Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) uppmanar förskollÀrare och arbetslag att dokumentera för att utvÀrdera förskolans kvalitet, sÄ kallad pedagogisk dokumentation. Mitt syfte med denna C-uppsats Àr att beskriva hur pedagoger uppfattar arbetet med den pedagogiska dokumentationen. Jag delade upp syftet i tvÄ frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ vad pedagogerna anser ska dokumenteras och för vem, samt vad pedagogerna anser att syftet med pedagogisk dokumentation Àr. Studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats. Jag anvÀnde mig av intervjuer som informationsinhÀmtande metod för att fÄ ta del av pedagogernas erfarenheter och tankar.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lÀrande. ForskningsfrÄgorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lÀrande? Hur anvÀnds IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan pÄ barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan anvÀndas. Studien har den sociokulturella teorin dÀr valet inte stÄr mellan huruvida mÀnniskor lÀr sig nÄgot eller inte, utan fokus ligger pÄ vad de lÀr sig av situationer de ingÄr i. I min undersökning har jag anvÀnt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilken funktion den pedagogiska dokumentationen fyller i förskolan. Vi har tittat nÀrmare pÄ hur pedagogisk dokumentation fungerar i praktiken utifrÄn bÄde lÀrares perspektiv och barns perspektiv. MÄlet med undersökningen var att fÄ djupare kunskaper inom Àmnet. Under undersökningens gÄng har vi genomfört bÄde lÀrare och barnintervjuer dÀr vi har fÄtt svar pÄ hur de arbetar med pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarna anvÀnder sig av observationer för att följa upp det individuella barnet och förtydliga den verksamhet som bedrivs.

I LÀroplan för förskolan (Skolverket, 2010) finns ett kapitel om att förskolan ska arbeta med pedagogisk dokumentation, vilket innebÀr att verksamhetens kvalite i förskolan ska systematiskt uppföljas, utvÀrderas och utvecklas för att frÀmja barnens lÀrandeutveckling. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka pedagogernas förhÄllningssÀtt till pedagogisk dokumentation, hur de arbetar med det samt barnens inflytande i dokumentationsarbetet.För att fÄ svar pÄ frÄgorna anvÀnde vi oss av 23 enkÀter som skickades ut till varje avdelning  i en vald kommun och samtliga avdelningar svarade. För att fÄ en klarare/djupare bild om hur förskollÀrare förhÄller sig till dokumentation sÄ intervjuades tvÄ förskollÀrare.Resultatet visar att förskolorna arbetar med pedagogisk dokumentation men pÄ olika sÀtt. Samtliga förskolor Àr eniga om att de dokumenterar för barnen, sig sjÀlva, förÀldrarna och för verksamhetens skull. De ser det som en viktig del att arbeta med och bÄda respondenterna i intervjun önskade att de kunde arbeta mer med det.

BAKGRUND:Denna studie behandlar begreppet pedagogisk dokumentation, och hur detta anvÀnds iförskolor. Enligt vÄr uppfattning Àr dokumentation ett av det verktyg som finns för att följaupp varje individ och samtidigt reflektera över sin egen yrkesroll. Valet av Àmne bestÀmdespÄ grund av vÄrt intresse för pedagogisk dokumentation.SYFTE:Syftet med detta forskningsarbete Àr att undersöka och analysera pedagogisk dokumentationpÄ tre förskolor, om nÀr och hur den anvÀnds, samt vad pedagogerna uttrycker för primÀrtsyfte med pedagogisk dokumentation.METOD:Studien Àr inspirerad av den fenomenografiska ansatsen och Àr en kvalitativ studie sombaseras pÄ intervjuer med tre pedagoger och tre pedagogers self-reports samt observationerfrÄn tre olika förskolor.RESULTAT:Studien visar pÄ att pedagogerna ser pedagogisk dokumentation som ett verktyg att se tillbakapÄ det som har hÀnt, samt att visa nuet. De menar Àven att man genom pedagogiskdokumentation kan fÄ syn pÄ helheten i verksamheten. Vi kan vidare tolka resultatet som attdet förekommer nackdelar med detta sÀtt att arbeta, frÀmst handlar det om tidsaspekten..

Uppsatsen handlar om anvÀndningen av pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi har problematiserat dess betydelse för relationen mellan förskollÀrare och förÀldrar. Syftet med uppsatsen Àr dÀrför att undersöka pedagogisk dokumentation i förskolan och dess betydelse för förÀldrasamarbete. Vi vill genom vÄr undersökning studera hur förskollÀrare anvÀnder pedagogisk dokumentation i relation till förÀldrar samt hur förÀldrar upplever den dokumentation de tar del av.Dagens förstÄelse av pedagogisk dokumentation i förskolan placerar vi i ett sammanhang genom att beskriva dokumentationens rötter i utvecklingspsykologiska observationer. Vi presenterar Reggio Emilia som en inspirationskÀlla till dagens dokumentationsarbete samt presenterar portfolio som ett arbetssÀtt.

Syfte: VÄrt syfte med denna studie Àr att försöka fÄ en fördjupad förstÄelse av hur pedagoger ser pÄ tidsaspekten som ett hinder för arbetet med pedagogisk dokumentation och vi Àr intresserade av hur pedagogisk dokumentation kan bli en integrerad del i det pedagogiska arbetet. FrÄgestÀllningar: Hur kan pedagogisk dokumentation bli en integrerad del av arbetet? Hur kan barnen bli delaktiga och fÄ inflytande i den pedagogiska dokumentationen? Hur fÄr förskollÀrare tiden att rÀcka till sÄ att de hinner med reflektionerna kring den pedagogiska dokumentationen? Metod: Vi har utgÄtt frÄn ett tolkande perspektiv. UtifrÄn halvstrukturerade intervjuer av fem förskollÀrare har vi gjort en kvalitativ studie. Teoretisk referensram: VÄr tolkning grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella teori, Michail Bachtins tankar om dialogiska möten och det konstruktionistiska perspektivet. Empirisk insamling: I den empiriska insamlingen framkommer likheter och skillnader i förskollÀrarnas arbetssÀtt. Vi har sett fördelar och nackdelar med dessa arbetssÀtt men tiden nÀmner alla som en utmaning i arbete med pedagogisk dokumentation. Slutsats: Pedagogisk dokumentation tar tid och vi mÄste lÄta den ta tid, framförallt i början. Det Àr viktigt att bÄde kollegor och barn Àr delaktiga i dokumentationen och reflektionen, och om pedagogisk dokumentation ska bli en integrerad del i vardagen Àr tvungna att Àndra pÄ gamla strukturer.

Denna kvalitativa underso?kning handlar om fotografi vilket anva?nds som pedagogisk dokumentation i fo?rskola. Studien problematiserar det som synliggo?rs i fotografierna genom pedagogernas samtal och fotograferande.Da?rmed underso?ks hur medlet fotografi, kan formuleras in i ett pedagogiskt sammanhang och vilka specifika funktioner detta medium har na?r det anva?nds som dokumentation i fo?rskolan. Studien underso?ker ocksa? vad som avgo?r sorteringen och urvalet av dessa fotografier.Resultatet visar att a?terkommande drag i de tagna fotografierna kan ses i relation till pedagogernas fo?rha?llningssa?tt.

Nyholm, Kim (2011), Pedagogisk dokumentation i förskolan. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation ska anvÀndas som ett verktyg i förskolan för att utvÀrdera och utveckla verksamheten enligt den reviderade lÀroplanen för förskolan. Syftet Àr att se hur förskollÀrare arbetar med dokumentationen och vilka effekterna blir av detta. Syftet Àr ocksÄ att se vilka möjligheter och svÄrigheter förskollÀrare ser nÀr de arbetar med dokumentation.

Denna studies syfte var att genom en kvalitativ intervjustudie öka vÄr förstÄelse för funktion och syfte med pedagogisk dokumentation i förskolan. Vi gjorde intervjuer med tvÄ förskollÀrare, dÀr en arbetade pÄ en vanlig förskoleavdelning, den andra pÄ en resursavdelning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt var fenomenologi. VÄr ansats var att fÄnga förskollÀrarnas livsvÀrld och ta del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring hur pedagogisk dokumentationen fungerar pÄ tvÄ olika förskolor med olika förutsÀttningar. Resultatet visar exempel pÄ hur tvÄ olika förskoleavdelningar anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i den vardagliga verksamheten.

Podsadniak, Dorota & Rashid, Iwona (2013) Pedagogisk dokumentation i förskolan ? en studie om pedagogers syn pÄ pedagogisk dokumentation i förskolan Malmö: LÀrarutbildningen: Malmö högskola. Syfte med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ utvalda förskolor i SkÄne ser pÄ, talar om och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Hur arbetar pedagoger med pedagogisk dokumentation? Vilken funktion har pedagogisk dokumentation i verksamheterna, enligt pedagogerna. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer bestÄende av sex pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor ? tre pedagoger pÄ vardera förskolan. Data har konstruerats genom inspelningar med pedagogerna.

Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur förskollÀrare resonerar om pedagogisk dokumentation i förskolan. Bakgrunden till studien Àr att förskolans lÀroplan 1998 lyfter fram pedagogisk dokumentation som ett redskap för att synliggöra verksamheten. I tidigare forskning bekrÀftas  den pedagogisk dokumentationens möjligheter att synliggöra barns utveckling och lÀrande. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med öppna frÄgor. Intervjuerna genomfördes pÄ fyra förskolor med fem informanter. Av resultatet framgÄr det att förskollÀrarna ser den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för synliggörande av barns lÀrande och utveckling. PÄ olika sÀtt framkom det att samtliga förskollÀrare anser att reflektion Àr av betydelse för att göra dokumentationen pedagogisk. .

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamma pedagoger uppfattar dokumentationens betydelse för den pedagogiska verksamheten och hur de arbetar med dokumentation i det dagliga arbetet för att frÀmja elevernas lÀrande. Som metod anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer dÀr tvÄ pedagoger i förskolan, tvÄ pedagoger i förskoleklass och tvÄ pedagoger i grundskolans tidigare Är (Är 1-5) deltog. Resultatet ÄskÄdliggör att pedagogerna visar bÄde kunskap och intresse vad det gÀller pedagogisk dokumentation samtidigt som det framgÄr att det finns dilemman i dokumentationsarbetet. Tidsbristen ses som ett problem och det framkommer Àven att skolans dokumentation till stor del Àr resultatstyrd..

Hur förhÄller pedagoger sig till den pedagogiska dokumentationen?.