För att kunna pĂ„börja ett systemutvecklingsarbete mĂ„ste man klargöra förutsĂ€ttningar för detta. I denna uppsats gĂ„s befintlig teori om hur man klargör förutsĂ€ttningar igenom. Denna teori jĂ€mförs sedan med verkligheten genom intervjuer pĂ„ MOBIS Parts Europe i Jönköping och Autoteknik i Åtvidaberg AB. Intervjumaterialet analyserades med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys för att kunna dra slutsatser och komma med rĂ„d till lĂ€saren av denna uppsats om hur man klargör förutsĂ€ttningar..

Syftet med uppsatsen var att undersöka lÀrares gemensamma sprÄk i omdömen inför utvecklingssamtal. Studien fokuserar pÄ aspekter som betonas eller utelÀmnas, perspektiv som intas och tydliga mönster i bedömningarna samt pÄ vilken sprÄklig nivÄ dessa uttrycks. Tidigare forskning kring lÀrares yrkessprÄk visar att lÀrare anvÀnder sig av olika sprÄkliga nivÄer i sitt yrkesutövande: vardagssprÄk, pseudometasprÄk/blandsprÄk och metasprÄk. MetasprÄket kÀnnetecknas av ett reflekterat och övervÀgt sprÄkbruk till skillnad frÄn vardagssprÄket som Àr mer oreflekterat och spontant.Studien omfattar ett antal omdömen frÄn sex olika klasser/program pÄ tvÄ grundskolor och en gymnasieskola. I undersökningen kategoriseras och analyseras 676 stycken fraser frÄn de olika omdömena.Resultatet visar att lÀrare betonar beröm, problem och uppmaningar i omdömena.

Syftet med studien Àr att skildra hur förskollÀrare resonerar om utformningen av förskolans inomhusmiljö samt Àven hur barnen görs delaktig i utformningen. Studien Àr kvalitativ och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av semistruktrerad intervju som metod. Urvalet har gjorts utifrÄn mÀttnadsprincipen och resulterar i att sex verksamma förskollÀrare deltar i studien som arbetar pÄ sex olika förskolor. I analysen utgÄr vi frÄn det som framkommer i tidigare forskningskapitlet medan vi senare i diskussionskapitlet kopplar samman med vÄrt teoretiska ramverk, det vill sÀga Harts delaktighetsstege. Resultatet i studien visar att samtliga förskollÀrare utformar förskolans inomhusmiljö utifrÄn tre aspekter, vilka Àr barns intressen, barns behov samt rummens förutsÀttningar. Det som sedan skiljer Àr hur de gÄr tillvÀga för att skapa en inomhusmiljö som grundar sig i de ovannÀmnda aspekterna. I resultatet framkommer att förskollÀrarna gör barnen delaktiga i arbetet med utformningen av inomhusmiljön genom olika arbetssÀtt.

Bakgrund: OmvÄrdnadsdokumentationen ligger till grund för mÄnga beslut som fattas inom hÀlso- och sjukvÄrden gÀllande patientens vÄrd och behandling. Kvalitén pÄ sjuksköterskors dokumentation Àr ett uppmÀrksammat problem. För att höja kvalitén behöver sjuksköterskors syn pÄ dokumentation och dess innehÄll kartlÀggas. Syfte: MÄlet med studien Àr att skapa en bild över sjuksköterskors perspektiv pÄ dokumentation av psykiatrisk omvÄrdnad vid sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd. Metod: Studien baseras pÄ data frÄn intervjuer med totalt 10 sjuksköterskor frÄn tvÄ olika kliniker vilka bedriver sluten psykiatrisk heldygnsvÄrd.

Det finns elever som vÀljer bort skolan, vÀljer bort kunskap och social tillhörighet trots den svenska skolplikten. Vissa elever undviker enstaka lektioner andra gÄr inte till skolan alls. Orsakerna Àr mÄnga och komplexa och kan hittas i skolan, hemmet och den omgivning eleverna befinner sig i. Konsekvenserna blir kostsamma för samhÀllet dÄ frÄnvaron riskerar att medföra ett utanförskap och minskar bidraget till vÄrt framtida samhÀlle. Skolan mÄste hÀr kunna identifiera de riskfaktorer som kan leda elever bort frÄn skolan för att kunna skapa skyddsfaktorer för en högre skolnÀrvaro. För detta behöver skolan först och frÀmst ha en likvÀrdig syn pÄ frÄnvaro som ett riskbeteende, oavsett Äldersgrupper pÄ eleverna eller var i landet skolan Àr belÀgen.

Syftet med denna uppsats var:Att planera, genomföra samt utvÀrdera en alternativ undervisningsmodell i hinduism pÄ gymnasienivÄ som syftar till att lÀra av och frÄn religionen snarare Àn om.Att jÀmföra denna alternativa undervisningsmodell och sÀtta den i relation till tidigare och med mer traditionell undervisning av religion pÄ gymnasienivÄ.Att blicka vidare och se om denna undervisningsmodell eventuellt skulle kunna implementeras Àven inom andra skolÀmnen sÄvÀl som i övriga kommunikativa och sociala kontexter..

VÄra landskap Àr i stÀndig förÀndring, nu i snabbare takt Àn nÄgonsin. Ett sÀtt att dokumentera dessa förÀndringar Àr markbaserad Äterfotografering. Inom omrÄdet för landskapsarkitektur undersöks i uppsatsen hur markbaserad Äterfotografering kan anvÀndas, om det markbundna fotografiet Àr ett bra medel för visuell dokumentation av landskap och om Äterfotografering kan ligga till grund för framtida planering av landskap. MÄlet Àr att belysa och utvÀrdera metoden och visa pÄ dess styrkor men Àven dess begrÀnsningar, genom litteraturstudier, fallstudier och en egen Äterfotograferingsstudie i Eslövs centrum undersöks metoden. Resultaten diskuteras sedan utifrÄn en teoretisk bakgrund om förÀndringsprocesser, platsidentiteter och planering.

Uppsatsens syfte Àr att analysera vilken bild TV-serienKlass 9A visar av den professionella pedagogen i jÀmförelse med vad pedagogisk forskning framför om den samma. I det moderna samhÀllet spelar massmedia en stor roll för den enskilda individen. Media anses spegla samhÀllets gemensamma vÀrderingar, attityder och normer. TV som media kan dÀrför komma att pÄverka hur mÀnniskor uppfattar den professionella pedagogen som visas upp i TV-serien Klass 9A. Uppsatsens teoretiska kapitel baseras utifrÄn tvÄ kriterier som beskriver lÀraryrkets professionalitet.

En viktig del i ett företags strÀvan i att bli mer lönsamt, samt att hÄlla ned kostnader till ett minimum, Àr en effektiv produktion. Detta arbete handlar mycket om att identifiera och eliminera slöseri i olika former. VÀntan i produktionen Àr en form av slöseri och kan till exempel uppkomma nÀr personalen inte kan arbeta pÄ grund av materialbrist eller att de letar verktyg eller delar. En annan form av slöseri Àr att producera eller korrigera defekta enheter.För att minimera dessa former av slöseri krÀvs förutsÀttningar för en god informationsstruktur med en vÀl fungerande kommunikation och dokumentation. Dessa förutsÀttningar kan erhÄllas genom standardiserade arbetssÀtt.

Vi lever i en förÀnderlig vÀrld, dÀr det Àr av största vikt för företag att stÀndigt förnya sig föratt uppfylla kundernas behov. Det fungerar dÀrför inte att skapa ett system som ett Är senareimplementeras pÄ företaget, eftersom kunders behov med största sannolikhet har förÀndrats.Agila metoder Àr en effekt av den förÀndliga vÀrld vi nu lever i, dÄ de har skapats som enreaktion mot de traditionella metoderna med en statisk plan. Agila metoder Àr iterativa medstÀndiga och effektiva anpassningar till förÀndringar under arbetsprocessen. Genom attkontinuerligt anpassa sig under arbetsprocessen och ha en flexibel plan, skapar det störreförutsÀttningar för att uppfylla kundernas behov. Scrum Àr en form av agil metod, vilkengrundades av Jeff Sutherland och Ken Schwaber, efter att de bÄda förstÄtt behovet av attarbeta utefter en metod som klarar av snabba förÀndringar.

Syftet med denna uppsats Àr att synliggöra och tolka musikpedagogiska grundsyner bland pianolÀrare inom svensk kommunal musik- och kulturskola.Arbetet tar sin utgÄngspunkt i lÀrarnas autonomi, den frihet de har att utforma undervisningen utifrÄn deras personliga vÀrderingar och Äsikter.Inom musik- och kulturskolan finns kommunpolitiskt uppsatta mÄlformuleringar. Meningarna i dessa dokument skiljer sig dock avsevÀrt frÄn varandra. JÀmför vi med grund- eller gymnasieskolan finns dÀr en helt annan grad av styrning. De nationella direktiven har en helt annan legitimitet och pÄverkan för den pedagogiska verksamheten. PÄ sÄ vis förstÄr vi att musik- och kulturskolans verksamhet i mÄngt och mycket blir ett resultat av den enskilda lÀrarens uppfattningar och ideal kring uppdraget som musiklÀrare.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka om det förekommer stress bland barnen i förskolan, hur den i sĂ„ fall yttrar sig samt hur personalen vid förskolorna jobbar för att motverka eventuell stress bland barnen. Muntliga intervjuer anvĂ€ndes som undersöknings metod med diktafon som hjĂ€lpmedel. Åtta förskollĂ€rare har blivit intervjuade och intervjuerna har utförts i tvĂ„ olika kommuner. Resultatet visade att det förekommer mĂ„nga olika tecken pĂ„ stress bland barnen och att bĂ„de pedagoger och förĂ€ldrar till stor del bidrar till stressen..

UtifrÄn egna erfarenheter över elevernas svÄrigheter att anvÀnda sina matematiska kunskaper praktiskt i slöjden, ville jag inleda ett utvecklingsarbete med en matematiklÀrare dÀr vi undersöker och utvecklar ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt mellan Àmnena slöjd och matematik. För att fÄ svar pÄ detta utgick jag ifrÄn fyra frÄgestÀllningar som berörde fördelar, hinder, förutsÀttningar och pÄ vilket sÀtt ett Àmnesintegrerat arbetssÀtt kan ske pÄ. Med stöd av bÄde lÀroplanen och kursplanerna för matematik och slöjd finns tydliga underlag för en Àmnesintegrering dÀremellan. Metoderna jag har valt för studien Àr intervjuer, observationer och forskningsloggbok. I resultatet framkom det att trots goda förutsÀttningar schematekniskt upplevdes ÀndÄ tiden som det största hindret dÄ andra yttre drivkrafter tog ansprÄk pÄ den schemalagda planeringstiden. Fördelarna sÄgs ur ÀmnesmÀssig och pedagogisk karaktÀr dÄ eleverna drog paralleller och sÄg samband vid lektionsobservationerna.

Cellular IP Àr ett nytt nÀtverksprotokoll pÄ ingÄng som Àr tÀnkt att lösa prestandaproblemen i Mobile IP. Influenser har tagits frÄn hur mobiltelefonnÀten Àr uppbyggda för att lösa problemen med förflyttning mellan basstationer pÄ ett smidigt sÀtt. Detta examensarbete syftade till att optimera routingfunktionen i ett Cellular IP nÀtverk och integrera det med Mobile IP. I uppgiften ingick ocksÄ att installera och om nödvÀndigt modifiera befintlig kod för Linux Mandrake. Rapporten innehÄller dokumentation för installation och konfiguration av protokollet samt all nödvÀndig programvara.

Sammanfattningsvis pekar resultaten av mina intervjuer pÄ att de intervjuade pedagogerna i första hand anger att skÀlen till att de söker specialpedagogisk handledning Àr pÄ grund av ett eller flera barns avvikande beteende. De söker stöd och bekrÀftelse i sitt arbete med barnen och de förvÀntar sig pedagogiska rÄd och tips för att bÀttre kunna hantera olika situationer. Jag kunde ocksÄ konstatera att effekterna av handledningen gav pedagogerna ett ökat sjÀlvförtroende som i flera fall ledde till en generell pedagogisk utveckling till följd av handledningens rum för reflektion..