Sökresultat:
19818 Uppsatser om Förskola för alla - Sida 63 av 1322
Pedagogers utvecklande av kompetens- en förutsÀttning för att kunna möta alla elever
Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.
Exponeringars pÄverkan pÄ konsumenter
Som butikschef Àr det viktigt att man visar upp sina varor pÄ ett attraktivt sÀtt och detta kan man enkelt göra genom en exponering. Det Àr dock viktigt att man genomför exponeringen pÄ ett genomtÀnkt sÀtt och tar hÀnsyn till vissa faktorer för att konsumenterna verkligen ska uppmÀrksamma den (Carlsson m.fl. 2002).Vi har tagit hjÀlp av 57 konsumenter för att fÄ deras syn pÄ exponeringar och för att fÄ ett underlag som beskriver vad det Àr som Àr viktigt för dem för att en exponering ska uppmÀrksammas. FrÄgorna som skickades ut till konsumenterna hade nio frÄgor och svaren var inte givna pÄ alla frÄgor, allt för att konsumenterna skulle fÄ tÀnka sig in i sin egen situation sÄ mycket som möjligt och pÄ sÄ sÀtt inte bli styrda av nÄgra speciella svarsalternativ. PÄ nÄgra frÄgor fanns dock alternativ att vÀlja bland för att konsumenterna enkelt skulle förstÄ vad det var vi menade med frÄgorna.Resultatet av frÄgorna visar att konsumenterna i denna undersökning Àr vÀl medvetna om att butiker anvÀnder sig av olika exponeringssÀtt för att Ästadkomma en merförsÀljning.
Elever med dyslexi i klassrummet - en skola för alla
Sammanfattning
Examensarbete i pedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola.
Författare: Johanna Palmaeus
Handledare: Annette Byström
Titel: Elever med dyslexi i klassrummet ? En skola för alla
Sökord/Ă€mnesord: Dyslexi, Specialpedagogik, Utredning, Ă
tgÀrd
Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka vilka förÀndringar sin kan göras hos
skolan respektive den enskilde lÀraren för att situationen för elever med dyslexi ska bli bÀttre.
Fyra frÄgestÀllningar anvÀndes för att besvara syftet:
? ?Vilka hjÀlpmedel kan man anvÀnda inne i klassrummet för elever med dyslexi??
? ?Hur kan man anpassa undervisningen sÄ att elever med dyslexi blir mer
inkluderade??
? ?Hur pÄverkas en elev med dyslexi psykosocialt av sitt handikapp och vad kan
skolan och lÀraren göra för att ge rÀtt stöd??
? ?Vilka konsekvenser kan man se hos eleven i relation till hur lÄng vÀntetiden Àr
innan en utredning görs och en diagnos stÀlls??
Metod: Den metod som anvÀndes var en kvalitativ intervjustudie med tvÄ lÀrare och tvÄ
specialpedagoger pÄ grundskolan. Ett frÄgeformulÀr har anvÀnts, anpassat till de bÄda
lÀrarkategorierna, men utrymme har lÀmnats för förtydligande och följdfrÄgor.
Resultat: Undersökningen har visat att stora brister rÄder i skolan vad gÀller utredning och
ÄtgÀrder, men Àven att lÀrare saknar kunskap om hur de ska upptÀcka och underlÀtta för elever
med dyslexi i sitt klassrum. För att förbÀttra situationen för dyslektiker i skolan, behövs en
kombination av ökad specialpedagogisk kompetens hos lÀrarna, kortare vÀntetid för utredning,
adekvata ÄtgÀrder, samt ett specialpedagogiskt team pÄ skolorna som Àven kan handleda
personalen. DÄ kan man kanske uppfylla begreppet ?En skola för alla? ? med andra ord, Àven för
elever med sÀrskilda behov som dyslexi..
Varför flyttar man ut till landet? : Kontraurbanisering i ett regionalt centra
Bakgrunden till detta arbete vilar i skolverkets formulering av skolans demokratiuppdrag. HÀr finns en tanke om att alla verksamma i skolan, vuxna och elever, ska fÄ kÀnna ett direkt inflytande över sin verksamhet. Man menar att detta direktinflytande ska finnas med i alla delar av skolans verksamhet, Àven den traditionella. Detta visar att alla delar av skolan inte arbetar Ät samma hÄll och inte heller följer sina föreskrifter.Syftet med detta arbeta Àr att identifiera och kartlÀgga de kunskaps- och demokratisyner som existerar i skolans olika lÀroplaner. De lÀroplaner som Àr av intresse för detta arbete Àr Lgr69, Lgr80, Lpo94 samt Lpfö98.
LÀrares syn pÄ det mÄngdimensionerade arbetssÀttet inom
matematiken i Är 2-3
VÄrt syfte med denna uppsats var att var att beskriva hur lÀrare i Är 2-3 ser pÄ anvÀndandet av ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt i den egna undervisningen, med fokus pÄ matematikundervisning. Det mÄngdimensionerade arbetssÀttet Àr en tes som vi utformat. Det finns tre faktorer som en lÀrare bör ta hÀnsyn till för att ett mÄngdimensionerat arbetssÀtt ska kunna fungera. Dessa Àr: elevers erfarenheter/intressen, lÀrstilar och den egna lÀrarrollen. Litteraturstudierna i bakgrunden behandlade pedagogisk forskning och tankar som stödjer vÄr tes för det mÄngdimensionerade arbetssÀttet.
Kan rekrytering skapa jÀmstÀlldhet? - en fallstudie
Idag domineras den svenska skogsbranschen av manlig arbetskraft. Det uttrycker sig extra tydligt i ledningsgrupperna dÀr andelen kvinnor Àr Ànnu lÀgre. DÀremot ser man en uppÄtgÄende trend gÀllande kvinnor som anstÀlls till personalledande positioner.
Syftet med studien Àr att undersöka tankar och Äsikter hos chefer med personalansvar angÄende en jÀmnare könsfördelning, med hÀnsyn till olika mÄl och andra pÄverkande faktorer vid rekrytering pÄ Norra SkogsÀgarna.
Studien baseras pÄ kvalitativa intervjuer genom fysiskt möte med sju respondenter frÄn Norra SkogsÀgarnas alla fyra industrier samt huvudkontor. Alla personer som intervjuades har personalansvar.
De intervjuade har en positiv syn pÄ mÄl kopplade till jÀmstÀlldhet vid rekrytering. Den positiva synen gÀller bÄde det egna företagets och branschorganisationen Skogsindustriernas uppsatta mÄl inom detta omrÄde.
Statens och kyrkans separation : En lokal studie om HÀllby församling i Södermanland
Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur sex danslÀrare uppfattar sitt arbete med bedömning i dans i gymnasieskolan, inom de nya Àmnes-och kursplanerna frÄn 2011. Studien avser ocksÄ undersöka hur danslÀrarna gÄr tillvÀga under feedbacksamtal i dansÀmnet. Mitt syfte för studien grundar sig i att jag sjÀlv har ett starkt intresse för bedömning och hur jag kan utveckla olika bedömningsmetoder. De metoder jag har anvÀnt mig av i studien Àr tre kvalitativa intervjuer, samt tre intervjuer via mail. Intervjupersonerna har valts pÄ grunderna att de undervisar elever inom det estetiska programmet inriktning dans, samt att de undervisar elever enligt de nya Àmnes-och kursplanerna.
En studie om förskollÀrares anvÀndning av barnlitteratur i
sitt genusarbete pÄ förskolan
Syftet med vÄr studie var att ta reda pÄ om och hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i sitt genusarbete. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod, vilket vi ansÄg vara lÀmpligt för att fÄ reda pÄ förskollÀrarens tankar och dÀrmed kunna fÄ en förstÄelse för deras arbetssÀtt med barnboken. Sex förskollÀrare intervjuades och resultatet har visat att alla informanter anser att genus Àr en viktig frÄga samt att genus handlar om ens förhÄllningssÀtt gentemot barnen. Alla anvÀnde barnboken i sitt vardagliga arbete, dock pÄ olika sÀtt men ur ett genusperspektiv. Vissa bytte ut huvudrollsinnehavaren i boken medan vissa lÀste boken som den var och efterÄt reflekterade tillsammans med barnen.
En skola för alla: verklighet eller utopi?
Under de senaste hundra Ären har skolan förÀndrats frÄn att ha varit en skola för vissa till att bli en skola för alla. I och med denna förÀndring har synen pÄ elever förÀndrats, det inkluderande perspektivet ersatte det föregÄende som var segregerande. Det inkluderande perspektivet innebÀr att eleven i största möjliga utstrÀckning ska fÄ sin undervisning individualiserad i sin ursprungliga miljö. Sociala effekter anses som mycket viktiga för barn och ungdomars lÀrande och utveckling. Vi kan se att utvecklingen har skett, frÄgan för oss blir dÄ: Varför? Detta leder oss till rapportens syfte.
Pedagogiskt drama : En undersökning om hur drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet
I mitt arbete fördjupar jag mig i Àmnet pedagogiskt drama. Mitt syfte Àr att undersöka hur pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllning pÄ lÄgstadiet. Syftet Àr Àven att fÄ en förstÄelse om hur individen pÄverkas. För att fÄ svar pÄ detta har jag anvÀnt mig av mina frÄgestÀllningar och min preciserade frÄgestÀllning.Jag har anvÀnt mig av kvalitativ intervju som metod i min undersökning, vilket Àr passande dÄ det kommer till att förstÄ individers sÀtt att reagera och resonera. Jag har valt att intervjua tre pedagoger, alla har en kopplig till drama och de arbetar pÄ lÄgstadiet.Min slutsats Àr att pedagogiskt drama kan frÀmja gruppsammanhÄllningen, genom att mÄnga faktorer verkar tillsammans.
HÄllbar utveckling i turismnÀringen. : En studie om turismföretagens jakt pÄ ett hÄllbart arbetssÀtt genom miljödiplomering.
Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. HÄllbar utveckling beskrivs idag som lösningen pÄ dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta Àven för miljömanagement. Miljödiplomering Àr ett verktyg som anvÀnds för att företagets verksamhet skall pÄverka miljön sÄ lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av lÀnder som arbetar med hÄllbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i vÀrlden kÀnner företag press frÄn kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förÀndra klimathoten och kÀmpa för hÄllbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats Àr undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.
LÀrares uppfattning om arbetet med elever i en skola för alla med utgÄngspunkt i KASAM
Syftet med studien Àr att undersöka klasslÀrares/mentorers upplevelse av sitt arbete med elever i relation till uppdraget att skapa en skola för alla. UtifrÄn Aaron Antonovskys teori om kÀnsla av sammanhang, KASAM har vi stÀllt frÄgorna: Vilka faktorer gör undervisningen begriplig, hanterbar och meningsfull i relation till uppdraget?
Metoden vi anvÀnt oss av Àr semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat sex lÀrare som arbetar i grundskolan och har klasslÀrare/mentorsansvar.
Resultatet av vÄrt arbete Àr att vi funnit faktorer som kan ha betydelse för om lÀrare upplever en kÀnsla av sammanhang, KASAM, i sitt arbete med elever. Faktorerna Àr salutogena, dÄ vi har fokuserat pÄ de styrkor och tillgÄngar som lÀrarna upplever.
Att stödja elevens övning : om tajmad minnestrÀnings pÄverkan pÄ inlÀrning och motivation i distansundervisning med yngre instrumentalister
En hel del av forskning inom kognitiv neurovetenskap tyder pa? att effektivare uppla?gg av repetitionstillfa?llen fo?rba?ttrar inla?rningsprocessen hos eleverna, eller ra?ttare sagt hos ma?nniskor i alla a?ldrar.Uppsatsen handlar om yngre instrumentalelevers inla?rningsprocess i relation till hja?rnans minnesfunktioner och underso?kningen fokuserar fiolundervisning pa? nybo?rjarniva?. Jag har utfo?rt ett empiriskt experiment av tajmade repetitionstillfa?llen via interaktiva onlinebaserade samtal med tre yngre elever.Alla de tre eleverna har under projektens ga?ng a?stadkommit fo?rba?ttringar av de fa?rdigheter som stod i fokus vid de tajmade repetitionerna. Experimentperioden har haft positiv inverkan pa? elevernas motivation, men deras uppna?dda fo?rba?ttringar bedo?mer jag vara av icke besta?ende karakta?r.
FörÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv
Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrasamverkan ur förÀldrars perspektiv. Vi har valt att anvÀnda oss av en förskola med vissa inslag av Reggio Emilia pedagogik dÄ den Àr kÀnd för att lÀgga stor vikt vid ett nÀra samarbete med förÀldrar. Metod: Vi anvÀnde oss av den kvalitativa metoden intervju. Vi intervjuade tio förÀldrar med barn i Äldrarna tre till fem Är pÄ en och samma förskola som arbetar med inslag av Reggio Emilia filosofin. Resultat: Majoriteten av alla förÀldrar som vi intervjuade menar att förÀldrasamverkan innebÀr ett samarbete eller en dialog med andra förÀldrar eller med personalen pÄ förskolan.
Utomhusundervisning : Ett sÀtt att underlÀtta inlÀrningen för barn med koncentrationssvÄrigheter
Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida det finns belÀgg för att barn med koncentrationssvÄrigheter har lÀttare för att ta till sig undervisningen utomhus Àn inomhus. Detta har jag undersökt dels genom att lÀsa litteratur och dels genom intervjuer med pedagoger. Jag har intervjuat fem pedagoger om deras uppfattningar om hur barn med koncentrationssvÄrigheter och andra grupper av barn tar till sig undervisningen utomhus jÀmfört med inomhus.Resultatet visar att barn som bedöms ha koncentrationssvÄrigheter ofta har lÀttare för att ta till sig utomhusundervisningen jÀmfört med inomhusundervisningen. Men resultatet visar Àven att alla barn i nÄgon mÄn har fördel av utomhusundervisning. Detta beror bl.a.