Problem: Internrevision har hamnat i fokus pÄ grund av nationella rapporter och regelverk sÄsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare Ärs redovisningsskandaler medför ett ökat tryck pÄ företag att ha en vÀl fungerande internrevision som sÀkerstÀller den interna kontrollen samt förbÀttrar förtroendet för den finansiella rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter Àr under förÀndring. Vilka faktorer har inverkat pÄ den förÀndrade rollen samt vilka konsekvenser har förÀndringen medfört?Syfte: Syftet Àr att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

Sammanfattning Titel The missing link ? en fallstudie av lÀnken mellan intern och extern varumÀrkeskommunikation Seminariedatum 18 januari 2007 Kurs FEK 591 Magisteruppsats, 10 poÀng Författare Anna Lif och Katharina Nilsson Handledare Christer Kedström Fem nyckelord VarumÀrkeskommunikation, FöretagsmÀrke, Identitet, Image, McDonalds Syfte Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn ett kommunikations- och organisationsperspektiv, studera vad som utgör lÀnken mellan den externa och den interna varumÀrkeskommunikationen. Ett andra syfte med uppsatsen Àr att skapa ett teoretiskt ramverk som anses vara anvÀndbart vid analys av lÀnken mellan den interna och den externa varumÀrkeskommunikationen och vilka effekter den har för företaget och dess anstÀllda. TillvÀgagÄngssÀtt Vi har valt att genomföra en empirisk undersökning i form av en fallstudie. Denna fallstudie har genomförts med hjÀlp av djupintervjuer av personal inom det valda fallföretaget.

Vi har genom vÄr studie identifierat ett kontrollmönster dÀr ett antal faktorer Àr avgörande för vilka kontrollmekanismer som anvÀnds. Dessa kontrollmekanismer anvÀnder franchisegivaren som hjÀlpmedel för att kontrollera att franchisetagaren jobbar i enlighet med det befintliga affÀrskonceptet. Vi kan se att kontrollmekanismerna anvÀnds olika beroende pÄ i vilket stadium samarbetet parterna befinner sig i..

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva om och hur smÄ företag anvÀnder sig av redovisningsinformation vid utövande av styrning och beslutsfattande, samt vilka faktorer som pÄverkar anvÀndningen av redovisningsinformation. SmÄ företag har begrÀnsat med resurser för att kunna tolka och analysera redovisningsinformation, samtidigt som företagsledarens intresse, kunskap och erfarenhet pÄverkar hur informationen anvÀnds. För att genomföra denna studie har empiriska data samlats in genom intervju med fyra smÄ företag. I denna studie har det framkommit att redovisningens viktigaste funktion Àr att fungera som beslutunderlag och underlag för styrning av verksamheten. Detta sker genom att vÀcka uppmÀrksamhet för avvikelser mellan kalkylerat och verkligt utfall.

Syftet med studien Àr att undersöka vad som upplevs som förutsÀttningarna för intern kommunikation uppÄt i en organisation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef, samt pÄ vilka olika sÀtt medarbetarna sjÀlva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren pÄ frÄgestÀllningarna; Hur ser förutsÀttningarna ut för kommunikation frÄn medarbetare till chef? Vilka kanaler anvÀnder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har anvÀnds, dÀr det empiriska materialet samlats in med hjÀlp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar pÄ att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, Àr förutsÀttningar för en god intern kommunikation, frÄn medarbetare till nÀrmsta chef. Kommunikationskanaler som anvÀnds för en kommunikation till chefen Àr bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Syfte: Att studera relationer och uppfattningar om styrning inom arbetsmarknadsomr?det. Teori: Governance, multilevel governance och collaborative governance. Metod: Fallet Framtiden med 13 semistrukturerade intervjuer med en kvalitativ inneh?llsanalys, och en dokumentanalys av en rapport producerad av Framtiden som akt?r anv?nds som bollplank f?r att f?rst? fallet.

Uppsatsen syftade till att undersöka den interna marknadsföringen (IM) inom Ernst & Young genom att identifiera de IM-aktiviteter som genomförs inom företaget för att motivera sina anstÀllda. IM har operationaliserats som intern marknadsorientering (IMO) enligt Lings och Greenleys (2005) IMO-modell. Modellen bestÄr av fem beteendedimensioner med tillhörande aktiviteter.  IMO inom Ernst & Young (avgrÀnsat till huvudkontoret i Stockholm) och framförallt aktiviteterna som typifierar beteendedimensionerna har undersökts i en kvalitativ fallstudie med deduktiv ansats. Datainsamlingen har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och telefonenkÀter med HR- och marknads- och informationsansvariga samt genom instudering av sekundÀrdata. Resultatet frÄn datainsamlingen i en jÀmförelse med den teoretiska plattformen visade pÄ att Ernst & Young i stor utstrÀckning har en IMO dÄ företaget genomför beteendedimensionernas typifierade aktiviteter.

Bakgrund: Vissa företag skall enligt Ă„rsredovisningslagen bifoga en kassaflödesanalys i sin Ă„rsredovisning för att redovisa företagets likviditetsförĂ€ndring under perioden. De företag som upprĂ€ttar en kassaflödesanalys följer RedovisningsrĂ„dets rekommendation, som till största del Ă€r en översĂ€ttning av IASCs "Cash Flow Statements". Detta innebĂ€r att den svenska rekommendationen Ă€r harmoniserad mot internationell standard. Kassaflödesanalysen kan anvĂ€ndas internt av företaget för att fĂ„ kontroll över de likvida medel som strömmar in och ut ur företages verksamhet. Även andra intressenter, sĂ„som investerare och lĂ„ngivare, kan vara intresserade av företages finansiella situation, eftersom de vill berĂ€kna lönsamheten samt studera företagets förmĂ„ga att betala sina skulder.

Denna studie genomförs pÄ det multinationella företaget DeLaval. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod och har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med högsta personalchef samt med fem chefer pÄ företaget. Syftet Àr att undersöka sÀttet pÄ vilket en utvÀrdering av medarbetarnas beteende fungerar som styrmedel. De frÄgor vi genom studien besvarar Àr dels varför DeLavals högsta personalchef implementerade den bedömningsmall som under medarbetarsamtalen anvÀnds för att bedöma de anstÀlldas beteende och dels hur man vill anvÀnda bedömningsmallen som styrmedel. Utöver detta undersöks hur denna styrning upplevs av ett antal chefer pÄ företaget.

Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Detaljhandeln Àr en bransch i stÀndig utveckling och konkurrensen blir allt hÄrdare. För att en butik ska överleva krÀvs styrning och kontroll av verksamheten. Att medarbetarna agerar för organisationens bÀsta Àr viktigt och det gÀller att hitta incitament för detta eftersom medarbetarna har egna intressen som inte alltid Àr förenliga med butikens. Styrning sker genom att organisationen anvÀnder sig av mÄl och prestationsmÄtt, frÀmst av finansiell karaktÀr, och icke-finansiella mÄl och mÄtt kommer i skymundan. Inom detaljhandeln Àr dock icke-finansiella mÄl och mÄtt, sÄsom kundnöjdhet och kvalitet betydelsefulla för överlevnad och konkurrenskraft.

Det finns en förhÄllandevis markant skillnad mellan styrningen av franchisetagare och konventionella resultatenheter. Detta eftersom det i franchiserelationerna inte finns nÄgon mÄlkonflikt i finansiellt hÀnseende. Vi har identifierat tvÄ relativt olikartade varianter av franchisestyrning; den omsorgsfulle despoten (Reitangruppen) samt den nonchalante kumpanen (Pölsemannen). Distinktionen mellan de bÄda typerna utgörs frÀmst av i vilken grad tagarna kontrolleras, vilket Àven kan benÀmnas hÄrd respektive lös styrning..

För dagens verksamheter ter sig marknaden allt tuffare och för dess lÄngsiktiga överlevnad mÄste dess olika delar fungera och tillsammans bilda en vÀl fungerande helhet. Samverkan (alignment) Àr en allt mer betydelsefull pusselbit i det som idag utgör en framgÄngsrik verksamhet. Ur ett strategiskt perspektiv Àr IT-styrning en stor del i denna framgÄng. IT-styrning Àr en av flera komponenter nödvÀndiga för att Ästadkomma samverkan mellan IT och verksamhet och den har dÀrmed en viktig roll i att fÄ denna att fungera.Denna studie tittar nÀrmre pÄ den specifika roll IT-styrning har i att Ästadkomma IT/Verksamhetssamverkan. Genom en kvalitativ ansats, bestÄende av sex djupintervjuer, har 15 framgÄngsfaktorer och 15 utmaningar som existerar inom IT-styrning identifierats.

IT ses idag som ett strategiskt verktyg med krav pÄ uppnÄdd lönsamhet i alla IT-relaterade investeringar och projekt. Lönsamhet och kostnadseffektivitet Àr tillsammans med nya lagar och förordningar för bolagsstyrning viktiga faktorer som fordrar bÀttre IT-styrning. Att bedöma och vÀrdera affÀrsnytta och nyttoeffekter av IT innebÀr att se vad IT?s egentliga vÀrde Àr för verksamheten och dess affÀrsprocesser. Genom att anvÀnda nÄgon av de nyare metoderna för nyttobedömning som ocksÄ har fokus pÄ ovÀntade och dolda kostnader men framför allt inkluderar skattning av snabba/lÄngsamma nyttor och direkta/indirekta nyttor, sÄ uppnÄr man bÀttre kontroll över verksamheten och att man fokuserar pÄ rÀtt saker och gör dem pÄ rÀtt sÀtt.

Svartarbete Àr ett utbrett problem inom restaurang- ochfrisörbranschen. För att minska förekomsten av svartarbeteinfördes, den 1 januari 2007, lag (2006:575) om sÀrskildskattekontroll i vissa branscher. I teorikapitlet presenteras orsakerna till och effekterna avsvartarbete. För att skapa förstÄelse om Àmnet skattekontrollförklaras innebörden av krav pÄ personalliggare samt SkatteverketstillvÀgagÄngssÀtt vid kontroll av företag. Empirin Àr insamlad genom enskilda intervjuer med femrespondenter som arbetar inom Skatteverket.