Förpackningsekonomi i dagligvaruhandeln
ABCKostnadsdrivareVärdekedjaFörpackningarSCAICAManagement of enterprisesFöretagsledningManagementBusiness and Economics
Syftet med vår studie är att öka förståelsen för den förpackningsekonomi som råder i dagligvaruhandeln genom att identifiera vilka faktorer som driver de förpacknings-relaterade kostnaderna i dagligvaruhandeln. Vår definition av förpackningsrelaterade kostnader är de kostnader som orsakas av de aktiviteter där förpackningar är närvarande. Detta får till följd att teorier som behandlar hur kostnader uppstår i aktiviteter måste ligga till grund för att öka förståelsen. Därav valdes teorier såsom värdekedjan och ABC. Dessutom så har den tidigare forskning som gjorts inom det specifika området beaktats för att nå en djupare förståelse. Den empiriska studien har utgjorts av intervjuer med anställda samt deltagande observationer på två utvalda fallföretag. Resultaten som har erhållits i studien utgörs av dels vilka de förpackningsrelaterade aktiviteterna är, dels vilka kostnader som kan härledas till dessa aktiviteter och dels vilka faktorerna som driver de förpackningsrelaterade kostnaderna är. Vid analys av aktiviteter har vi först ställt samman Porters (1985) värdekedja med de aktiviteter som, enligt Hellström & Saghir (2003), finns i dagligvaruhandeln. Därefter jämfördes resultatet av vår egna empiriska undersökning med det teoretiska ramverket. Vår empiriska undersökning skiljer sig aningen från detta men kan ändå sammankopplas och därigenom ge en djupare förståelse för aktiviteterna i dagligvaruhandeln. De aktiviteter vi har funnit inom vår studie är: · Inköp· Varumottagning· Lagring· Exponering· Återvinning Vid analys av vilka kostnader som kan härledas till aktiviteterna jämfördes de som ställts upp av Dominique et al (2000) med dem som vi fann i vår studie. Det visade sig att den enda skillnaden mellan studierna är att Dominique et al (2000) har identifierat en transportkostnad som vi inte kunde finna inom den separata butikens värdekedja. Istället identifierade vi en kostnad som vi benämner kapitalkostnad. Förutom denna fann vi följande kostnader: · Hanteringskostnader· Lagringskostnader· Kostnader för skadat gods Då den tidigare forskningen på området har haft ett fokus på vilka aktiviteterna och kostnaderna är så har vi lagt tyngdpunkten på kostnadsdrivarna. I vår studie fann vi en stor mängd faktorer som interagerade och drev kostnader. Dessa faktorer var dock möjliga att gruppera och genom att göra det kom vi fram till olika kostnadsdrivare som jämfördes med dem som framhävts inom mer generella teorier. Vi fann där att dessa teorier på ett relativt bra sätt innefattade de kostnadsdrivare som vår studie hade resulterat i. Det ska dock sägas att en viss grad av begreppsmässig anpassning var ett måste för att kunna jämföra de olika kostnadsdrivarna. Vi fann även ett antal kostnadsdrivare som inte har tagits upp i några tidigare studier eller teorier. De elva kostnadsdrivare vi har funnit i vår studie är: · Teknologi· Butikskonfiguration· Volym· Kunskap & erfarenhet samt butikens strategi & styrning· Kunskap om butikerna· Antal artiklar· Typ av vara· Graden av processförbättringar· Typ av förpackning· Förpackningens utformning· Grad av standardisering Vidare har vi funnit att det är möjligt att klassificera dessa kostnadsdrivare efter vad som ger upphov till kostnadsdrivaren. Enligt vår mening beror samtliga kostnader i de förpackningsrelaterade aktiviteterna på antingen varan, människan, butiken eller förpackningen. Vårt bidrag Genom vår studie har vi bidragit till ökad förståelse av förpackningsekonomi inom dagligvaruhandeln genom att identifiera kostnadsdrivare. Det har tidigare påpekats att det behövs mer kunskap om kostnadsdrivare. Vi ger i vår studie en rad faktorer som påverkar kostnader i butiken utöver de som direkt kan härledas till förpackningen. Vi visar också att de grupperade kostnadsdrivarna kan härledas till fyra klasser som var och en ger upphov till kostnadsdrivarna. Vi har också bidragit genom att koppla samman olika aktiviteter i da