Syfte: Inom ramen för och med grund i det specialpedagogiska fÀltet, Àr syftet att ta reda pÄ hur ungdomars upplevelser Àr av att ha genomfört en pedagogisk utredning inom Statens institutionsstyrelse. Teori: För att förstÄ vad ungdomarna menar, nÀr de berÀttar om sina livsvÀrldar, har litteratur inom följande omrÄden beskrivits: specialpedagogiska perspektiv, delaktighet, identitetsskapande och KASAM ? kÀnsla för sammanhang samt historik om ungdomsanstaltens framvÀxt i samhÀllet till dagens sÀrskilda ungdomshem.Metod: DÄ livsvÀrldsstudier har fokus pÄ att studera fenomen som handlar om mÀnniskans upplevelser för att förstÄ mÀnniskans vara i vÀrlden (Berndtsson, 2001), valdes en fenomenologisk livsvÀrldsansats.Det Àr genom att utgÄ frÄn den konkret upplevda vÀrlden, som upplevts i relation till nÄgot subjekt, som mÀnniskan kan beskriva sin upplevelse, och sin verklighet, och genom att mÀnniskan lever i och erfar vÀrlden, kan hon berÀtta om sina upplevelser, enligt Berndtsson (2005). Vid analysen av intervjuerna har studiens utgÄngspunkt varit inspirerat av en hermeneutisk tolkning. Med hjÀlp av förförstÄelse i ett speciellt sammanhang, bildar sprÄket en sorts gemenskap, och för att kunna komma bakom de uttalande i intervjuerna, blev valet att anvÀnda hermeneutisk tolkning till dem.Resultat: Studien visar, att det finns genuint goda ambitioner att pÄ olika sÀtt göra ungdomarna delaktiga, trots det visar studiens resultat att deras upplevelse av delaktighet Àr mycket lÄg.

Titel: Rektor ? skolans pedagogiska ledare. En studie av rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Det övergripande syftet Àr att försöka fÄ en klarare bilda av hur ledarskapet ser ut idag och dÄ utifrÄn rektors egen horisont. Problemet preciseras pÄ följande sÀtt: Hur leder rektor skolan som pedagogisk ledare? Problemet bestÄr i att försöka tolka, analysera och förstÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. Fokus ligger pÄ rektors uppfattning av sitt uppdrag som pedagogisk ledare. En inventering av statens krav och förvÀntningar pÄ rektor görs; svaren söks i lagar, förordningar, regeringens skrivelser och statliga utredningar.

Uppsatsen behandlar kataloger för lantbruksmaskiner för att undersöka hur och vad som gör dessa till reklam genom reklamkÀnnetecknande variabler som bild, text och argument. Dessutom jÀmförs katalogerna med postorderkataloger..

There is an old saying, that after Epaminondas nothing was ever the same again. In this thesis I will focus on three questions: "Epaminondas the man." Who was he? "Epaminondas the general." How did he change the technique of warfare that made it possible to beat the Spartans? "Epaminondas, founder of cities and wall-builder." How did he build the walls around the cities he initiated, that made them resist enemy attacks for many years to come?While seeking the answers to yhese questions I will make a contextual analysis to get the historical background to all the phenomina involved..

Allogen SCT, kan ge biverkningar pÄ mÀns sexuella hÀlsa i form utav minskat sexuellt intresse, skador pÄ genitalierna och sexuell dysfunktion men Àven psykiska pÄfrestningarna frÄn grundsjukdomen och behandlingen kan pÄverka patienternas sexuella hÀlsa. Detta examensarbete ingick i ett kvalitetsutvecklingsprojekt i vilket vÀlbefinnande efter allogen stamcellstransplantation undersöktes. I projektet ingick tio studenter som tillsammans gick igenom journalhandlingar för patienter som genomgÄtt allogen STC, för att ta reda pÄ hur patienternas vÀlbefinnande pÄverkades under ett Är efter allogen SCT. Syftet med detta examensarbete var att beskriva i vilken omfattning sexuell hÀlsa dokumenteras samt vilka eventuella problem med sexuell hÀlsa som dokumenterats i patientjournaler hos mÀn under det första Äret efter genomgÄngen allogen SCT. Examensarbetet var en retrospektiv, longitudinell, ickeexperimentell empirisk uppföljningsstudie med en kvalitativ ansats.

Detta examensarbete syftar till att undersöka och synliggöra hur det arbetas med tvÄdimensionellt bildskapande. Vi har för avsikt att utforska vad barn och pedagoger sÀger om bildskapandet pÄ förskolan. Med utgÄngpunkt i Reggio Emilias pedagogisk filosofi och Vygotskijs teorier om skapande och utveckling vill vi fÄ förstÄelse för vad skapande innebÀr i förskolan. Med hjÀlp av intervjuer med bÄde pedagoger och barn visar vi hur tvÄ förskolor utan uttalad specifik pedagogisk inriktning arbetar med bildskapande. Resultatet av intervjuerna behandlats utifrÄn tre olika omrÄden; bildskapande, material och utveckling.

Tidigare studier har visat att det ofta finns bestÀmda mönster som inspirerar mÀnniskor till förÀndring. Denna studie syftar till att beskriva hur vÀndpunkter kan te sig i en pedagogisk verksamhet. Genom att lyfta fram lÀrares och elevers erfarenheter av förÀndringar och vÀndpunkter, bidrar studien till en fördjupad förstÄelse av hur dessa förÀndringar och vÀndpunkter kan Ästadkommas i en pedagogisk verksamhet.Studien har en kvalitativ ansats baserad pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med fem lÀrare och fyra elever. Intervjuerna har analyserats och utgör dÀrefter inledningar till sÄ kallade livsberÀttelser. Alla nio intervjuade har varit med om vÀndpunkter eller vÀndpunktsliknande förÀndringar, antingen hos sig sjÀlva eller andra. - Alla vill lyckas med sina liv! Och dÀrför Àr det sÄ viktigt för elever att bemötas med ett hopp om att detta Àr möjligt.

SammanfattningFöreliggande uppsats bygger pÄ en intervjustudie av tre verksamma specialpedagogers enskilda berÀttelser av hur de i sin respektive yrkesutövning arbetar som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk handledning.VÄrt syfte med studien har varit att belysa vad uppdraget som kvalificerad samtalspartner kan innebÀra för specialpedagogen.Uppsatsen bestÄr av en litteraturstudie samt en kvalitativ undersökning, vars resultat vi relaterar till ett antal systemteoretiskt centrala begrepp för handledning. Genom litteraturstudien kan vi se att syftet med pedagogisk handledning Àr att i nÄgon form utveckla yrkesmÀssig kompetens. DÄ begreppet handledning Àr nÀrbeslÀktat med andra begrepp sÄsom konsultation och rÄdgivning blir det svÄrdefinierbart. För att kunna sÀrskilja innebörden av de olika begreppen krÀvs att syftet med varje specifik handledningssituation tydliggörs. Helhet, relationer, hÀr- och- nu- tÀnkande, cirkularitet, kvalité och möten mellan olika system utgör centrala begrepp för handledning sett ur ett systemteoretiskt perspektiv.

Detta examensarbete Àr skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som Àr ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats Àr belÀgen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men Àven enstaka mindre passagerarflyg. Idag Àr Kinnarps, Volvo Powertrain, RÀddningstjÀnsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Studien undersöker hur instruktionsanimationer produceras kostnadseffektivt samtidigt som de hÄller god pedagogisk nivÄ. PÄ uppdrag frÄn Scania har fyra animationer som förklarar funktionen av en mekanisk komponent producerats, varav tvÄ animationer var interaktiva. Samtidigt med produktionen studerades vilka arbetsmetoder som Àr tidskrÀvande. Studien visar att 3D i detta fall var överflödigt men kan i andra projekt vara ett mer pedagogiskt alternativ. Resultatet av forskningen ska i senare studier hos Scania ligga som grund för djupare forskning i Àmnet..

En utmaning som pedagoger st?r inf?r i m?tet med barnens fria lek ber?r balansen mellan pedagogers delaktighet och fr?mjandet av barnens inflytande samt sj?lvst?ndighet. Mot bakgrund av detta syftar denna kvalitativa intervjustudie till att unders?ka en grupp fyraoch fem?riga f?rskolebarns uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken. De fr?gest?llningar vi unders?ker ?r: vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers delaktighet i den fria leken? Vad ?r barnens uppfattningar kring pedagogers roll i den fria leken? Vad f?rmedlar barnen kring pedagogers agerande i den fria leken? Med avstamp i livsv?rldsfenomenologi som ansats unders?ker vi vad som ?r meningsfullt f?r barnen utifr?n deras livsv?rld och erfarenheter.

Portfolio Är portfolio en möjlig metod pĂ„ yrkesförberedande gymnasieprogram?.

En lÀrares kÀrnuppdrag kan ses handla om att fÄ alla elever att uppnÄ de nationella mÄlen. En lÀraresarbetstid kan konstateras vara en viktig resurs i detta arbete och hur den anvÀnds kan ses skapaförutsÀttningar för kvalité och likvÀrdighet i skolan. Det har enbart gjorts ett fÄtal studier angÄende lÀraresarbetstidsanvÀndning och ingen större undersökning har genomförts gÀllande gymnasielÀrarestidsanvÀndning. Detta gjorde det adekvat att i uppsatsen studera svenska gymnasielÀraresarbetstidsanvÀndning.De flesta mÀnniskor anser att lÀrarnas frÀmsta arbetsuppgift handlar om att undervisa. Emellertid har detkonstaterats att det genom olika politiska reformer har skett en förskjutning av lÀrarnas arbetsuppgifterfrÄn undervisningsrelaterade arbetsuppgifter till mer administrativa och dokumenterande arbetsuppgifter.Det kan bland annat anses har pÄverkat undervisningskvalitén och lÀrarnas arbetsvillkor negativt, vilketföranledde att det Àven var adekvat att i uppsatsen studera gymnasielÀrares tidsanvÀndning i relation tillundervisningskvalité och arbetsvillkor.

LÀrares uppfattning om barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Teachers opinion about children's play in the nursery school and the plays importance for children's learning Syftet med denna uppsats Àr att beskriva hur förskollÀrare pÄ förskolor med olika pedagogiska inriktningar resonerar kring barns lek i förskolan och lekens betydelse för barns lÀrande. Detta för att belysa om det har nÄgon betydelse vilken pedagogisk inriktning lÀraren arbetar inom eller uppfattningarna Àr desamma. Vad har lÀrarna pÄ de olika förskolorna för uppfattning nÀr det gÀller: A. Lekens egenvÀrde i barns vardag? B. Lekens betydelse för barns lÀrande? Leken har blivit ett stort och intressant Àmne, bÄde inom forskningen och inom lÀraryrket. I lÀroplanen har leken fÄtt en stor plats, vilket innebÀr att lÀrarna fÄr mer ansvar ute i förskolorna. I leken utvecklar barn bland annat sin identitet, sociala kompetenser, sin motorik och sitt sprÄk.

SammanfattningSyfteSyftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Korpen arbetar med hÀlsodiplomeringen samt arbetsplatsers erfarenhet av insatsen.FrÄgestÀllningarna var följande:1. Vad innebÀr hÀlsodiplomeringen i teorin samt praktiskt för en arbetsplats?2. Varför vÀljer arbetsplatser just hÀlsodiplomeringen ur marknadens stora utbud inom friskvÄrd?3.