Bakgrund och problem:Det finns motstridiga resultat i tidigare forskning, men fördelarna med affÀrssystem kan styrkas genom ett flertal forskarstudier. Vidare skapar det motiv till vÄr studie och vad en implementering av affÀrssystem kan skapa för betydelse och möjligheter för svenska företag vid deras interna kontroll och riskhantering. Dels genom hur det kan frÀmja företagens fortbestÄnd, men Àven effektivisera och stödja de olika processerna i organisationen. En implementering av affÀrssystem kan innebÀra vissa svagheter och skapa problem för företagen, vilket studien behandlar genom riskhantering i form av alternativa eller kombinerade typer av lösningar.FrÄgestÀllning och syfte:Syftet utgÄr frÄn studiens frÄgestÀllning och lyder enligt följande:Studiens syfte Àr att beskriva och diskutera hur intern kontroll och riskhantering kan förbÀttras genom implementering av affÀrssystem.Metod:DÄ syftets roll och funktion Àr att öka förstÄelsen utgÄr studien frÄn en kvalitativ undersökning. Respondenterna representerar bÄde chefsnivÄn och den operativa nivÄn pÄ företagen, vilket bidrar till den ökade förstÄelsen och med en helhetssyn och olika perspektiv i beaktande.

Outsourcing har i dagens samhÀlle blivit allt vanligare och trenden Àr fortsatt stark. Företag efterstrÀvar kostnadseffektivitet, hög kvalitet och flexibilitet i outsourcade processer, vilket kan medföra att verksamheten pÄverkas. Vi Àr intresserade av hur den interna kontrollen och revisionsprocessen pÄverkas av att företag outsourcar processer och aktiviteter i verksamheten, till följd av de risker som outsourcing medför.Undersökningen utgÄr ifrÄn den kvalitativa metoden och ett abduktivt arbetssÀtt. Den kvalitativa metoden har valts, eftersom vi ville att studien ska ge en djupare förstÄelse för det undersökta Àmnet. Intervjuer med 13 representanter frÄn tre olika företagskategorier har genomförts.

Bakgrund: Utvecklingen mot bredare utbud av produkter med allt kortare livslÀngd har bidragit till nya sÀtt att agera hos företagen, exempelvis Àr det för mÄnga företag viktigt att snabbt nÄ ut pÄ marknaden. En följd av detta Àr att det blivit vanligare att företag samarbetar i en interorganisatorisk relation för att sÀkra resurstillgÄngen vilket lett till ett ökat behov av kontroll och styrning av relationen. Inom branscher, dÀr det traditionellt sett finns ett stort inslag av konkurrens och dÀr de varor som utbyts inte Àr sÀrskilt komplexa, har relationer inte haft nÄgot större inslag av styrning. Detaljhandeln, som fÄr anses motsvara ett sÄdant omrÄde, blir allt mer koncentrerad till ett litet antal, men större aktörer vilket visar pÄ att det stora inslag av konkurrens sakta men sÀkert minskar. DÀrför anser vi att en undersökning kring styrning av leverantörsrelationer inom detaljhandeln Àr intressant och relevant att genomföra.

Inledning: De senaste Ärens redovisningsskandaler, dÀr bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella rapporteringen har minskat eftersom rapporteringen av bolagens ekonomiska stÀllning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har frÀmst handlat om att den finansiella rapporteringen inte har varit tillförlitlig pÄ grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som Àr registrerade pÄ amerikanska börsen mÄste följa lagen, vilket Àven pÄverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act Àr en omfattande lag som bestÄr av ett antal sektioner.

Syftet med uppsatsen Àr att pÄvisa hur innovativaföretag arbetar med motsÀttningen mellan behovetav styrning kontra behovet av innovationsförmÄga. UtifrÄn empirin har vi funnit belÀgg som stödjer vÄrtantagande om att det finns en motsÀttning mellanbehovet av styrning kontra behovet avinnovationsförmÄga. Företagen handskas generelltmed motsÀttningen genom att i stor utstrÀckninganvÀnda sig av styrformer som anses vara mer lösa ikombination med nyckelpersoner som driverinnovationsprocessen..

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, Bygghantverk, 27 hp, 2011.

Syftet med detta arbete har varit att analysera effekterna av ett styrkort och dess samverkande system och hur styrkortet pÄverkar organisationen. Slutsatsen Àr att styrkortet inom fallföretaget Skandia Marknadsstöd Spar AB skapar engagemang och delaktighet i företagets samtliga processer genom sin fokusering pÄ rÀtt saker och aktivitetsbaserade styrning. Det Àr företagets huvudstyrsystem som ger en helhetsbild av verksamheten. Genom kopplingen till budget, mÄlstyrning och utvÀrdering, organisatoriskt lÀrande samt belöningssystem förbinds enhetens övriga aktiviteter till modellen. Belöningssystemet ger individen incitament och skapar trygghet i en kontext dÀr kontinuerliga förÀndringar efterfrÄgas och höga krav stÀlls pÄ kunskapsutveckling.

Bolagsstyrning och intern kontroll har diskuterats mycket de senaste Ären. Företagens kontrollsystem har synats och gjorts publika pÄ olika sÀtt i försök att minska risken för fel och oegentligheter. Den ökade fokuseringen pÄ företagets kontrollprocesser Àr enligt mÄnga ett steg i rÀtt riktning för ökad tillförlitlighet och effektivitet i kontrollerna men pÄ senare tid har man Àven börjat prata om vÀrderingarnas roll i detta pussel. En förutsÀttning för att den interna kontrollen ska fungera Àr att ledningen tar ansvar för att en kultur som stödjer kontrollerna vÀxer fram. Samtidigt finns idag behov av mer decentraliserade organisationer dÀr anstÀllda ges förtroende att agera. Företagen mÄste hitta nya former att styra företag som tar tillvara pÄ mÀnniskors förmÄga och pÄ samma gÄng tydliggör spelreglerna.

Bakgrund: Traditionell styrning har kritiserats av en rad olika författare och en modern verksamhetsstyrning har utvecklats. Vi menar att traditionella tillverkande företag Àr intressanta ur den aspekten att traditionella ekonomistyrningsmodeller Àr uppbyggda kring dessa typer av företag. FrÄgan vi stÀller oss Àr alltsÄ huruvida modern verksamhetsstyrning Àr ÀndamÄlsenlig i traditionella tillverkande företag.Syfte och metod: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr, att beskriva och analysera tillÀmpningen av traditionella och modernare verksamhetsstyrningsmetoder i traditionella, tillverkande företag. VÄr empiri Àr baserad pÄ sex olika kvalitativa intervjuer pÄ företagen Cloetta Fazer, Milko och SkÄnemejerier.Resultat: Traditionellt tillverkande företag möter inte samma förutsÀttningar som tidigare och behöver dÀrför pÄ mÄnga plan anpassa sin styrning..

Budgetlös styrning har vÀxt fram som ett alternativ till den traditionella budgetstyrningen. MÄnga författare har framfört kritik mot budgeten som styrmedel. Vi har dÀrför funnit det intressant att se hur det nya ekonomistyrningssystemet klarar sig mot kritiken angÄende budgetsstyrning. För att undersöka omrÄdet har vi utfört en fallstudie pÄ ett företag som tillÀmpar budgetlös styrning. Respondenternas Äsikter samt teori har analyserat och behandlats.

Problematisering:Bankerna utgör en vÀsentlig del av det finansiella systemet och kan ses som garanter för finansiell stabilitet. Det nya regelverket Basel II syftar till att bankerna ska anvÀnda mer riskkÀnsliga minimikapitalkrav och innebÀr att bankerna kan vÀlja mellan olika avancerade modeller för berÀkningen av kapitalkrav. De avancerade modellerna bygger delvis pÄ bankernas interna berÀkningar och bedömningar vilket kan fÄ konsekvenser för bankerna och dess omgivning. Syfte:Uppsatsen syftar till att undersöka hur den interna styrningen i svenska banker pÄverkas av Basel II och hur densamma kan fÄ konsekvenser i det större sammanhang dÀr banken och dess intressenter verkar. Metod och empiri:Uppsatsens insamlande av empiri grundar sig frÀmst pÄ en omfattande kvalitativ undersökning.

Titel: Finansiella mĂ„tt ?en studie av intern och extern anvĂ€ndningFramlĂ€ggande: Den 12 juni 2007Kurs: MagisteruppsatsRedovisning och ekonomistyrning10 poĂ€ngFörfattare: Björn Arvidsson & Per HultgrenHandledare: Peter Jönsson & Olof ArwidiNyckelord: Finansiella nyckeltalArbetsintensiva företagKapitalintensiva företagIntern styrningExtern kommunikationSyfte: Syftet med detta arbete Ă€r tvĂ„delat. Å ena sidan vill vi öka förstĂ„elsen för vilka mĂ„tt företagen vĂ€ljer att kommunicera utĂ„t och stĂ€lla dessa i relation till de mĂ„tt företagen verkligen anvĂ€nder i sin ekonomistyrning. Å andra sidan vill vi undersöka om det finns nĂ„gon skillnad i tillĂ€mpning mellan olika typer av företag, vilket bland annat inkluderar en indelning i kapital- och arbetsintensiva företag samt indelning efter Ă€garandel.Metod: Arbetet har en deduktiv ansats, vilket innebĂ€r att vi utifrĂ„n litteratur pĂ„ omrĂ„det har skapat en hypotes som vi sedan prövar empiriskt. Det empiriska materialet har vi valt att samla in via enkĂ€ter.

Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.

Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ en facklig organisations betydelse för intern rörlighet. Syftet Àr att bidra med kunskap om och studera vilken roll en facklig organisation har för intern rörlighet av personal inom en kommun.FrÄgestÀllningarna rör fackliga företrÀdares och medlemmar i den fackliga organisationens uppfattningar om hantering av intern rörlighet, samt den fackliga organisationens frÀmjande eller försvÄrande av denna.För att besvara frÄgestÀllningarna utifrÄn den kvalitativa ansats som tillÀmpas har empiri insamlats genom intervjuer med fyra personer frÄn varje aktörsgrupp vilket resulterade i att Ätta intervjuer genomfördes.Resultatet presenteras i tvÄ delar, en för varje aktörsgrupp. Av resultatet framkommer att den fackliga organisationen pÄ mÄnga sÀtt uppfattas frÀmja intern rörlighet för medlemmarna inom kommunen genom sitt arbete med att underlÀtta förutsÀttningarna för intern rörlighet. Resultatet visar ocksÄ att det finns möjligheter för den fackliga organisationen att inom vissa omrÄden förbÀttra sitt frÀmjande arbete för medlemmarnas interna rörlighet inom kommunen.Studien har tvÄ slutsatser. Den ena Àr att den fackliga organisationen mÄste prioritera intern rörlighet som arbetsomrÄde inom hela organisationen.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrÄn klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien Àr en induktiv, kvalitativ metod. Vi har anvÀnt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som Àr ansvarig för att anlita konsulter Àr intervjuad.