Syftet med studien Àr att belysa skolan som en arena för politisk styrning, dÀr individuella utvecklingsplaner utgör ett verktyg i denna styrning. Vidare Àr vÄrt preciserade syfte med studien att beskriva och analysera hur styrningen kan gestaltas i olika skolors utformning av och innehÄllet i elevers individuella utvecklingsplaner. Studiens fokus Àr individuella utvecklingsplaner studerade utifrÄn Foucaults styrningsbegrepp. Metod: För att uppnÄ syftet med undersökningen har vi anvÀnt oss av en Foucaultinspirerad diskursanalys som metod. I den hÀr studien Àr diskursanalysen en kvalitativ textanalys av elevers avidentifierade individuella utvecklingsplaner.

Den hÀr uppsatsen Àmnar analysera hur absorptionskapacitet och graden av kommunikation pÄverkar kunskapsöverföringen i ett svenskt multinationellt företag. Genom webbenkÀter till företagets totalpopulation (N=540) har data samlats in pÄ individnivÄ med en svarsfrekvens pÄ 36 procent. Uppsatsen bygger pÄ teorierna att prestationsbaserad kompensation och intern kommunikation Àr positivt relaterad till anstÀlldas motivation samt att utbildning och prestationssystem Àr positivt relaterad till anstÀlldas kompetens. AnstÀlldas kompetens och motivation Àr i sin tur de variabler som vi anvÀnt oss av för att mÀta absorptionskapacitet. Resultaten visade att absorptionskapacitet och graden av kommunikation hade en positiv signifikant pÄverkan pÄ kunskapsöverföringen.

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vilka tankar som finns angÄende helhetsperspektivet i den stundande gymnasiereformen Gymnasieskola 2007 (GY-07). För att fÄ reda pÄ detta intervjuades tvÄ rektorer och Ätta lÀrare som fick ge sin syn pÄ den kommande reformen. De tillhörde tvÄ olika program, ett studieförberedande respektive ett yrkesförberedande och dessa program kontrasteras mot varandra. Resultatet visar att alla informanter har en positiv instÀllning till reformen men att det yrkesförberedande programmet Àr mer positivt instÀllda Àn det studieförberedande programmet som hyser mindre tillförsikt till implementeringen av reformen..

För att utvÀrdera effekterna av psykoterapeutisk behandling av obestitasopererade finns det ett behov av psykologiska mÀtinstrument med goda psykometriska egenskaper. Acceptanceand Commitment therapy (ACT) Àr en behandlingsmetod som har visat sig effektiv för gruppen obesitasopererade. Acceptance and Action Questionnaire for Weight-related Difficulties (AAQ-W) Àr ett formulÀr som anvÀnds som utfallsmÄtt i behandlingen. För attundersöka AAQ-Ws psykometriska egenskaper genomfördes reliabilitetsmÀtning med upprepad mÀtning samt berÀkning av intern konsistens. Validiteten i AAQ-W testades genom samtidig mÀtning av mer etablerade mÄtt samt en faktoranalys.

Företagen befinner sig just nu mitt i en stor förÀndring. IndustrisamhÀllet hÄller pÄ att övergÄ till informationssamhÀllet. Syftet med denna uppsats har varit att visa pÄ hur ett IT företag kan anvÀnda sig av ett balanserat styrkort. Delsyftet har varit att se hur mÄtt kan vara kopplade i kedjor av orsak-verkan samband samt identifiera positiva och negativa effekter med styrkortet. Uppsatsen baserar sig pÄ en undersökning av IT företaget Avantra och informationen har samlats in via personliga intervjuer med den verkstÀllande direktören samt fyra anstÀllda.

Uppsatsen gör en genomgripande kvalitativ analys av redovisningens roll i institutionsteatern, i tvÄ fallstudier, med fokus pÄ synliggörande av vÀrdeskapande. Syftet Àr att öka förstÄelse för redovisningens funktion vid styrning av verksamheter med icke-finansiella mÄl. Ytterligare en ambition med uppsatsen Àr att föreslÄ ett förhÄllningssÀtt till icke-mÀtbara vÀrden i redovisning och styrning.Inledningsvis presenteras de tvÄ analysobjekten som valts för fallstudier; Stockholms stadsteater och VÀsterbottensteatern. Genom samtalsintervjuer och observationer gör författaren nÀrlÀsningar av analysobjekten som sedan relateras till utvald litteratur, praktiker och modeller av relevans för studien. HÀr förs resonemang kring de bÄda analysobjekten utifrÄn rÄdande teori inom redovisning, styrning och arts management.Studien antyder att redovisningens roll i teatern Àr mÄngfacetterad; den fyller en inre och en yttre funktion, i en konkret respektive abstrakt dimension.

Studien syftar till att försöka finna de uppfattningar som lÄg- och mellanstadielÀrare uppvisar i samband med lÀxan som fenomen. Vi har genomfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna har analyserats utifrÄn Hellstens (1997) sju konnotationer av begreppet lÀxan. Dessa Àr förberedelse, tidstruktur, kontroll och styrning, kÀrlek och omsorg, identitet och status, gemenskap och kontakt samt arbetsprestation. Vi fann att lÀrarnas syn pÄ fenomenet lÀxan stÀmde vÀl överens med dessa sju redovisade funktioner.

Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att, genom att genomföra en utvÀrdering, identifiera avtryck av balanserat styrkort i en kommunal verksamhet, och belysa dess orsakssamband. Metod: För att göra denna utvÀrdering, som Àr en fallstudie, har vi anvÀnt oss av bÄde intervjuer och enkÀtundersökningar. För att fÄ en sÄ bred utvÀrdering som möjligt har vi valt att intervjua tjÀnstemÀn pÄ tvÄ kommunala förvaltningar. TvÄ enkÀtundersökningar har ocksÄ genomförts med politiker och medarbetare vid en av ovan nÀmnda kommunala förvaltningar. För att kunna genomföra utvÀrderingen av det balanserade styrkortet har vi utvecklat en utvÀrderingsmodell utifrÄn de teorier vi lÀst.

Miljön Àr viktig för mÀnniskans aktivitetsutförande och ett omrÄde dÀr arbetsterapeuten kan göra nytta med sin specifika kunskap. Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur arbetsterapeuter inom kommunal verksamhet sjÀlva upplever sin psykosociala arbetsmiljö och om en eventuell förÀndring skulle pÄverka deras arbetsförmÄga. Syftet var Àven att studera hur deras upplevda psykosociala arbetsmiljö pÄverkade deras arbetsförmÄga enligt Karasek & Theorells krav- kontroll- stödmodell. För att besvara studiens syfte gjordes en enkÀtundersökning bland kommunanstÀllda arbetsterapeuter dÀr de fick besvara frÄgor som handlade om krav, kontroll och stöd. Resultatet visade att respondenterna upplevde en god psykosocial arbetsmiljö och efter det att resultatet analyserats enligt krav- kontroll- stöd modellen visade det att arbetsterapeuterna befann sig i den bÀsta kombinationen för att ha en bra arbetsförmÄga.

Under den senaste tiden har ett stort intresse vigts Ät förhÄllandet mellan kreativitet ochkontroll. Forskning inom omrÄdet pÄvisar motstridiga resultat, somliga pÄstÄr att kreativitetkan hÀmmas av kontroll, medan andra hÀvdar att kontroll kan frÀmja kreativitet. FrÄn ettstyrningsperspektiv Àr det viktigt att förstÄ vad ledare kan göra för att pÄverka kreativiteten,men ledarens roll i denna kontext Àr relativt outforskad. Syftet med uppsatsen Àr att utforskahur ledare kan pÄverka anstÀlldas kreativitet inom ramen av ett kontrollsystem. En kvalitativundersökning utfördes pÄ ett företag dÀr de anstÀllda förvÀntades vara kreativa ochframbringa nya tekniska lösningar pÄ problem som kunder efterfrÄgade.

Trots vetskap om att den kliniska bilden vid autismspektrumtillstÄnd (AST) förÀndras med Äldern rÄder det brist pÄ diagnostiska instrument som Àr specifikt designade för vuxna. Ritvo Autism and Asperger Diagnostic Scale (RAADS) Àr en sjÀlvskattningsskala utvecklad för detta syfte. Den svenska versionen av RAADS utvÀrderades i föreliggande studie med avseende pÄ intern konsistens, diagnostisk validitet och samtidig validitet. Undersökningsgruppen bestod av 75 individer med högfungerande AST samt 200 kontroller utan AST. DÀrtill utfördes en preliminÀr analys av resultatens stabilitet över tid.

ProblemHar ekonomerna sĂ„ stor pĂ„verka pĂ„ hur ett bra resultat definieras inom landstinget att det medicinska resultatet fĂ„r stĂ„ tillbaka? Är balanserade styrkort verkligen omtyckt av lĂ€kare som Aidemark kom fram till i sin studie 1998, och leder det till nĂ„gon förbĂ€ttring eller effektivisering inom sjukvĂ„rden?SyfteSyftet med vĂ„r uppsats Ă€r att undersöka hur ekonomer och lĂ€kare inom Landstinget uppfattar resultat, samt att undersöka synen pĂ„ anvĂ€ndandet av balanserade styrkort för styrning inom sjukvĂ„rden.MetodVĂ„r uppsats bygger pĂ„ en kvalitativ metod, och vĂ„r primĂ€rdata bestĂ„r av intervjuer med fem personer som jobbar pĂ„ staben och Centralsjukhuset i Karlstad inom Landstinget i VĂ€rmland. Intervjuerna har skett pĂ„ respektive respondent arbetsplats och varit av öppen individuell karaktĂ€r, samtliga intervjuer har bandats.SlutsatsNĂ€r det gĂ€ller resultat, Ă€r respondenterna ganska överens om att det finns skillnader mellan de olika yrkesgruppernas syn pĂ„ resultat. Den stora skillnaden hĂ€r Ă€r att lĂ€karna pĂ„ Centralsjukhuset anser att Landstinget i VĂ€rmland vĂ€rderar ett ekonomiskt resultat betydligt högre Ă€n ett medicinskt resultat, medan de som jobbar pĂ„ staben inte anser att det Ă€r nĂ„gon större skillnad i hur de olika resultaten vĂ€rderas.Styrning med balanserade styrkort var nĂ„got som lĂ€karna pĂ„ Centralsjukhuset gĂ€rna hade varit utan, de menade att det varken lett till nĂ„gon besparing eller effektivisering. Kritiken mot styrkorten var stundtals hĂ„rd frĂ„n lĂ€karna, och en menade till och med att, styrkorten blivit en religion och en total sanning för vissa inom landstinget.

I detta examensarbete redogör vi hur vi har tillverkat ett koncept pÄ hur en styrmodul för ett distribuerat styrsystem till en hydrauldrift kan se ut. Arbetet har utförts i samarbete med HÀgglunds Drives AB, dÀr en ny typ styrsystem hÄller pÄ att tas fram för att passa deras senaste driftsystem Gemini. VÄrt mÄl har varit att först göra en undersökning vad modulen ska innehÄlla, dess utformning och till sist Àven bygga en fungerande prototyp för visning, testning och utvÀrdering. PÄ vÀgen har vi Àven ritat och tillverkat egna kretskort, skrivit programvara för modulen, samt för hand tillverkat modulen. Vi har ocksÄ lÀrt oss att vara mycket noggrann vid framförallt kretskortstillverkningen, dÄ minsta fel kan fÄ stora konsekvenser.

De senaste Ären har konkurrensen inom textilbranschen ökat avsevÀrt. Produkter pÄ modemarknaden Àr fler. Den förÀndrade efterfrÄgan ifrÄn kunder innebÀr att kunden krÀver nyheter oftare och det har lett till snabba trendvÀxlingar. Ledtider mÄste kortas om modeföretag ska vara beredda pÄ de snabba trendvÀxlingarna. De korta ledtiderna stÀller krav pÄ effektivitet och flexibilitet i företagens processer.

Denna uppsats syftar till att undersöka om ledarutveckling fyller det kompetensbehov den avser, samt vilka andra förutsÀttningar det finns för lÀrande inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland. Med detta hoppas vi öka förstÄelsen för hur medarbetarna upplever intern ledarutveckling samt i vilken mening utbildning har pÄverkat deras arbetsprestation. Vi har utgÄtt frÄn tvÄ pedagogiska teorier om sociokulturellt lÀrande och erfarenhetsbaserat lÀrande i vÄr teoretiska referensram. Vi har Àven anvÀnt oss av teorier som behandlar Àmnena lÀrande i arbetet, motivation till lÀrande samt kompetens- och ledarutveckling. Den tidigare forskning vi utgÄtt frÄn handlar om utbildning, ledarskap och lÀrande inom Polisen och annan offentlig verksamhet.Uppsatsen Àr en kvalitativ studie dÀr den empiriska delen grundas i sju intervjuer med yttre polisbefÀl inom Polismyndigheten i VÀstra Götaland.