Uppsatsen handlar om arbetet med pedagogisk dokumentation i förskolan. Studiens syfte Àr att fÄ en fördjupad bild av pedagogisk dokumentation sÄvÀl i den traditionella svenska förskolan som i den Reggio Emilia inspirerade förskolan. Vi har dÀrför valt att genomföra vÄr studie pÄ tvÄ olika förskolor. Vi fann det intressant att ha med en Reggio Emilia förskola i vÄr studie dÄ de uttalat jobbar med pedagogisk dokumentation. Detta för att urskilja eventuella skillnader i arbetsÀtt med pedagogisk dokumentation mellan de tvÄ förskolorna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur pedagoger vid en sÀrskola anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att ÄskÄdliggöra lÀrande och utveckling hos elever samt problematisera hur pedagogerna ser pÄ pedagogisk dokumentation som medel för elevernas delaktighet i lÀroprocesserna. Vilken syn har pedagogerna pÄ begreppet lÀrande? Vad Àr dokumentationens primÀra syfte? Vilken betydelse har den pedagogiska dokumentationen för elevernas delaktighet? För att besvara vÄra frÄgestÀllningar har vi intervjuat tvÄ verksamma specialpedagoger pÄ en sÀrskola. Denna studie utfördes kvalitativt med intervjuer utifrÄn en halvstrukturerad intervjuguide. VÄr empiriska studie har visat att pedagogerna anser att dokumentationen har stor betydelse för elevens delaktighet och metakognition.

Problemformuleringen som ligger till grund för studien Àr följande: Hur uppfattar förskollÀrare vad pedagogisk dokumentation Àr? Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur verksamma förskollÀrare uppfattar samt arbetar med pedagogisk dokumentation. Genom detta skapas möjligheter till att se pedagogisk dokumentation ur ett annat perspektiv som kan bidra till nya insikter och kunskaper om pedagogisk dokumentation som en integrerad del i arbetet som förskollÀrare. Det sociokulturella perspektivet har prÀglat arbetssÀttet med pedagogisk dokumentation vilket innebÀr att lÀrande och utveckling sker i olika sociala sammanhang dock har Àven det konstruktivistiska samt pragmatiska perspektiven pÄverkat arbetssÀttet kring pedagogisk dokumentation. Syftet med den pedagogiska dokumentationen Àr att synliggöra barns och pedagogers utveckling och lÀrande som sker i verksamheten Àr nÄgot som mÄnga litteratörer anser.

VÄrt examensarbete handlar om ett förÀndringsarbete dÀr sex förskolor gÄr frÄn individuella utvecklingsplaner till att anvÀnda pedagogisk dokumentation. Syftet och frÄgestÀllningen Àr inriktade pÄ att studera hur pedagoger frÄn förskolorna yttrar sig om individuella utvecklingsplaner och pedagogisk dokumentation. Den tidigare forskning som vi valt att anknyta till Àr den etiska aspekten pÄ pedagogisk dokumentation, ett förÀndringsarbete dÀr den pedagogiska dokumentationen Àr central, individuella utvecklingsplaner i fyra olika kommuner och internationell forskning om individuella utvecklingsplaner i Finland. Vi intervjuade sex pedagoger som i sin tur representerade varje förskola. VÄrt resultat visar att vÄr undersökningsgrupp överlag Àr negativa till att anvÀnda den individuella utbildningsplanen i förskolan.

Genom att arbeta med pedagogisk dokumentation kan pedagoger gÄ in i en lÀrprocess som gÀller bÄde det egna och barnens arbete. Den konkreta dokumentationen kan ligga till grund för ett kontinuerligt förÀndrings- eller reformarbete pÄ förskolan genom att de bildar en utgÄngspunkt för gemensam reflektion. Det Àr en process dÀr man stÀndigt gÄr tillbaka till dokumentationen för att studera, analysera och diskutera det som har dokumenterats för att sedan ompröva sina egna tolkningar tillsammans med andra. Syftet med denna studie Àr att studera vilken betydelse pedagogisk dokumentation har för förskolans verksamhetsutveckling. Det gjordes genom kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskoleavdelningar.

I den statliga utredningen Att erövra omvÀrlden betonas den pedagogiska dokumentationens roll i förskolan; ?Pedagogisk dokumentation Àr inte bara ett vÀrdefullt arbetsverktyg i det dagliga arbetet i förskolan, utan kan ocksÄ anvÀndas som underlag för fortbildning, förÀldrasamarbete och utvÀrdering? (SOU 1997:157a, s. 58). Med syftet i Ätanke beskrivs hur pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentation för att synliggöra lÀrande och vilka svÄrigheter det kan finnas med pedagogisk dokumentation. Hur pedagogerna gÄr vidare med lÀrande utifrÄn pedagogisk dokumentation belyses ocksÄ, likasÄ vad som dokumenteras i en dokumentation och en pedagogisk dokumentation och vad som skiljer dessa tvÄ Ät.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Studiens syfte Àr att ta del av hur förskollÀrare beskriver vad som kÀnnetecknar pedagogisk dokumentation samt hur de arbetar med den i verksamheten. Vi vill Àven belysa vilka möjligheter och begrÀnsningar som förskollÀrarna ser i sitt arbete med arbetsverktyget. Intresset för Àmnet har skapats under utbildningen och VFU (verksamhetsförlagd utbildning) dÄ pedagogisk dokumentation förefaller vara ett arbetsverktyg som blir allt vanligare i förskolan. Det Àr en kvalitativ studie dÀr semistrukturerade intervjuer har valts för att samla in det empiriska materialet. Studien baseras pÄ fyra intervjuer med förskollÀrare som alla har lÀst eller lÀser kursen Pedagogisk dokumentation med IT-stöd pÄ högskolan i Skövde.

Denna studies syfte Àr att ta reda pÄ hur pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen tolkar begreppet pedagogisk dokumentation. Min frÄgestÀllning var:Hur tolkar pedagogerna och ansvariga pÄ utbildningsförvaltningen pedagogisk dokumentation?Vad Àr meningsfullt att dokumentera?Vad Àr det som gör att man kan arbeta med pedagogisk dokumentation?För att fÄ svar pÄ mina frÄgor sÄ byggde jag min studie pÄ teori frÄn olika pedagoger och forskare inom pedagogik och sedan intervjuer och enkÀter med pedagoger och tjÀnstemÀn pÄ utbildningsförvaltningen. Resultatet visar att begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas olika och det som ligger i grund hur man tolkar begreppet Àr vilken barnsyn du som pedagog har. Förskolans pedagoger anvÀnder sig av pedagogisk dokumentationen genom observationer med olika metoder det kan vara ex kamera, observationsmallar m.m.

Studien avser att undersöka vilken funktion pedagogisk dokumentation har i förskolan och belysa hur pedagoger uppfattar begreppet pedagogisk dokumentation. Undersökningen bygger pÄ observationer av dokumentation i förskolans miljö och dess anvÀndning samt intervjuer av pedagoger i förskolan. Detta material har analyserats utifrÄn socialkonstruktionismen, konstruktivismen samt ramfaktorteorin. Resultatet visar att pedagogisk dokumentation Àr ett relativt nytt arbetssÀtt för pedagogerna och att processen Àr under utveckling. Dokumentationen i de studerade förskolorna Àr varierande, det finns fotografier, texter och barns egen dokumentation (teckningar och barnens eget skapande i olika material).

VĂ„r studie syftar till att ur ett lĂ€roplansteoretiskt perspektiv undersöka hur skolverkets pĂ„bjudna uppdrag med förskolans kvalitetsarbete kan utvecklas genom pedagogisk dokumentation, vilket Ă€r den metod som Uppsala kommun förordar. Studien Ă€r ett försök till att klarlĂ€gga hur begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas av realiseringsarenan som formuleringsarenan pĂ„bjuder utifrĂ„n den reviderade LĂ€roplanen Lpfö98 (2010). Pedagogisk dokumentation har sina rötter i Reggio Emilia pedagogiken som Loris Malaguzzi Ă€r upphovsman av och innebĂ€r ett gemensamt reflektionsarbete mellan pedagogerna, barnen, de anhöriga runt barnen och nĂ€rsamhĂ€llet. Att dokumentera och diskutera Ă€r grunden i den pedagogiska dokumentationen.Studiens huvudsakliga resultat visar inte nĂ„gon mĂ€rkbar skillnad mellan stora och smĂ„ förskolor av de svar vi fĂ„tt in dĂ„ det gĂ€ller antal barn per pedagog i arbetet med pedagogisk dokumentation. Överlag kan vi se att begreppet pedagogisk dokumentation uppfattas pĂ„ skilda sĂ€tt.

Under min högskole- och verksamhetsförlagda utbildning har jag blivit intresserad av pedagogisk dokumentation. Jag har upplevt att det genomförs och anvĂ€nds pĂ„ olika sĂ€tt, men att tiden ofta upplevs som en stressfaktor för mĂ„nga, vilket resulterar i att dokumentationen ibland lĂ€ggs Ă„t sidan eller prioriteras bort helt och hĂ„llet. Mitt intresse har varit att efterforska förskollĂ€rares syn pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolans vardag och fĂ„ inblick i hur de anvĂ€nder sig av dokumentation i utvecklingssyfte. Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„som tidsbrist, ibland alltför stora barngrupper och tidvis frĂ„nvaro av ordinarie personal har framkommit i undersökningen. Olika synsĂ€tt pĂ„ dels det praktiska genomförandet av dokumentationsprocessen, dels pĂ„ vad som bör dokumenteras har bidraget till en fördjupad förstĂ„else för hur olika förskolor arbetar med dokumentation..

I mÄnga förskolor anvÀnds idag pedagogisk dokumentation som ett sÀtt att utvÀrdera förskolans kvalitetsarbete som stÄr i den reviderade lÀroplanen (Skolverket, 2010). Mitt syfte med examensarbetet Àr att se hur begreppet pedagogisk dokumentation tolkas av olika pedagoger. Jag valde tre frÄgestÀllningar som skulle ge svar pÄ mitt syfte. Hur tolkas dokumentationsarbetet, finns det nÄgra nackdelar samt hur tyder pedagogerna barnens uppfattning. Den kvalitativa forskningsmetoden anvÀndes i studien och resultaten kommer frÄn de svar jag fick ifrÄn intervjuer som genomfördes med pedagogerna.

Pedagogisk dokumentation Ă€r en central del för alla verksamma förskollĂ€rare i den dagliga verksamheten. Denna studies syfte Ă€r att förstĂ„ pĂ„ vilka sĂ€tt begreppet pedagogisk dokumentation kan tolkas. Genom detta synliggörs det eventuella behovet av en ökad tydlighet för att den praktiska verksamheten skall gĂ„ att genomföra. Åtta pedagoger intervjuas om deras individuella tolkningar av det aktuella begreppet dĂ€r svaren ligger till grund för en fenomenologisk analys i vilken pedagogernas svar utan vĂ€rdering kopplas till forskningsgenomgĂ„ngen. Forskningen sĂ„vĂ€l som studiens resultat synliggör olika dilemman som dokumentationsarbetet medför dĂ„ pedagoger söker efter fungerande metoder.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.