Syftet med studien var att undersöka pÄ vilket sÀtt förskollÀrare anser att de anvÀnder pedagogisk dokumentation i förskolans vardagliga verksamhet. Studien Àr kvalitativ och tio förskollÀrare frÄn tvÄ förskolor intervjuades. Resultaten frÄn intervjuerna var att pedagogisk dokumentation anvÀnds för att synliggöra barnens lÀrande i förskolan. FörskollÀrarna beskrev att de kÀnde sig trygga och professionella av att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Barnen beskrevs av förskollÀrarna bli avcheckade med hjÀlp av pedagogisk dokumentation.

Studien syftar till att undersöka hur pedagogisk dokumentation skapas och vad det innebÀr för lÀrande för barn och pedagoger. Ett yttligare syfte Àr att se vilka arbetsmetoder som finns och om det finns nÄgon problematik med pedagogisk dokumentation i förskolan..

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur en dokumentation i förskolan blir pedagogisk och hur verksamma pedagoger definierar pedagogisk dokumentation. LikasÄ har det undersökts om det finns nÄgot som hindrar pedagoger till att arbeta med pedagogisk dokumentation. En ökad förstÄelse och en fördjupad kunskap om pedagogisk dokumentation sÄgs ocksÄ som ett centralt syfte. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer av nio verksamma pedagoger. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med en hermeneutisk utgÄngspunkt.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation, vad de anser krÀvs för att en dokumentation ska bli pedagogisk och pÄ vilket sÀtt de anser att pedagogisk dokumentation kan pÄverka/utveckla verksamheten i förskolan. Som metod har vi anvÀnt oss av en enkÀtundersökning som har genomförts med tolv pedagoger frÄn olika förskolor. Det vi har kommit fram till i vÄrt resultat Àr att pedagogisk dokumentation som arbetssÀtt innebÀr att pedagogerna fÄr en möjlighet att förstÄ lÀroprocesser och fÄnga barnens utveckling. Samtidigt Àr det ett sÀtt att visa pÄ den verksamhet som bedrivs för förÀldrarna och andra intresserade. Kommunikationen och reflektionen kring dokumentationen, leder vidare till utforskande och utveckling sÄvÀl för barnet som för pedagogen.

Den reviderade lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98, 2010) har kompletterat ett avsnitt om uppföljning, utvÀrdering och utveckling till lÀroplanen. Det innebÀr att varje barns utveckling samt förskolans verksamhet ska dokumenteras, följas upp och utvecklas. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar och arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av litteratur och en kvalitativ forskningsansats, vi intervjuade fem pedagoger som alla Àr verksamma inom förskolans verksamhet. Resultatet visar att alla pedagoger ser pedagogisk dokumentation som nÄgot positivt och att arbetet med pedagogisk dokumentation frÀmjar deras arbete i verksamheten pÄ mÄnga olika sÀtt.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka pedagogers instÀllning till pedagogisk dokumentation som förhÄllningssÀtt och som verktyg för barns och pedagogers lÀrande. Med hjÀlp av intervjuer och en observation pÄ tvÄ olika Reggio Emilia-inspirerade förskolor har vi fÄtt svar pÄ hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation, hur pedagogisk dokumentation kan bidra till utvecklingen av barns och pedagogers lÀrande samt hur pedagogisk dokumentation pÄverkar pedagogers förhÄllningssÀtt. Resultatet visar att informanter i vÄr undersökning frÀmst anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation som ett verktyg för att hjÀlpa barn att se och utveckla sitt eget lÀrande. Man kan tolka resultatet som att det förekommer nackdelar med detta arbetssÀtt som frÀmst handlar om tiden. Undersökningen visar att pedagogerna har pÄbörjat en process i arbetet med pedagogisk dokumentation, men att de inte Ànnu utnyttjar alla anvÀndningsomrÄden som pedagogisk dokumentation som verktyg erbjuder.

Efter att den reviderade lĂ€roplanen för förskolan, Lpfö98/10, trĂ€tt i kraft har kravet pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollĂ€rares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus pĂ„ de didaktiska frĂ„gorna vad, hur och varför? Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„ som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsĂ€tt pĂ„ vad den pedagogiska dokumentationen Ă€r har framkommit i undersökningen..

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring pedagogisk dokumentation ute i verksamheten. Vad och varför dokumenterar pedagogerna? Vad ser pedagogerna för möjligheter respektive hinder med pedagogisk dokumentation som verktyg? och Àven hur barnen involveras i detta arbete. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och enkÀtundersökningar. Svaren har sedan analyserats med hjÀlp av relevant litteratur.

Larsson, Nadine, Nordgren, Sara (2013), Hur pedagoger arbetar och resonerar kring pedagogisk dokumentation pÄ en förskola. LÀrarutbildningen: Malmö Högskola. Pedagogisk dokumentation Àr en naturlig del som Àr integrerad i det dagliga pedagogiska arbetet. Pedagogisk dokumentation ska inte vara nÄgot som ligger vid sidan av utan förutsÀtter ett arbete med reflektion, samarbete och kommunikation. Pedagogisk dokumentation gÄr hand i hand med ett utforskande specifikt arbetssÀtt, det utforskande arbetssÀttet. VÄrt syfte med denna studie Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med och resonerar kring pedagogisk dokumentation.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur pedagoger arbetar med pedagogisk dokumentation. Vi ville försöka fÄ en förstÄelse av hur den pedagogiska dokumentationen kan anvÀndas i vardagen pÄ förskolan och hur den kan anvÀndas i utvecklande syfte för verksamheten. Vi vill Àven fÄ en bild av vilka möjligheter samt svÄrigheter pedagoger ser med pedagogisk dokumentation. VÄr förhoppning var att pedagogerna som vi intervjuade ville dela med sig av sina reflektioner och kÀnslor kring detta. Resultatet visar att majoriteten av pedagogerna vi intervjuat varit positivt instÀllda till arbetet med pedagogisk dokumentation. Det visar sig Àven i vÄr studie att det inte finns nÄgot specifikt sÀtt att arbeta med dokumentationen utan alla har olika synsÀtt pÄ det praktiska genomförandet..

I denna C-uppsats problematiseras huruvida pedagogisk dokumentation anvÀnds för att utveckla demokrati i förskolan. Syftet Àr att studera pedagogisk dokumentation som medel för att skapa inflytande för barn i förskolan. Studien utgÄr frÄn en fenomenologisk ansats och den metod som har anvÀnts Àr av kvalitativ art. Resultatet vi fÄtt fram redogör dÀrför inte för en absolut sanning utan för de tvÄ intervjuade pedagogernas erfarenheter och vÄr tolkning av dessa. Informanterna Àr tvÄ pedagoger som arbetar med pedagogisk dokumentation i sin profession.

Studiens syfte Àr att synliggöra barns tankar kring pedagogisk dokumentation, deras upplevelse och kÀnslor av att bli dokumenterade samt deras tankar kring hur pedagogisk dokumentation anvÀnds. Data bestÄr av tjugofyra intervjuer med 4- och 5-Äringar pÄ tvÄ olika förskolor som arbetar medvetet med pedagogisk dokumentation. Resultatet visar att barnen har mycket olika uppfattningar kring syftet och anvÀndningen med den pedagogiska dokumentationen, och att deras upplevelser i huvudsak Àr positiva..

Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..

SyfteSyftet med uppsatsen var att undersöka hur fyra förskollÀrare anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation i förskolan samt vad de har för syfte med den pedagogiska dokumentationen.För att uppnÄ syftet med uppsatsen anvÀndes tvÄ frÄgestÀllningar, Hur arbetar fyra förskollÀrare med pedagogisk dokumentation och Varför och för vems skull anvÀnds pedagogisk dokumentation?MetodEn metod i form av ostrukturerade intervjufrÄgor anvÀndes. Totalt intervjuades fyra kvinnliga förskollÀrare som varit verksamma inom förskolan mellan 5 och 29 Är.ResultatSamtliga förskollÀrare anvÀnde sig av pedagogisk dokumentation, men med olika tillvÀgagÄngssÀtt. Den vanligast förekommande dokumentationsformen var enligt portfoliometoden, Àven dÀr med olika tillvÀgagÄngssÀtt.BetrÀffande varför och för vems skull förskollÀrarna anvÀnde sig av pedagogisk dokumentation varierade svaren. TvÄ av förskollÀrarna ansÄg att det i första hand var för barnen skull och de andra tvÄ tyckte att den pedagogiska dokumentationen var till för pedagogerna i första hand.Nyckelbegrepp: pedagogisk dokumentation, portfolio, förskola, förskollÀrare.

Syftet med detta examensarbete om pedagogisk dokumentation Àr att undersöka hur pedagogisk dokumentation anvÀnds av pedagoger för att utveckla det pedagogiska arbetet och verksamheten i förskolan. Undersökningen bygger pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Med hjÀlp av dessa tvÄ frÄgestÀllningar vill vi undersöka pedagogers uppfattningar om hur de arbetar med pedagogisk dokumentation och vad som kan utvecklas i verksamheten med hjÀlp av det.För att dokumentation ska bli pedagogisk mÄste det finnas ett gemensamt reflektionsarbete med syftet att föra den pedagogiska processen framÄt.För att undersöka hur pedagoger uppfattar pedagogisk dokumentation har vi valt att genomföra intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor och vi har anvÀnt oss av ett fenomenologiskt perspektiv för att förstÄ och tolka vÄrt material. Vidare har vi anvÀnt oss av Kvales ?meningskoncentrering? som analysmetod.VÄr undersökning visar att de intervjuade har en grundlÀggande förstÄelse om vad pedagogisk dokumentation innebÀr.