Utvecklingen av egna märkesvaror (EMV) är i framfart i dagligvarubranschen och trenden ser ut att hålla i sig. Denna utveckling har hittills inte varit så framträdande inom just mejeribranschen. Sedan början av 2000-talet har EMV-mejeriprodukterna ökat, då mejerier har gått med på att tillverka EMV-mejeriprodukter åt dagligvaruhandeln. Mejerierna har varit negativa till denna utveckling, men försöker nu se en chans i att kunna växa tillsammans med dagligvaruhandeln. Samtidigt har en av dagligvarukedjorna en egen tillväxtstrategi då det förvärvade ett eget mejeri som nu är i drift.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur livsmedelsproducenter använder sig av varumärkes- och produktstrategier för att få sina produkter representerade i butikernas sortiment. Uppsatsen har också i avsikt att jämföra leverantörernas strategier sinsemellan för att fastställa och förklara eventuella skillnader. Med bakgrund av den ökade konkurrensen i brödbranschen behandlar teorikapitlet de två huvudsakliga strategier för leverantörer av mjukt bröd i Sverige. Varumärkes- och produktstrategier beskrivs där som de viktigaste för leverantörer av egna varumärken. Genom kvalitativa platsintervjuer har empiri samlats in för att ta reda på hur leverantörerna arbetar med ovan nämnda strategier.

Marknadsföring är idag en viktig del i många företag, i takt med samhällets utvecklinghar sättet att marknadsföra sig på förändrats. I de nyare marknadsföringsteorierna har kommunikationen mellan konsumenten och säljaren fått en allt större roll. Marknadsföringen är på väg att lämna transaktionsperspektivet och gå över motrelationsperspektivet. Detta har gjort att företag letar efter alternativa marknadsföringskanaler så som sociala medier. Uppsatsen studerar hur ICA, Willy:s och Vi-Butikerna använder sig av Facebook för att kommunicera med sina medlemmar.

Bakgrund och problematisering: F?retagsf?rv?rv ?r ett vanligt inslag i det svenska n?ringslivet, vars genomf?rande ?kat de senaste ?ren och refererar till n?r ett f?retag k?per aktier i ett annat f?retag, vanligtvis kallat m?lf?retag. F?rv?rvsprocessen ?r omfattande och kan brytas ut i flera olika steg, s?som due diligence, integration och uppf?ljning. Trots det stora antalet genomf?rda f?rv?rv visar forskning d?remot att en stor m?ngd f?rv?rv misslyckas med att uppn? sina m?l, ofta p? grund av bristande integration.

SyfteSyftet med denna uppsats är att studera konsumenters attityder till EMV i dagligvaruhandeln, kopplat till hur de upplever valfriheten i sortimentet. MetodUppsatsens ansats har varit abduktiv och undersökningen har varit av kvalitativ karaktär. Den metod som har använts för att samla in primärdata är semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna har utförts med konsumenter och urvalsmetoden har varit en form av snöbollsurval. Teoretiska perspektivAllmänna teorier om EMV utgör grunden i vår teoretiska referensram tillsammans med teorier om valfrihet, och teorier om hur konsumenter skapar attityder.

Från den 1 nov 2009 är det i Sverige tillåtet att sälja ett stort urval av receptfria läkemedel i dagligvaruhandeln. Motivet därtill är att skapa en ökad tillgänglighet för konsumenterna, en prispress samt en fortsatt säker och ändamålsenlig läkemedelsanvändning. Syftet med denna uppsats är att redovisa och diskutera hur berörda intressenter på den svenska apoteksmarknaden ser på att receptfria läkemedel nu får försäljas utanför apotek. Uppsatsen belyser de aspekter som låg till grund för liberaliseringen av marknaden för receptfria läkemedel. För studien har en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer använts.

Syfte: Syftet är att göra en studie av shop-in-shop-konceptet inom dagligvaruhandeln, och att se om konceptet påverkar positioneringen. Metod: En explorativ fallstudie, kvalitativa intervjuer och besök i butikerna ligger som grund för den empiriska datan, analysen och resultatet. Teoretiskt perspektiv: För att utforska shop-in-shop-konceptet, och analysera hur det påverkar Coop Extra har vi använt teorier om marknadsmixen och positionering med; plats, produkt, pris, påverkan och service som grundstenar. De aktuella teorierna har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur inom respektive ämnesområde. Empiri: Våra studieobjekt omfattar Coop Extra Kävlinge och Coop Extra Värnhem, samt de inhyrda butikerna Ingelsta Kalkon och Nina Fisk.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att öka förståelsen för hur varumärkeskapitalets dimensioner påverkas av en nedåtgående vertikal brand-extension. Med en kvantitativ metod och en experimentell undersökning, med 440 svarande studenter, har vi belyst området. Experimentet baserades på en fiktiv lågprislinje för ett starkt varumärke inom dagligvaruhandeln, i vårt fall Uncle Ben?s. Den teoretiska referensramen kommer från områdena varumärkeskapital och brand-extension.

Denna magisteruppsats har för avsikt att öka kunskapen kring de varumärkesstrategier som brukas i varumärkesportföljer. Uppsatsen undersöker om varumärkesstrategier är ett fungerande verktyg i den rationaliserings- samt effektiviseringsprocess som råder inom dagligvaruhandeln. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med dryckesansvariga på ICA, Coop samt Axfoods butiker i Lund och Helsingborg. Vidare har tre dryckesansvariga på centralnivå intervjuats på respektive företag. Undersökningen visade att varumärkesstrategier har en stor betydelse i den eskalerande konkurrensen om hyllplats.

Förpackningsimitation i dagligvaruhandeln ? Är det möjligt för återförsäljare att stjäla ett etablerat varumärkes personlighet? En kvantitativt genomförd undersökning på den svenska daglivarubranschen..

Syftet med vår studie är att öka förståelsen för den förpackningsekonomi som råder i dagligvaruhandeln genom att identifiera vilka faktorer som driver de förpacknings-relaterade kostnaderna i dagligvaruhandeln. Vår definition av förpackningsrelaterade kostnader är de kostnader som orsakas av de aktiviteter där förpackningar är närvarande. Detta får till följd att teorier som behandlar hur kostnader uppstår i aktiviteter måste ligga till grund för att öka förståelsen. Därav valdes teorier såsom värdekedjan och ABC. Dessutom så har den tidigare forskning som gjorts inom det specifika området beaktats för att nå en djupare förståelse.

Syfte: Syftet med denna litteratur?versikt ?r att unders?ka det vetenskapliga underlaget f?r huruvida totalt flavonoidintag fr?n kosten p?verkar totalmortalitet bland vuxna med diagnostiserad cancer vid baslinje. Metod: Denna systematiska litteratur?versikt analyserar prospektiva kohortstudier som unders?ker sambandet mellan flavonoidintag och totalmortalitet. De s?kord som anv?ndes var "flavonoid intake", "flavanol intake", "cancer mortality" och "cancer survival". Det genomf?rdes en systematisk litteraturs?kning i databaserna PubMed och Scopus, f?ljt av en dataextration.

Syfte: Syftet med den studie är att få en djupare förståelse för hur den förändrade kommunikationsmöjligheten via Facebook upplevs av kunder och företag inom dagligvaruhandeln. Vidare är syftet att också få en djupare förståelse för hur dessa upplevelserpåverkar relationen mellan kund och företag inom dagligvaruhandeln.Metod: Studien bygger på både en kvantitativ och kvalitativ undersökningsmetod. Undersökningen har genomförts med både enkät och intervjuer, på två företag och 17 kunder.Resultat: Både kunder och företag är överens om att företag ska ha Facebooksidor, och det ärviktigt att företagen är aktiva på dessa. Däremot är de inte överens om vad huvudsyftet med Facebooksidorna faktiskt är, företagen respektive kunderna har olika önskemål. Båda tror att Facebooksidan kan bidra till en ökad relation men om det i praktiken gör det, varierar pågrund av personliga upplevelser och åsikter.Begränsningar: Resultatet är endast baserat på två svenska dagligvaruhandelsföretag och desskunder.

Bakgrund: Debatten om Corporate Social Responsibility (CSR) har pågått i över 40 år och har under de senaste åren blivit allt mer aktuell även i Sverige. Detta till följd av dels de ökade krav som medarbetare och konsumenter ställer på företagen och dels på grund av en ökande internationalisering, en snabbare informationsspridning och ett hårdare företagsklimat. Idag finns flera exempel på företag som kompletterar målet om att maximera vinsten med ett mål om socialt ansvarstagande. Samtidigt strävar dagens marknadsförare i allt större utsträckning efter att skapa holistiska marknadsförings-aktiviteter, med syfte att bygga ett starkt varumärke som kan skapa konkurrensfördelar. Syfte: Denna uppsats har till syfte att öka förståelsen för CSR:s påverkan på ett företags varumärke.

Syfte: Vilken effekt som publiceringar från media med dåliga ekonomiska tider har på aktiespararna på stockholmsbörsen samt undersöka om dessa nyheter påverkar aktiepriset på ett negativt eller positiv samt hur aktiesparare reagerar på ekonomiska indikationer samt om aktiespararens utbildningsnivå har någon effekt på om aktiespararen använder sig av media som beslutsunderlag i sin aktiehandel.Metod: Det är två undersökningar varav den ena är en kvantitativ enkätundersökning utan kvalitativa element. Den andra är ett stickprov på aktiekurser i samband med specifika artiklars publiceringsdatum.Slutsats: Utifrån de resultat som presenterats så går det att utläsa att aktiesparare sällan använder sig av media som beslutsunderlag när de handlar med aktier samt så finns inget negativt samband med de valda artiklarna och aktiekursen. Det fanns dock ett sammanband i det att aktiesparare med högra utbildning är mindre benägna att använda sig av media och dess indikationer som beslutsunderlag i deras handel med aktier.Fortsatt forskning: Det finns flera intressanta undersökningsfrågor kvar, bland annat så skulle undersökningen behövas göras på mer än ett område av media samt på flera olika områden av aktiemarknaden än dagligvaruhandeln. En annan intressant fråga är att enligt enkätundersökningen så är många aktiesparare högt utbildade inom ämnet men är fortfarande osäkra på deras effekt på aktiemarknaden när de handlar.Uppsatsens bidrag: Ett försök till att undersöka om media skapar sina egna självuppfyllande profetior i samband med att de publicerar nyheter med en negativ vinkling på det kommande ekonomiska klimatet. Enligt undersökningen så har inga tidningsartiklar någon märkbar effekt på aktiekursen..