Förslag till ombyggnad av HushÄllsporslinsfabriken i Gustavsberg till ett kulturhus. I arbetet ligger tonvikten pÄ ett "Allt-Àr-möjligt-hus", en upplevelsebaserad och pedagogisk verksamhet som bygger pÄ Cirkus Cirkörs koncept..

I det svenska utbildningssystemet ges inte elever tilltrÀde till ett nationellt gymnasieprogram om de inte har minst betyget godkÀnd i kÀrnÀmnena svenska, svenska som andrasprÄk, engelska och matematik. Denna bestÀmmelse gör betygsÀttning svÄrt för lÀrare sÀrskilt avseende elever i behov av sÀrskilt stöd. Genom att sÀtta ett icke-godkÀnt betyg kan lÀrare stÀnga dörren till fortsatta gymnasiestudier.Denna rapport beskriver en studie gjord med en narrativ metod. Sju lÀrare som undervisar i de ovan nÀmnda Àmnena har berÀttat om sina erfarenheter av dokumentation, bedömning och betygsÀttning. Deras berÀttelser har dÀrefter bildat en berÀttelse som analyserats i tvÄ steg.

Den hÀr rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frÄgats ut med enkÀt eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna anvÀndes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i tvÄ anvÀndes det ej.· De förra ansÄg alla att underlÀttad dokumentation, förbÀttrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbÀttrad kvalitet hos det fÀrdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnÄtts av anvÀndandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir ocksÄ lÀttare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

SAMMANFATTNINGPia Carlsson & Carina Lindström"- Hoppsan, hÀr fick jag en timme, vad ska jag göra dÄ?"En undersökning om hur förskollÀrare tar tillvara tiden med och utan barn."- Oops, here I was given an hour, what should I do?"A study of how teachers in pre-school are taking advantage of the time with and without children.Antal sidor: 39Vi har bÄda varit verksamma inom barnomsorgen sedan cirka tjugo Är och i vÄr profession samt pÄ vÄra praktikplatser under utbildningen har vi ofta hört andra pedagoger uttrycka en tveksam-het, inför hur tiden ska rÀcka till. Tid anses vara en bristvara, arbetsuppgifterna nÄgot som stÀn-digt ökar och vi tycker oss ana en viss oro bland förskollÀrare för att kvaliteten för barnen ska bli lidande. De uttrycker Àven oro för uppdragets allt mer administrativa inslag, dÀr "kring"-uppgifter, som inte upplevs som relevanta för arbetet med barnen, betraktas som "tidstjuvar". DÀrför ville vi undersöka hur förskollÀrare förhÄller sig till tid och deras syn pÄ syftet med pla-neringstid och kvalitetsarbete.

I denna studie har vi unders?kt hur l?rare i fritidshem anv?nder sig av mellanm?let som en pedagogisk l?raktivitet i fritidshemmets lokaler f?r att fr?mja elevers l?rande, sociala f?rdigheter och det livsl?nga l?randet. Tidigare forskning visar att m?ltider erbjuder stora m?jligheter f?r l?rande och socialt samspel, men att det i praktiken ofta saknas strukturerade l?raktiviteter. M?nga fritidshemsl?rare ?r medvetna om mellanm?lets potential, men st?ter p? hinder, ofta (ramfaktorer) som brist p? tid, personal, planering och samarbete som g?r att egen organisering av mellanm?let i fritidshemmets lokaler ofta v?ljs bort.

Verksamhetsutövare inom livsmedelsbranschen har ett ansvarar för att den mat som producerats Ă€r sĂ€ker. År 2009 gjordes Ă€ndringar i den svenska livsmedelslagen dĂ€r bland annat kraven försvann pĂ„ att verksamhetsutövare mĂ„ste ha skriftliga rutiner och dokumentation (Lindblad, Westöö, Lindqvist, Hjertqvist & Andersson, 2009). Oavsett om verksamhetsutövarna har skriftliga rutiner och dokumentation eller inte mĂ„ste de kunna bevisa att de har tillrĂ€cklig kunskap för att arbeta med livsmedelshantering. Genom ett fungerande system för egenkontroll, alltsĂ„ en egen kontroll av verksamheten, skapas sĂ€kra livsmedel och risken för matförgiftning minskar (Israelsson, 2006). Syftet med denna studie Ă€r att undersöka verksamhetsutövarna inom livsmedelsbranschens uppfattning om egenkontroll.

Uppsatsen redovisar resultatet av en kartlÀggning och datamodellering av definitioner för de meddelanden som sÀnds mellan olika stödjande informationssystem pÄ Kvarnsvedens pappersbruk. DÀrtill redovisas Àven en analys av systemarkitekturens pÄverkan pÄ problem vid felsökning av meddelandetrafiken mellan olika system. MÄlet var att ta fram en datamodell för en metadatabas innehÄllande definitioner för samtliga meddelanden som sÀnds mellan informationssystemen pÄ Kvarnsveden. Tanken med databasen Àr att den ska kunna kopplas till ett system för felsökning av meddelandetrafiken mellan informationssystemen. För att nÄ mÄlet samlades dokumentation om meddelanden in och en datamodellering med stöd av tredje normalformen genomfördes.

Olika forskningsprojekt och studier visar att matematikresultaten i skolan har försÀmrats och att grundskoleeleverna tappar intresse för Àmnet matematik. Det nya styrdokumentet, lpfö 98 reviderad 2010, betonar vikten av matematik och sprÄk i förskolan. I vÄr studie har vi undersökt hur förskolebarnens matematiska kunskapsnivÄ pÄverkas av pedagogernas arbetssÀtt i förskolan. Vi har vidare tagit reda pÄ hur essentiella elevers baskunskaper i matematik Àr, nÀr de börjar förskoleklassen i skolan. För att komma fram till ett resultat har vi valt den kvalitativa metoden och har observerat förskolebarn i 4-5Ärs Äldern i tvÄ förskolor med tvÄ olika lokala pedagogiska planeringar i tvÄ kommuner.

Individuell utvecklingsplan (IUP) Àr ett aktuellt begrepp inom grundskolan idag. Varje enskilt barn ska ha en egen IUP. Det ska vara ett positivt verktyg som skrivs i samarbete mellan elev, lÀrare och förÀlder. IUP ska följa eleven frÄn förskoleklass tills eleven gÄr ut grundskolan. Den ska innehÄlla konkreta och kortsiktiga mÄl som Àr individuella för eleven men som ocksÄ kan stÀllas mot de nationella mÄl som finns.VÄrt syfte Àr att problematisera lÀrarens uppdrag och arbete nÀr det gÀller elevanpassad undervisning samt dokumentation och uppföljning av elevernas prestation.

MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

MÀnniskan har i alla tider försökt att lindra smÀrta och lidande pÄ olika sÀtt. I Sverige visas det att postoperativ smÀrta inte Àr tillrÀckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svÄr till mycket svÄr smÀrta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgÄ. SmÀrta Àr en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Under senare Är har den perioperativa sjuksköterskegruppen alltmer uppmÀrksammat bristerna i den del av sjuksköterskans omvÄrdnadsdokumentation som varit direkt kopplad till den perioperativa omvÄrdnaden. OmvÄrdnadsdokumentationen har ofta varit spridd pÄ mÄnga stÀllen i olika journalsystem. Den vÄrdvetenskapliga problematiken ligger i att den perioperativa sjuksköterskan i mötet med patienten tenderat att mer dokumentera med fokus pÄ den rent medicinska omvÄrdnadsdelen jÀmfört med den omvÄrdnadsdokumentation som Àr relaterat till patientens lidande/vÀlbefinnande. Detta kan ge kvalitativt sÀmre förutsÀttningar för en god intraoperativ vÄrdrelation nÀsta gÄng patienten möter sjuksköterskan pÄ en operationsavdelning. FörstÄelsen av de erfarenheter patienten gjort och som kunnat pÄverka hela patientupplevelsen har i och med detta hamnat i bakgrunden.

Huvudsyfte med vÄr rapport var att ta reda pÄ hur lÀrare ser och anvÀnder sig av grupparbete som en pedagogisk metod. Vi vill ocksÄ undersöka hur de ser pÄ kunskap och hur de tror eleverna lÀr sig, och om det finns en koppling mellan deras kunskapssyn och hur de anvÀnder sig av grupparbete.I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa djupintervjuer, dÀr vi har intervjuat tre högstadielÀrare om vad de har för syn pÄ grupparbete och hur de anvÀnder sig av grupparbete.VÄrt resultat visar att lÀrarna hade bÄde en positiv och en negativ syn pÄ grupparbete. LÀrarnas positiva syn bottnade sig i de egenskaperna om att kunna utrycka och ta emot Äsikter frÄn andra. Denna lÀrdom ger eleverna erfarenheter till hur deras framtida yrkesliv kan bli enligt lÀrarna. NÄgon poÀngterade att det Àr positivt att elever som Àr lite svagare kan med hjÀlp av grupparbete öppna sig och lÀttare ta till sig kunskap.

Syftet med projektredogörelsen Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare i grundskolans senare Är har rörande estetiska lÀroprocesser och bedömning. Alla tre lÀrare undervisar i estetiska Àmnen och anser att elevens lÀroprocess skall vara en del av det som de grundar ett betyg pÄ. Vi har ocksÄ nÀrmat oss frÄgan om det kan finnas dolda faktorer som kan ligga till grund för ett betyg. Vi ville undersöka lÀrarnas syn pÄ sin egen objektivitet, om det ibland kunde vara svÄrt att sÀrskilja elevens faktiska kunskaper i förhÄllande till elevens personlighet. Kan betyg ligga till grund för elevers identitetsskapande? Vi ville se om detta var nÄgot som lÀrarna i vÄr undersökning funderat pÄ.

Bakgrund:Hösten 2008 kom nya riktlinjer för skolan, vilket innebÀr att lÀrare ska författa lokala pedagogiska planeringar (LPP:er). De hÀr planeringarna ska ligga till grund för de skriftliga omdömena, vilka Àr en del i processen för individuella utvecklingsplaner. Syftet med de lokala pedagogiska planeringarna Àr att tydliggöra kopplingarna mellan de nationella mÄlen, undervisningens innehÄll och bedömningen av elevens lÀrande. LPP:n, blir dÀrför ett av mÄnga dokument, som ska göra eleverna delaktiga i sitt lÀrande, men som ocksÄ har en styrande och kontrollerande aspekt pÄ elevernas lÀrande. Syfte:Syftet med studien Àr att belysa skolan som en pedagogisk apparat, vilken styrs utifrÄn rÄdande diskurser i samhÀllet.