Det övergripande syftet med arbetet Àr att undersöka den relation som kan tÀnkas konstrueras i mötet mellan text och mottagare genom skolans skriftliga omdömen. Det mer precisa syftet Àr att ta reda pÄ om skriftliga omdömen, trots sin instrumentella natur och standardiserade utformning, Àven rymmer en social och mellanmÀnsklig dimension. I arbetets metodavsnitt görs en textanalys av 72 autentiska skriftliga omdömen. Genom en textanalys kartlÀggs texternas interpersonella struktur, och med ett deduktivt förhÄllningssÀtt tolkas sedan resultatet utifrÄn ett relationellt perspektiv pÄ utbildning. I textanalysen framkommer att vÀrdeord Àr vanliga i de skriftliga omdömena och att de frÀmst anvÀnds för bedömning av elevers sociala förmÄgor och fÀrdigheter.

The purpose of this thesis is to discuss education as a state tool in Sweden during the 17th and 18th century. The idea is to contrast the pragmatics of the Swedish education system with the theories of Rousseau and Comenius. The thesis is marked by the thought that theory and application diverse because of the subversive infusion in the ideas of the theoretic.The results shows that it is ultimately a question of public education and its potential. The state recognises the potential of public education but also its dangers and therefore becomes very active in forming not only the education system as a hole but also its pedagogic.

Mitt syfte Àr att beskriva olika förestÀllningar om samverkan mellan musik och matematik samt erfarenheter och resultat av sÄdan samverkan i pedagogisk verksamhet. Studien Àr en litteratur-studie över ST Math + Music. Jag har Àven intervjuat tvÄ lÀrare pÄ en svensk skola. Jag har be-skrivit samverkan genom överspridningseffekter, musikens inneboende matematik och undervis-ning i matematik med hjÀlp av musik. Resultaten tyder pÄ att det finns sÄvÀl förestÀllningar om som erfarenheter av att integrering av musik och matematik kan ha en gynnsam inverkan nÀr det gÀller matematisk förstÄelse..

LÀroplanen för förskolan nÀmner att förÀldrarnas möjlighet till inflytande och delaktighetberor pÄ hur verksamheten i förskolan presenteras. Genom att förskolans mÄl och innehÄllpresenteras tydligt ökar förÀldrarnas kunskaper och möjligheten till inflytande. Kunskaper omförskolan och dess verksamhet Àr Àven en förutsÀttning till förÀldrars möjlighet tillutvÀrdering. Pedagogerna i dagens förskola möter familjer med olika etniska, sociala,religiösa och kulturella bakgrunder. Detta examensarbete undersöker pedagogernas syn pÄanvÀndningen av lÀroplanen för förskolan, i arbetet med förÀldrar.

Bakgrund: HjÀrtkirurgi Àr idag ett av de vanligaste större kirurgiska ingreppen i Sverige. SmÀrta efter hjÀrtkirurgi kan hindra patienter frÄn att ta djupa andetag eller att röra sig. Om smÀrtan blir underbehandlad kan det resultera i postoperativa komplikationer. IntensivvÄrdssjuksköterskor ska ha kunskap om postoperativ smÀrta, smÀrtbehandling samt regelbundet dokumentera patienternas smÀrta. Syfte: Att undersöka postoperativ smÀrta hos patienter som genomgÄtt hjÀrtkirurgi med median sternotomi.

Bakgrund: Sammanfattar barnets och familjens situation nÀr barnet Àr svÄrt sjukt, olika per­spektiv pÄ döden och döendet, palliativ vÄrd samt sjuksköterskans roll i denna kontext.  Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor upplever olika svÄrigheter i arbetet med svÄrt sjuka och döende barn och deras familjer samt hur dessa upplevelser bearbetas.Metod: Systematisk litteraturöversikt av elva vetenskapliga artiklar.Resultat: De teman som framkom under dataanalysen var Komplexiteten i sjuksköterskans arbete och Copingstrategier. Resultatet visar att sjukskö­terskor pÄ­verkas som privatpersoner av sina patientrelationer sÀrskilt om/nÀr patienten avlider. Sorg Àr en av de mest före­kom­mande kÀnslorna och att ventilera sina kÀnslor kan hjÀlpa sjuksköterskan att hantera situatio­nen och gÄ vidare. Det framkommer Àven att sjuksköterskor förutom att hantera tunga kÀnslor Àven mÄste utstÄ etiska konflikter, tidskrÀvande dokumentation och stress i form av personal­brist.

Denna enk?tstudie unders?ker vad f?rskolepersonal har f?r kunskap och erfarenhet av diagnosen selektiv mutism (SM) och tal?ngslan, samt om personalen anser att ytterligare utbildning beh?vs. Studien tar utg?ngspunkt i en brist p? forskning som fokuseras p? selektiv mutism i f?rskolan. Selektiv mutism ?r en ?ngestrelaterad diagnos som vanligtvis debuterar i f?rskole?ldern.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..

I denna studie har vi undersökt vilket syfte pedagoger i förskolan och skolan har att arbeta med elevportfolio samt hur detta arbete gÄr till. Vi har Àven frÄgat oss om det syfte pedagogerna uppger tar hÀnsyn till elevernas kunskaps- samt personliga utveckling. Att arbeta efter portfoliometoden Àr idag ett utbrett arbetssÀtt i svenska förskolor och skolor. Portfoliometoden kommer ursprungligen frÄn USA men har nu spridits till stora delar av vÀrlden. En elevportfolio kan utgöras av en pÀrm, mapp, datadiskett, cd-skiva eller dylikt.

SammanfattningVi som har valt att skriva om pedagogisk kartlÀggning heter Marielouise Lundin, 4-9 lÀrare och arbetar i Är 7-9 och Marie Mellwing, fritidspedagog och arbetar pÄ en F-6 skola. Vi valde det hÀr Àmnet för att vi genom vÄr pedagogiska erfarenhet upplever att det inte finns nÄgra tydliga svar pÄ hur en kartlÀggning ska genomföras. I bakgrunden hittar lÀsaren b l a vilka direktiv som stÀlls frÄn Skolverket, Lpo 94 (LÀroplanen för förskola, skola och fritidshem) vilka rekommendationer som beskrivs i Salamancadeklarationen om elever i behov av sÀrskilt stöd och om kartlÀggning inför skrivandet av ÄtgÀrdsprogram.Vi valde att intervjua fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare, eftersom de i de flesta fall har ansvar för skrivandet av ÄtgÀrdsprogram eller i alla fall ingÄr i den processen. Vi anvÀnde oss av en intervjuguide med relativt öppna frÄgor för att kunna möta den vi intervjuade och fÄnga upp intressanta trÄdar i intervjusamtalet. Vi ville fÄ en djupare förstÄelse för hur och om skolorna kartlade elevernas behov innan de upprÀttar ÄtgÀrdsprogram.Undersökningen har en hermeneutisk ansats med empiriskt förhÄllningssÀtt, eftersom vi under arbetets gÄng ville vara öppna för andra tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr dels att beskriva och förklara hur fyra specialpedagoger och tre speciallÀrare arbetar med pedagogisk kartlÀggning pÄ individ och miljönivÄ.Resultatet visar att skolorna gör nÄgon form av kartlÀggning.

FörbrÀnningspannor som anvÀnds i syfte i att producera elektrisk kraft eller Änga som sedan anvÀnds i olika processer i ett kraftverk utgör en stor andel i vÀrldens elektricitetsproduktion. För att göra pannorna mer effektivare och minska andelen utslÀpp pÄgÄr en stÀndig forskning och utveckling. Resultatet av denna studie bestÄr av utformningen av en simuleringsmodell av en förbrÀnningspanna för att kunna anvÀndas till utbildningssyfte och behandlar brÀnsleanalyser, rökgasmÀngder samt effektivitet. Det som modellen simulerar Àr: verkningsgrad, den effekt som genereras, andelen syre samt koldioxid i rökgaserna baserat pÄ anvÀndarens parameterinstÀllning. Modellen Àr gjord i programvaran Microsoft Office Excel för att tillgodose tillgÀnglighet. .

Denna narrativa studie handlar om tre lÀrares berÀttelse om hur de ser pÄ barns roll och förmÄga i lÀrandet efter att ha genomgÄtt kompetensutveckling ?LÀsa ? sprÄka ? skriva?.Resultatet pÄvisar att det finns ett samband mellan deras synsÀtt och kompetensutvecklingen som har föranlett förÀndringar av arbetsformen och arbetssÀttet av lÀrarnas undervisning i lÀs- och skrivprocessen..

Syftet med undersökningen var att ta reda pedagogers och barns instÀllning till samling samt hur de resonerar kring samlingens innehÄll.Undersökningen genomfördes med hjÀlp av ostrukturerade enkÀter samt observationer av samling pÄ förskolan. Vi utförde Àven intervjuer av barn för att fÄ en övergripande bild pÄ omrÄdet. Resultatet visade att förskollÀrare anser att samlingen Àr en betydelsefull aktivitet som bör leda till att lÀroplanens mÄl uppfylls, genom att förskollÀrarna försöker förhÄlla sig till en pedagogisk tanke. I resultatet synliggörs Àven likheter med tidigare forskning och litteratur.  .

Syftet med studien Àr att jÀmföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar ocksÄ till att ta reda pÄ hur stor faciliteringseffekt bilder har jÀmfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jÀmföra dyslektikermed normallÀsare.Jag vill undersöka vad det Àr som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebÀr att stimulit registreras pÄ medveten nivÄ..

Syftet med studien var att fÄ kunskap om de metoder som förskollÀrarna anvÀnder vid arbetet med skriv- och lÀsutveckling. I studien ingick sju förskolor dÀr de ansvariga förskollÀrarna/barnskötarna intervjuats om sina arbetssÀtt samt vilka metoder det valt i sitt arbete. EASE projektets frÄgestÀllningar vad gÀller sprÄkarbetet har anvÀnts vid dessa intervjuer. Resultatet visar att det Àr högre frekvens av planering och dokumentation rörande skriv- och lÀsutvecklingen om förskolorna valt en metod för arbetet. .