Sekretessbelagd.

Ohlson (2008). Djurstallarna pÄ en naturbruksskola ? en outnyttjad pedagogisk resurs? Stallet som brygga mellan teori och praktik (The school stables at an agricultural upper secondary school ? an unused pedagogic resource? The stable as a bridge between theory and practice). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildning 90 hp, LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka om elever och de kursansvariga lÀrarna upplever att stalldagarna fungerar som en brygga mellan undervisningens teoretiska och praktiska moment. Som en möjlig bieffekt av undersökningen skall jag Àven ge förslag till förÀndringar av verksamheten för att bÀttre uppfylla elevernas och kursansvarigas förvÀntningar. Arbetet ger en teoretisk grund till begrepp som kunskap och lÀrande och till hur olika kunskapsformer kan komma till uttryck i undervisningen.

I min uppsatts sÄ undersöker jag om det finns nÄgon uppenbar pedagogisk skillnad mellan behöriga och obehöriga lÀrare. I undersökningen sÄ deltog tvÄ outbildade och tvÄ utbildade lÀrare. Jag gör undersökningen genom grundfilosofiskt perspektiv. Jag börjar med att ge lite statistik pÄ hur fördelningen har varit mellan behöriga och obehöriga lÀrare frÄn 1990-talets början till en början in pÄ 2000-talet. Redovisar sedan fyra grundfilosofier essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktionism.

Sekretessbelagd.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger ser pÄ trygghet inom förskolan. Vi vill ta reda pÄ om och i sÄ fall hur deras syn pÄ trygghet pÄverkar deras arbetssÀtt i relation till omsorg och pedagogisk verksamhet. Vi vill ocksÄ undersöka hur pedagogerna ser pÄ förskolans uppdrag i samhÀllet och hur det pÄverkar hur de ser pÄ trygghet i förskolan. Genom kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor kan vi se att bÄda förskolorna i sitt arbete med att skapa trygghet anvÀnder sig bÄde av en pedagogisk verksamhet men ocksÄ av omsorg. Det Àr i samspelet mellan de bÄda som tryggheten skapas.

I en fÀltstudie pÄ en förskola studeras förskolebarns anvÀndande, upptÀckande och undersökande av förskolans vardagsmiljö med hjÀlp av digitalkamera. Syftet med detta Àr att visa hur förskolebarn, med kameran som hjÀlpmedel, vill och kan berÀtta om sin verklighet och vardag inom förskolans kontext. Det handlar ocksÄ om att göra barnens röster hörda samt att bidra till ökade kunskaper om barns vilja och förmÄga till tÀnkande, berÀttande och kultur- och kunskapande. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur berÀttar barnen om sin vardag pÄ förskolan med hjÀlp av digitalkamera? Vad tar barnen för bilder?  Vad berÀttar barnen om och med sina bilder? Undersökningen har en poststrukturalistisk teoretisk ram dÀr, barnen ses som kunskapande aktörer och medskapare till förskolediskursen.

Enligt Förskolans lÀroplan (Lpfö 98) ska det enskilda barnet inte vÀrderas och bedömas men enligt Skolverket (2008) ökar ÀndÄ vÀrderingar och kontroller pÄ barnet som individ. I förskolan uppmÀrksammas vÀrderingsdilemmat frÀmst inför utvecklingssamtalen. För att inte vÀrdera det enskilda barnet vill vi med denna studie finna verktyg i Àmnet som kan stÀrka oss och andra förskollÀrare i yrkesrollen. Vi har valt att göra en deskriptiv studie med Ätta intervjuade förskollÀrare dÀr vÄrt syfte Àr att beskriva och analysera deras syn pÄ, och planering inför, utvecklingssamtalet. Vi ska ocksÄ studera hur Lpfö 98: s intentioner att inte vÀrdera det enskilda barnet kommer till uttryck, inför och i utvecklingssamtalet. Resultaten som framkommit Àr olika syn pÄ syftet med utvecklingssamtalet och dÀrmed olika syn pÄ vilket tidsperspektiv som frÀmst ska belysas pÄ samtalet. Studiens resultat visar ocksÄ att förskollÀrarna blandar nya och gamla synsÀtt pÄ barnet.

Detta arbete syftar till att undersöka hur kontrakt kan utvinnas frÄn programkod för att skapa dokumentation som andra programmerare kan anvÀnda för att förstÄ hur programkoden ska anvÀndas. Kontrakt i kod fungerar bÄde som ett sÀtt att hitta fel och som dokumentation sÄ om den försvinner, exempelvis vid kompilering, kan koden bli oanvÀndbar för andra.I arbetet görs en implementation vilket resulterar i ett program som kan hitta kontrakt i C++-kod och skapa XML-utdata med information om kontrakten. Programmet kan skapa mer avancerad dokumentationen genom förstÄelse för hur kontrakt fungerar i samband med arv. En utvÀrdering genom experiment av programmet visar att det har potential att bli ett anvÀndbart verktyg som underlÀttar ÄteranvÀndning och dokumentering av programkod, men den nuvarande implementationen kan bara hantera en lite del av C++ och Àr dÀrför inte praktiskt anvÀndbar..

Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares erfarenheter av och tankar om implementeringen av barns inflytande i förskolan. För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer anvÀnts som metod. Fem förskollÀrare intervjuades enskilt av mig och en intervjuguide anvÀndes under intervjun. Resultatet visar att barns inflytande Àr nÄgot som förskollÀrarna arbetar med i förskoleverksamheten men att barns inflytande tar sig uttryck i förskolan pÄ olika sÀtt. Det finns bÄde likheter och olikheter i hur de ser pÄ barns inflytande.

UtifrÄn vÄrt formulerade syfte har vi undersökt vilken dokumentation och information somöverförs och under vilka former den överlÀmnas nÀr elever byter skola. Vi har Àven avsettsynliggöra pedagogers tankar kring dokumentation och information samt formerna föröverlÀmningen.Den information och dokumentation som förs vidare och den information och dokumentationsom önskas av mottagande skola överensstÀmmer till största delen. Resultatet kansammanfattas med att överlÀmnande och mottagande personal i stort Àr eniga om att IUP medskriftliga omdömen och ÄtgÀrdsprogram Àr dokumentationsformer som alltid anvÀnds. Man ÀrÀven överens om att muntlig information Àr viktig vid överlÀmningen. Det finns dock vissskillnad i synen pÄ dokumentationens och informationens relevans mellan överlÀmnande ochmottagande lÀrare.Formerna för överlÀmnandet visar större diskrepanser mellan överlÀmnande skolors ochmottagande skolas uppfattningar.

I LÀroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollÀrarna ska hjÀlpa barn att skapa och kommunicera med hjÀlp av sÄng och musik. Med detta i Ätanke Àr syftet med studien att undersöka förskollÀrarnas skilda uppfattningar av sÄngsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger sprÄket innan de talar det. För det lilla barnet Àr sprÄket i början endast klang och rytm, det vill sÀga ett musikaliskt fenomen.Studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sÄngsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: SÄngsamlingen som en situation för lÀrande och SÄngsamlingen som en situation för lust och glÀdje.

I LÀroplanen för förskolan -98 yttras det att förskollÀrarna ska hjÀlpa barn att skapa och kommunicera med hjÀlp av sÄng och musik. Med detta i Ätanke Àr syftet med studien att undersöka förskollÀrarnas skilda uppfattningar av sÄngsamlingen som en pedagogisk situation. Tidigare forskning har visat att barnen sjunger sprÄket innan de talar det. För det lilla barnet Àr sprÄket i början endast klang och rytm, det vill sÀga ett musikaliskt fenomen.Studien utgÄr frÄn en fenomenografisk ansats med en kvalitativ inriktning. En videoinspelad sÄngsamling har legat till grund för det insamlade intervjumaterialet.Följande kategorier har framkommit ur materialet: SÄngsamlingen som en situation för lÀrande och SÄngsamlingen som en situation för lust och glÀdje.

SAMMANFATTNINGFörfattare Fahria ErikssonÅtgĂ€rdsprogram under luppen Antal sidor: 44 ÅtgĂ€rdsprogram kan ses som en del av den dokumentation som inom skolan innebĂ€r en sprĂ„klig handling dĂ€r förestĂ€llningar om verkligheten konstrueras. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas, hur elever och skolsvĂ„righeter beskrivs samt vilka mĂ„l och Ă„tgĂ€rder som föreslogs i undersökta Ă„tgĂ€rdsprogram. Det empiriska materialet bestod av 139 Ă„tgĂ€rdspro-gram som analyserades i den ena fasen och 48 Ă„tgĂ€rdsprogram som nĂ€rlĂ€stes och analyserades i den andra och tredje fasen. Analysen hade sin metodiska grund i kritisk diskursanalys.Resultatet av hur Ă„tgĂ€rdsprogram upprĂ€ttas visar att det Ă„terstĂ„r en del arbete med att genomföra de riktlinjer som anges för arbetsgĂ„ngen. Problematiken visar sig frĂ€mst nĂ€r det gĂ€ller pedagogiska utredningar, nĂ€rvaro av vĂ„rdnadshavare vid upprĂ€ttandet av Ă„tgĂ€rdsprogram, elevens möjligheter till att beskriva sin skolsituation samt i lĂ€rares dilemman med att beskriva elevers styrkor och svĂ„-righeter.NĂ€r det gĂ€ller den sociala praktiken visar resultatet att det fortfarande Ă€r ett traditionellt specialpe-dagogiskt perspektiv som gör sig gĂ€llande pĂ„ alla plan.

Studien Àr en kvalitativ intervjustudie som baseras pÄ fyra intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ en nyöppnad Reggio Emiliainspirerad förskola. Studien har ett fenomenologiskt perspektiv dÀr mÀnniskors upplevelser sÀtts i centrum för att kunna urskilja gemensamma drag och mönster.  Efter andra vÀrldskriget vÀxte Reggio Emiliafilosofin fram i norra Italien under ledning av Loris Malaguzzi. Denna filosofi introducerades i Sverige i början av 1980-talet av Anna Barsotti och Karin Wallin. Reggio Emiliafilosofin talar om de tre pedagogerna ? de vuxna, barnen och miljön, som alla samspelar och pÄverkar varandra.

Studiens syfte har varit att beskriva hur IUP som fenomen fungerar i skolan. FrÄgestÀllningarna för studien har berört vilka konsekvenser arbetet med IUP anses ha för elevernas mÄluppfyllelse, vilka möjligheter och hinder IUP ger med tanke pÄ elevernas lÀrande, samt hur attityden kring IUP ser ut för pedagoger och elever. Studien har varit av kvalitativ karaktÀr och sett ur pedagogernas perspektiv, dÀr sex pedagoger för grundskolans Àldre Äldrar intervjuats. Resultatet visade att arbetet med IUP Àr bra pÄ sÄ vis att det möjliggör att alla elever blir sedda samt att eleverna blir medvetna om sitt eget lÀrande. Till de negativa aspekterna hörde problematiken med formuleringar som kan generera missförstÄnd, att en del elever inte ser IUP som betydelsefullt, att en IUP inte kan garantera att elever nÄr mÄlen, samt den arbetsbelastning pedagogerna anser att arbetet med IUP kan ge.