Vi har gjort en kvalitativ studie baserad pÄ intervjuer. Vi har anvÀnt oss av en hermeneutisk ansats vid tolkning av intervjuerna. Syftet med studien har varit att förklara hur personalens stÀmpling och utövning av social kontroll pÄ ungdomar som vistats pÄ institution ökar riskerna för institutionsskada. Vi har relaterat institutionsskada till fem stycken faktorer som pÄverkar ungdomens möjligheter att bryta sig in i samhÀllet. Vid analys av vÄr empiri har vi anvÀnt oss av tre olika teorier.

Bakgrunden till denna uppsats grundar sig i att det finns en utbredd litteratur kring implementeringen av miljöledningssystem i organisationer. DÀremot finns det fÀrre studier om hur miljöledningssystem bör förvaltas kontinuerligt efter att systemet har implementerats. Författarna har identifierat den interna kommunikationens roll som viktig i förvaltningen av ett miljöledningssystem, i detta fall ISO 14001. Mot bakgrund av att intern kommunikation Àr en viktig bestÄndsdel i arbetet med ISO 14001 ansÄgs det av författarna relevant att titta djupare pÄ hur den interna kommunikationen kring miljöarbetet fungerar inom en decentraliserad organisation. Uppsatsens syfte Àr att undersöka och identifiera viktiga faktorer som pÄverkar intern kommunikation inom en organisations miljöarbete. Genom att identifiera dessa faktorer Àr mÄlet att öka förstÄelsen för hur organisationer kan förbÀttra sin interna miljökommunikation och sÄledes sitt miljöarbete. Forskningsmetoden för studien Àr kvalitativ med en induktiv ansats, det vill sÀga att genom att titta pÄ ett specifikt fall kunna se generella mönster som sedan kan Äterfinnas i litteraturen.

In the recent years auditing scandals all around the world, deficient internal control has attracted a lot of attention. This has contributed to further requirements on insight and internal control. Those scandals have seriously damaged the auditor?s profession and contributed to a reduced trust among the public. Therefore an extensive work to recover and stringed the trust was started all around the world.

Syftet med studien ?r att unders?ka barns m?jligheter till inflytande i f?rskolan och p? vilka s?tt dessa m?jligheter skapas i verksamheten, n?rmare best?mt i m?ltids- och samlingssituationer. Intresset ligger ?ven i att ta reda p? hur makt kommer till uttryck i interaktionen mellan barn och f?rskoll?rare, samt hur maktaspekten blir relevant i f?rh?llande till barns inflytande. Syftet motiveras utifr?n Barnkonventionen artikel 12 (UNICEF Sverige, 2018, s.

De senaste Ären har intresset för hÄllbarhet ökat enormt. Alltfler företag satsar pÄ att bedriva och utveckla ett hÄllbarhetsarbete i syfte att erhÄlla konkurrensfördelar och tillfredsstÀlla kraven frÄn berörda intressenter. Forskningen inom hÄllbarhet har frÀmst bidragit till ökad en förstÄelse för den externa kommunikationen av hÄllbarhetsarbetet, och lett till förbÀttrade rutiner för hur företag redovisar detta. De interna rutinerna och styrningen för hÄllbarhetsarbetet har dÀremot inte har uppmÀrksammat pÄ samma sÀtt. Med hjÀlp av styrningen har företag potential att identifiera hot och möjligheter, förbÀttra kommunikation och innovation, samt mÀta och följa upp resultat för hÄllbarhetsarbetet.

Studiens syfte var att studera hur ingĂ„ngen till socialtjĂ€nstens arbete med vuxna kan se ut i en svensk kommun samt hur karaktĂ€ristiska, sĂ„ som Ă„lder, kön och ansöknings- eller anmĂ€lningsorsak, hos Ă€renden och mĂ„lgruppen förĂ€ndras över tid.Metoden som anvĂ€ndes var kvantitativ, en sĂ„ kallad fallstudie, och materialet som studien grundades pĂ„ Ă€r data insamlad vid socialtjĂ€nstens vuxenenhet i UmeĂ„. Dessa bestod av utskrivna Excel-ark som fyllts i av enhetschefen för hand och materialet tĂ€cker tvĂ„ tolvmĂ„nadersperioder (juli 2006 - juli 2007, juli 2010 - juni 2011).Resultatet visade att den vanligaste Ă„lderskategorin för bĂ„da perioderna Ă€r 21-25 Ă„r med en medelĂ„lder för kvinnor pĂ„ 39 Ă„r och mĂ€n 37,5 Ă„r den första perioden (2006/2007). För den senare perioden (2010/2011) var medelĂ„ldern 39,5 för kvinnor och 38,6 för mĂ€n. MĂ€nnen utgjorde en större del av klientgruppen bĂ„da perioderna, och den vanligaste förekommande aktualiseringsorsaken för bĂ„da könen och perioderna var alkohol (lika vanligt förekommande som narkotika för mĂ€n 2006/2007). Ärenden blev i hög utstrĂ€ckning fördelade till ansvarig socialsekreterare samma vecka som Ă€rendet inkommit till enheten.

VÄrt syfte Àr att analysera och beskriva om, och i sÄ fall hur, företagskultur pÄverkar budgetering. Studien Àr en fallstudie av kvalitativ karaktÀr. Den Àr hypotetiskt-deduktiv dÄ vi utgÄr frÄn ett antal teorier vid framstÀllandet av hypoteser som vi sedan jÀmför med vÄr empiri. DÄ berÀttelser och observationer ligger som grund för vÄra analyser har vi en hermeneutiskt ansats. VÄr primÀra datainsamling bestÄr av intervjuer vi gjort med personer pÄ olika nivÄer i organisationen pÄ tvÄ fallföretag.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna undersökning var att identifiera faktorer som utmÀrkte lÄngtidsfriska pÄ If SkadeförsÀkring.För att uppnÄ undersökningens syfte skapades tre frÄgestÀllningar:?Vilka arbetsrelaterade faktorer utmÀrker de lÄngtidsfriska??Hur utmÀrker sig de lÄngtidsfriska sett ur ett perspektiv med KASAM-modellen som teoretisk utgÄngspunkt??Hur utmÀrker sig de lÄngtidsfriska sett ur ett perspektiv med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretisk utgÄngspunkt?MetodEn kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes pÄ If Business Support och Stab i februari 2007. EnkÀten skickades ut till 297 personer, av dessa svarade 206 (69,4 %) vilket gav ett externt bortfall pÄ 30,6 %.ResultatDe tydligaste faktorerna som utmÀrkte de lÄngtidsfriska pÄ If var tydliga mÄl, kompetens, intressanta och meningsfulla arbetsuppgifter, delaktighet och feedback. Detta styrks vid jÀmförelse med liknande forskning inom omrÄdet. Studien visade att de lÄngtidsfriska genomgÄende upplever sin arbetssituation som lite mer positiv Àn de med hög sjukfrÄnvaro sÄvÀl med KASAM- och med Krav-kontroll-stödmodellen som teoretiska utgÄngspunkter.SlutsatsAtt arbeta hÀlsofrÀmjande utifrÄn friskfaktorer kan vara ett positivt förhÄllningssÀtt i utvecklingen för en sundare arbetsplats.

Det blir i dagens företag allt viktigare att fÄ anstÀllda att agera i likhet med företaget, attfÄ anstÀlldas mÄl att sammanfalla med verksamhetens. Det finns mÄnga sÀtt att gÄ tillvÀgaför att Ästadkomma detta. De styrningsstrategier som behandlas i denna uppsats ÀrÀmnade just för detta ÀndamÄl och innefattar: belöningar, utbildning, kommunikation ochkontroll. Ett företag som arbetar aktivt med dessa strategier Àr The Nuance Groupe,belÀgna pÄ fem kontinenter vÀrlden över. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att beskriva hurTNG arbetar för att styra sin personal utifrÄn fyra styrningsstrategier nÀmligen:belöningar, utbildning, kommunikation samt kontroll.

Varje Är uppkommer nya fall dÀr Skatteverket (SKV) tvistar med enskilda nÀringsidkare, bolag och arbetstagare (AT) om beskattning av studie- och konferensresor. Tvisterna uppkommer till följd av parternas olika uppfattningar angÄende vad som Àr avdragsgilla kostnader alternativt vad som ska förmÄnsbeskattas.Studie- och konferensresor kan, under vissa omstÀndigheter, i sin helhet utgöra en avdragsgill kostnad för enskilda nÀringsidkare och bolag enligt 16 kap. inkomstskattelagen (1999:1229) (IL). Dessa omstÀndigheter Àr dock begrÀnsade och det Àr dessa begrÀnsningar som utgör en betydande faktor som SKV tar hÀnsyn till vid en revision. I de fall SKV anser att begrÀnsningarna Àr överskridna kommer resorna anses utgöra semester för de anstÀllda och detta ger upphov till löneförmÄnsbeskattning hos dem.

Vid 1980-talet var det mÄnga chefer som var övertygade om att traditionella mÄtt av finansi-ella prestationer inte lÀt dem styra effektivt och de ville byta mÄtten till operationella mÄtt.1 Det traditionella mÄttet, produktivitet, handlade om förhÄllandet mellan input och output me-dan det operationella mÄttet handlade om relationen mellan en ansvarsenhets output och dess mÄl.2 Tidigare tog man hÀnsyn bara till produktiviteten, men sÄ smÄningom menade vissa att man borde titta pÄ effektiviteten istÀllet för produktiviteten. Robert Kaplan och David Norton sammanförde dessa idéer i en modell som heter det balanserade styrkortet. Syftet med denna uppsats Àr att, med stöd av det balanserade styrkortet, ta fram mÄtt för hur Group Assurance skall kunna utvÀrdera Sandviks bolagsstyrning och interna kontroll. Författarna har genomfört en kvalitativ fallstudie pÄ Sandvik AB genom intervjuer samt tagit del av nÄgra interna dokument frÄn Sandvik AB. Vi har kommit fram till att Sandviks vision Àr att vara affÀrsledande inom sitt omrÄde, det perspektiv som undersöks Àr det interna processperspektivet, mÄlet med bolagsstyrningen Àr att ha en tydlig roll- och ansvarfördelning i hela koncernen, de kritiska framgÄngsfaktorerna med bolagsstyrningen Àr organisationsscheman, tydliga regler och befattningsbeskrivningar och mÄtten berÀknas med hjÀlp av enkÀter.

Föreliggande undersökning var en attitydundersökning baserad pÄ Theory of Planned Behaviour dÀr attityd, subjektiv norm, upplevd kontroll samt intention anses kunna predicera beteende. Syftet med undersökningen Àr försöka ta reda pÄ vilka faktorer som pÄverkar hur mycket tid man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en separation eller skilsmÀssa eftersom mÄnga barn i den situationen förlorar kontakten med den ena förÀldern. 36 försöksdeltagare besvarade ett frÄgeformulÀr bestÄende av 31 frÄgor och pÄstÄenden gÀllande umgÀnge. Resultaten visar att tiden man som förÀlder umgÄs med sina barn efter en skilsmÀssa beror pÄ intention och upplevd kontroll. Intentionen förklaras av upplevd kontroll och dom förvÀntningar man upplever frÄn omgivningen.

Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan pÄ tvÄ svenska bolagProblembakgrund: De senaste Ären har det intrÀffat en rad olika redovisningsskandaler i USA dÀr brott har begÄtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen Àr att Äterskapa allmÀnhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella rapporter innehÄller tillförlitlig information. För att uppnÄ detta stÀller lagen hÄrdare krav pÄ redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav pÄ revisorers oberoende, ökade krav pÄ interna strukturer för revision samt hÄrdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka, beskriva och fÄ ökad förstÄelse för hur SOX har pÄverkat svensk bolagsstyrning vad gÀller personligt ansvar och intern kontroll. DÄ det krÀvs mycket anstrÀngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi Àven undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen Àr större Àn nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprÀttas utifrÄn en kvalitativ undersökning dÀr information har samlats in frÄn tvÄ företagsrepresentanter, uppsatsen bestÄr Àven av sekundÀrdata som hÀmtats frÄn böcker, internet och Ärsredovisningar.Analys: SOX stÀller högre krav pÄ företagens interna kontroller Àn vad som gjorts tidigare och respondenterna Àr eniga om att lagen har inneburit en stor omstÀllning av deras arbetssÀtt.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka om barnkonventionen införlivas inom intensivövervakning med elektronisk kontroll. Följande tre frÄgestÀllningar har styrt arbetet.? I vilken omfattning har barnperspektivet införlivats i föreskrifter rörande intensivövervakning med elektronisk kontroll?? Hur ser kunskapslÀget ut om barnperspektivet, bland de personer som arbetar med intensivövervakning med elektronisk kontroll? ? PÄ vilket sÀtt bemöts barn vid kontroller i hemmen?Uppsatsen bygger pÄ sex stycken kvalitativa intervjuer, tre frÄn frivÄrdsinspektörer, tre frÄn externa kontrollanter inom frivÄrden. Den vetenskapliga utgÄngspunkten i studien prÀglades av hermeneutik och analysmetoden av intervjuerna utgÄr ifrÄn adhoc metoder. Resultatet frÄn intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn tidigare utredningar och rapporter om barnperspektiv och intensivövervakning samt utifrÄn det teoretiska perspektivet KASAM.Att arbeta som frivÄrdsinspektör innebÀr att man utövar myndighetsutövning mot enskilda och tjÀnstemÀnnen följer föreskrifterna noggrant.

I alla sorters affÀrer Àr det viktigt att skapa ett mervÀrde till kunden och detta kan uppnÄs pÄ flera olika sÀtt. Lean Àr en filosofi vars mÄl Àr att förbÀttra företagets prestationer genom flera olika verktyg. VÄr uppdelning av lean har skett i tre begrepp; 5S, Just ? In- Time och Total ? Quality ? Management. I kort handlar dessa begrepp om att minimera slöseri, förkorta ledtider och ett förbÀttrat kvalitetsarbete.VarumÀrket Àr ett annat sÀtt att skapa mervÀrde till kunden.