I den hÀr studien har vi granskat skriftliga omdömen och individuella utvecklingsplaner (IUP) i Ärskurs tvÄ och fyra samt gjort intervjuer med respektive klassförestÄndare för att belysa vikten av att formulera sig pÄ ett professionellt och korrekt sÀtt enligt Skolverkets anvisningar. Eftersom dokumenten Àr en allmÀn handling kan negativa vÀrderingar av personens egenskaper pÄverka elevens framtid. Vi har Àven studerat hur processen ser ut som helhet, frÄn planering till fÀrdigstÀlld IUP. De frÄgestÀllningar vi har utgÄtt ifrÄn Àr: Hur formulerar pedagogerna vad som skrivs i de individuella utvecklingsplanerna och de skriftliga omdömena? och Vilka likheter/skillnader gÄr det att utlÀsa mellan de olika pedagogernas arbetssÀtt med de individuella utvecklingsplanerna, de skriftliga omdömena och utvecklingssamtalen? I analysen inspireras vi av Vygotskijs teorier om att lÀrande sker i samspel med andra.

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vÄrd- och omsorgsverksamheter som bedriver vÄrd utifrÄn socialtjÀnstlagen. Syftet med uppsatsen Àr att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn pÄ social dokumentation. UtifrÄn syftet utgÄr uppsatsen frÄn följande frÄgestÀllningar:- Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen pÄverkar kommunikationen pÄ arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnÄ vÄrt syfte och besvara frÄgestÀllningarna valdes ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt, dÀr vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vÄr studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom Àldreomsorgen.

Syftet med den hÀr studien Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse till vad det Àr som gör att pedagoger och specialpedagoger, inom förskolans verksamhet, upprÀttar sÀrskild dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd, nÀr det inte finns nÄgonting i uppdraget som gör gÀllande att sÄ ska göras. TvÄ frÄgestÀllningar har varit vÀgledande under arbetets gÄng; ?Vilka skÀl finns för sÀrskild dokumentation av barn i behov av sÀrskilt stöd?? och ?Hur motiverar pedagogerna sitt val av den form av dokument som de anvÀnder sig av nÀr de dokumenterar kring barn i behov av sÀrskilt stöd?? Denna kvalitativa undersökning bygger pÄ sju intervjuer med förskollÀrare och specialpedagoger, verksamma i förskolan. Arbetet har tolkats ur ett hermeneutiskt perspektiv, vilket har inneburit att med utgÄngspunkt frÄn informanternas berÀttelser, försöka förstÄ och tolka deras sÀtt att tÀnka, deras Äsikter och handlande nÀr det gÀller dokumentation kring barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet har speglats genom Moira von Wrights teorier om det punktuella och det relationella perspektivet, som i denna studie handlar om hur pedagogerna ser pÄ barnet. Resultatet visar att sex av de informanter som medverkat i studien dokumenterar mer eller tydligare, kring barn som ses som i behov av sÀrskilt stöd.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

SkellefteÄ Kraft erbjuder sÄvÀl elektricitet som bredband till sina kunder. Medan elkonsumtionen Àr relativt konstant ökar antalet anslutna till SkellefteÄ Krafts bredband stadigt. Samtidigt som antalet anslutna kunder ökar stiger Àven kundernas förvÀntningar pÄ vad bredbandet kan erbjuda. Det som för nÄgra Är sedan ansÄgs vara en omöjlighet Àr idag verklighet och vi anvÀnder Internet i allt större utstrÀckning i vÄrt dagliga liv. För att kunna leva upp till kundernas förvÀntningar krÀvs att SkellefteÄ Kraft underhÄller sitt bredbandsnÀt och uppgraderar utrustningen kontinuerligt.

Den hÀr studien handlar om pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och utemiljön som pedagogisk resurs. Syftet med studien Àr att fÄ en bild av hur utemiljön nyttjas i skola och fritidsverksamheter och om utemiljön uppfattas som en pedagogisk resurs. VÄr huvudfrÄga Àr: Hur uppfattar pedagoger som arbetar med barn mellan sex till tolv Är vad som kan menas med utomhuspedagogik och miljön som pedagogisk resurs? Tidigare forskning visar pÄ att utevistelser kan frÀmja lÀrande, dÀr fysiska och psykiska aktiviteter kan kombineras. Studien har utförts pÄ tre kommunala skolor och en I Ur och Skur- skola.

Den hÀr uppsatsen anvÀnder essÀ som kvalitativ metod för att undersöka ett dilemma som utspelar sig i flera gestaltade berÀttelser utifrÄn mina egna erfarenheter. De beskriver de dokumentationskrav i förskolans lÀroplan som pÄverkar mig. Jag granskar dÀr nÄgra av de svÄrigheter som jag har mött i dokumentationsarbetet som finns pÄ förskolan, sÄsom svÄrigheten med att vara emotionellt nÀrvarande med barnen, samtidigt som jag dokumenterar. Jag anvÀnder mig av den hermeneutiska cirkeln för att fÄ en mer nyanserad bild av dilemmat.Syftet med den hÀr essÀn Àr att undersöka pedagogens förhÄllningssÀtt till dokumentationsarbetet och hur det pÄverkar barnen. De frÄgor jag stÀller i uppsatsen handlar om dokumentationens syfte, barns inflytande, det etiska förhÄllningssÀttet till barns livsvÀrldar och pedagogens nÀrvaro i dokumentationsprocessen.Jag belyser frÄgestÀllningarna genom att lyfta den pedagogiska dokumentationen som grund för ett gemensamt reflektionsarbete, som ocksÄ fokuserar pÄ barns inflytande och medverkan.

Syftet med min studie a?r att underso?ka hur pedagoger fo?rha?ller sig till informations-­? och kommunikationsteknologi (IKT) i fo?rskolan. I denna studie har kvalitativ intervju anva?nts som metod. Min empiri besta?r utav intervjuer med tio pedagoger pa? tva? olika fo?rskolor i so?dra Ska?ne. Resultatet av min studie visar att pedagogerna anser att IKT a?r ett hja?lpmedel i barns utforskande och la?rande.

Arbetet söker kartlÀgga visuell kultur som begrepp och pedagogisk strategi. Med utgÄngspunkt i teorier kring visuell kultur inom olika discipliner och utifrÄn olika lÀnders definitioner undersöks visuell kulturpedagogik i Danmark. En central frÄga i arbetet Àr huruvida visuell kultur Àr ett nytt bildÀmne eller en angelÀgenhet för skolans alla Àmnen. Undersökningen Àr hermeneutisk och bestÄr av tolkningar utifrÄn litteratur och intervjuer. För att se hur visuell kultur som pedagogisk strategi fungerar i praktiken har kvalitativa intervjuer genomförts med tre verksamma lÀrare i Danmark.

Föreliggande uppsats Àr en kvalitativ studie med syftet att undersöka nÄgra pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprÀttandet av ÄtgÀrdsprogram för elever i socioemotionella svÄrigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av sÀrskilt stöd samt den nya skollagen som trÀdde i kraft juni 2011. Metoden som har anvÀnts Àr en halvstrukturerad intervjustudie dÀr sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrÄn följande frÄgeomrÄden; Pedagogisk utredning, ÄtgÀrdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar pÄ fem skilda grundskolor varav tvÄ Àr friskolor. Resultatet visar att det förekommer nÄgon form av pedagogisk utredning pÄ samtliga skolor innan ett ÄtgÀrdsprogram skrivs fram.

Sammanfattning UtgÄngspunkten i den hÀr studien har varit lÀrarens muntliga kommunikation och hur den kommer till uttryck i den konkreta undervisningssituationen med fokus pÄ skolÀmnet idrott och hÀlsa. Pedagogisk forskning om lÀrande och Àmnesdidaktisk forskning brister ofta i att hÀnsyn ej tas till lÀrarens roll och dennes muntliga kommunikation i undervisningen. OmrÄdet Àr relativt outforskat vilket Àr förvÄnande dÄ lÀrarens frÀmsta redskap Àr hennes tal. Syftet med den hÀr studien var att ge en bÀttre förstÄelse för hur lÀrares muntliga kommunikation kommer till uttryck och om Àmnets karaktÀr Àr av betydelse. För att ta reda pÄ detta har jag anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsansats med intervjuer och observationer som undersökningsmetod.

Mitt examensarbete har till syfte att undersöka lÀrares erfarenheter av hur elever dokumenterar och reflekterar över sin arbetsprocess och sitt fÀrdiga slöjdföremÄl pÄ textilslöjden i grundskolan. Den metod jag valt Àr den kvalitativa forskningsintervjun med öppna frÄgor för att fÄ veta hur intervju personerna upplever att elever reflekterar och dokumenterar över sitt arbete. De personer jag valt att intervjua Àr fyra textilslöjdslÀrare. Jag har kommit fram till resultatet att de fyra lÀrarna anser att dokumentation och reflektion Àr viktigt, de upplever att muntlig reflektion pÄgÄr under större delen av lektionen. Undersökningen visar att eleverna dokumenterar i loggbok eller genom skriftliga utvÀrderingar, dÀr de beskriver arbetsprocessen och visar vad de lÀrt sig.

Syftet med vÄr uppsats Àr att utreda den pedagogiska potentialen i olika typer av arkiv. Vi undersöker hur och om arkiven kan bli en pedagogisk resurs samt hur arkiven tillgÀngliggör sig gentemot skolan. Med hjÀlp av arkivens styrdokument och intervjuer analyserar vi och jÀmför det pedagogiska arbetet och satsningarna hos arkiven. Begreppet historiemedvetande spelar en central roll i uppsatsen och i undersökningen analyseras och redogörs för hur arkivarierna och arkivpedagogerna ser pÄ begreppet historiemedvetande. Vidare refereras och diskuteras den aktuella debatten kring detta centrala begrepp och dess roll i gÀllande kursplaner och lÀroplan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur aktiva lÀrare beskriver lÀrarkompetens i allmÀnhet och i matematikundervisning samt att redogöra för hur aktiva lÀrare beskriver hur lÀrare utvecklar sin lÀrarkompetens. Vi har intervjuat sex verksamma lÀrare i skolÄr F-3. Intervjuerna har vi sedan analyserat med inspiration hÀmtad frÄn fenomenografin. VÄra resultat pekar pÄ att det finns kompetenser som aktiva lÀrare beskriver som extra viktiga i sitt yrke. Dessa kompetenser Àr Àmneskompetens, Àmnesdidaktisk-, pedagogisk- och social kompetens.

Denna uppsats behandlar hur man kan anvÀnda sig av problembaseratlÀrande pÄ en svensk gymnasieskola samt hur man kan arbetaproblembaserat med andrasprÄksutveckling. Undersökningen bygger pÄklassrumsobservationer, lÀrarintervjuer och en elevenkÀt. Syftet Àr att sehur PBL kan fungera i verkligheten samt hur PBL fungerar utifrÄn ettandrasprÄksperspektiv.Inom den teoretiska ramen för uppsatsen redogör jag grundligt förteorierna bakom PBL samt dess funktion. Dessutom redogörs för hurPBL interagerar med andrasprÄksutvecklande teorier.Undersökningen visar att det fungerar bra att anvÀnda PBL iverkligheten bÄde som generell pedagogisk metod och som ett verktygför andrasprÄksutveckling. De pedagogiska resultaten tycks Àven fÄ enpositiv effekt trots att man inte integrerar problembaserat lÀrande fulltut..