?r mer ?n bara en sk?rm

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

?Det ?r en konstant utmaning? En kvalitativ intervjustudie om f?ruts?ttningar och resurser som m?jligg?r och begr?nsar delaktighet f?r barn i sv?righeter i f?rskolans undervisning

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Tillbyggnad vid Nationalmuseum : Parametrisk studie

Tillbyggnad NationalmuseumKontext och formJag ville förhĂ„lla mig fritt i utformningen av en tillbyggnad till Nationalmuseum. MusĂ©et Ă€r pampigt och behöver kontraster snarare Ă€n likhet.Platsen utmĂ€rker sig dels i att den Ă€r nĂ€stan plan och att den Ă€r kraftigt skuggad av NM och Lydmar hotell under framförallt vintermĂ„naderna. Tomten har Ă€ven stora trĂ€d som stĂ€cker sig över NM och ger platsen uttryck.SĂ„ jag ville arbeta vidare parametriskt med dessa platsbundna element.  Det första steget var att definiera en volymgrĂ€ns som samspelar med platsens trĂ€d och byggnader. Även att skapa positiva uterum för mĂ€nniskor. Solen bör ha tillgĂ„ng till alla husets inre delar, och detta skapar smala volymer.

?Vi kan ses hemma hos mig!? : ett gestaltningsförslag pÄ en bostadsgÄrd för studenter i kvarteret Hamberg i Uppsala

En bostadsgÄrd Àr ett viktigt uterum för de som bor i lÀgenhet. Saknar man en egen trÀdgÄrd kan bostadsgÄrden bidra med kvalitéer som Àr svÄra att uppnÄ nÄgon annanstans. Frisk luft, vÀxlighet och rekreation nÀra bostaden Àr vÀrdefullt för mÄnga mÀnniskor. Trots detta Àr bostadsgÄrdar ofta nedprioriterade och eftersatta. I min undersökning har jag funnit att i studentomrÄden sÄ finns det inga undersökningar om vad studenter vill anvÀnda sin bostadsgÄrd till.

Fö?rskolans inomhusmiljö? i relation till barns lÀ?rande : En studie om pedagogers arbetssÀ?tt pÄ tvÄ Reggio Emilia-inspirerade förskolor

Background: The request for the Reggio Emilia practice has expanded enormously the last couple of years within the Swedish preschools. This particular practice describes the environment as a third educator. This third educator is supposed to work as - not only a tool - but also a support to ease children's learning experiences and help develop their mind. Previous research has shown that design of, for instance, furniture has a way of affecting the children's learning process and development.Aims: The purpose of this study is to see how two different teams of preschool educators on two differed Reggio Emilia inspired preschools work and handle the physical indoor environment. Method: We started out by contacting Reggio Emilia inspired preschools.

<- FöregÄende sida 3 NÀsta sida ->