With a background in the 17th century?s English political events, but also the ideological scene of that time, the purpose of this essay is to analyze two concepts, freedom and happiness, in Thomas Hobbes?s political writings. Hobbes is well known for his political works, mostly for Leviathan, where his thoughts about government and religion are exposed. But what does he say about freedom? And what about happiness? The study shows that Hobbes?s political thought is quite original from this aspect too.

Arbetet är en teoretisk fördjupning genom en litteraturstudie kring begreppet den Andre. Studien tar upp begreppet utifrån olika discipliner som filosofi, kulturstudier och psykologi, främst psykoanalys men även i en mer allmän betydelse. Studien sätter även den Andre i en historisk kontext samt belyser olika sammanhang som begreppet har använts och används i, inom samhällsvetenskapen. Studien visar att den Andre har skilda betydelser inom olika discipliner samt att olika teoretiker har lagt in olika innebörder i begreppet. Samtidigt finns det också gemensamma beröringspunkter. Bland annat är den Andre på olika sätt meningsskapande och något relativt, vi är varandras den Andre, förutom i undantagsfall. I flera sammanhang finns det också en maktdimension kopplat till begreppet. Den Andre förklaras och beskrivs sedan i ett gestaltande arbete i form av en tecknad serie. Vem är den Andre? En serie som gör anspråk på att vara pedagogisk så till vida att den förklarar olika innebörder av begreppet..

Metaforen har genom historien fängslat filosofer, och redan på Aristoteles tid fördes en diskussion kring metaforens plats i språket och vad metaforer kan tänkas betyda. Innan man börjar undersöka detta bör man nog först och främst stanna till och fråga sig vad en metafor egentligen är. Det finns ett otal metaforer och variationerna är oändliga, men i regel består en metafor av ett eller flera objekt i ljuset av attribut hos ett annat objekt. Metaforarbete sätter således två entiteter i en relation till varandra, en relation som oftast anses baserad på någon typ av likhet. Ett klassiskt exempel är Shakespares berömda scenmetafor ur As you like it ? ?All the world's a stage / And all the men and women merely players / They have their exits and their entrances?.

Titel: Skatteflyktslagen- tillämplig utifrån gällande rätt?Ämne: Filosofi kandidatuppsats i handelsrätt/skatterätt, 15 poäng, HA6035Författare: Kadir Ademovski Henrik EkströmHandledare: Bengt ÅkessonNyckelord: SkatteflyktslagenSammanfattning: I denna uppsats kommer vi att behandla lagen mot skatteflykt. Vi kommer även att redogöra för närliggande begrepp som skatteplanering och skattefusk. Vi kommer även att skildra två metoder av åtgärder för att angripa skatteflykt. En kort redogörelse om begreppet genomsyn kommer att behandlas.

Syftet med denna studie är att undersöka pedagogers perspektiv på barns bildskapande i förskolan och om bildskapande används som ett medvetet redskap för barns utveckling. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar i fyra olika förskolor, varav en är inspirerad av Reggio Emilias pedagogiska filosofi. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att bildskapande används som ett medvetet redskap både som ett lärande i ett annat ämne och som ett estetiskt mål. Vidare visar resultatet att bildskapande är viktigt för barns utveckling, däremot finns det olika tolkningar hos pedagogerna vad gäller fritt skapande och mallanvändning.

"The Value of Knowledge - Towards a Virtue Epistemological Position" The classical question, first posed in Plato's Meno, concerning the value of knowledge constitutes the starting point of this essay. Value analysis has long been neglected in epistemologist's accounts until its re-emergence with the tradition called ?virtue epistemology?, in particular with scholars following Ernest Sosa. Like virtue ethics virtue epistemological accounts changes the focus from the object to the agent, i.e. from knowledge to intellectual virtue.

Kriget är ingenting annat än en utvidgad tvekamp, en våldsakt för att påtvinga motståndaren vår vilja.Målet är att göra motståndaren värnlös. Om motståndaren skall uppfylla vår vilja, måste vi försätta honom i ett läge, som är ogynnsammare än det offer vi kräver av honom. Varje förändring i läget, som kan åstadkommas genom fortsatta krigshandlingar måste alltså leda till något än ogynnsammare. Med denna sanning tar många teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försätta vår motståndare i ett ogynnsamt läge gäller det att föra striden och att göra det snabbare än motståndaren.

Lean produktion är en filosofi vars förenklade syfte är att producera mer produkter och samtidigt använda färre resurser genom att eliminera slöseri i systemet. I grunden är det företag som ägnar sig åt stycktillverkningen som anammat tekniker inom lean men på senare tid har denna filosofi spridit sig även till andra branscher. Utvecklingen av lean mot processindustrin har däremot gått mycket långsammare vilket medför att den industrin fortfarande har mycket att lära när det kommer till lean. En del kritiker menar att möjligheten att använda leantekniker i processindustrin är väldigt begränsad medan andra hävdar att det bara krävs ett annorlunda angreppssätt och att de olika metoderna måste anpassas efter processindustrins förutsättningar.Då lean syftar till att eliminera olika typer av slöseri ur systemet finns det en generellt vedertagen metod som heter värdeflödesanalys. Denna metod används för att kartlägga material- och informationsflödet för att man på så vis ska kunna identifiera slöseri som existerar i systemet.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka mönster som binder samman normen, barnet och döden i Tim Burtons verssamling The melancholy death of Oyster boy and other stories. Detta gör jag med hjälp av en tematisk och komparativ metod för att undersöka motivet konflikten mellan barnet och samhället i boken i jämförelse med traditionell och subversiv barnlitteratur. Jag inleder med en översikt av hur konflikten mellan barnet och samhället sett ut i barnlitteratur, där drar jag även paralleller till Burtons bok. Därefter gör jag en analys av relationen mellan föräldrarna och barnen i boken i jämförelse med subversiv och traditionell barnlitteratur, för att visa på hur detta motiv kommer fram i Burtons bok. Jag går sedan över till att diskutera relationen till andra karaktärer, samt barnet och normen, för att sedan avsluta med en översikt av motivet döden i barnlitteratur och hur detta motiv framkommer i Burtons berättelser..

Vi väljer inte att födas, men bör vi som en fundamental mänsklig rättighet kunna välja hur eller när vi ska dö om vi är ohjälpligt dödssjuka, kan den valmöjligheten bidra till ett bättre liv? Uppsatsen är komparativ med explorativ inriktning och pekar på många dilemman som är viktiga att reflektera över när det gäller frågan om aktiv eller läkarassisterad eutanasi bör tillåtas eller inte.För att uppnå syftet att försöka svara på uppsatsens problemställning, förs en diskussion, häri avgränsad till att belysa hur viktiga influenser i samhället resonerar; våra riksdagspartier, de största troslärorna samt för ämnet relevant forskning. Jag har läst sekundär, men också i ett fall primär, litteratur i form av böcker och artiklar för att lära om olika perspektiv, samt intervjuat människor som arbetar med döden eller nära relaterade frågor. Jag har slutligen också varit på en föreläsning för läkarstuderande, om dödshjälp..

Syftet med det här arbetet är att försöka skapa processer och objekt sprungna ur humanistiska värderingar. Detta arbete kan vara ett sätt för mig att arbeta i framtiden, samt bli en del av designvärldens krav på goda processer och produkter.Jag har tagit fram ett humanistiskt designmanifest som jag förhåller mig till i arbetet och som jag gör kloka val utifrån. Jag har även tagit fram denna bok om min process som visar mina ideal och humana produkter. Boken, manifestet och produkterna bildar en helhet som förhoppningsvis gör arbetet viktigare i ett större filosofiskt sammanhang. Jag har skapat en bok, ett skåp, tre stolar, fyra lampor och ett skrivbord.Kopplingen är viktig mellan mina värderingar och produkter/boken/tankarna. Allt hör ihop. Jag har försökt nå ?alltet?.Jag har försökt finna vägledning av de humanistiska värderingarna genom den kreativa processen och detta är för mig ett filosofiskt ställningstagande.För att styrka arbetets process har jag försökt svara på olika filosofiska val, val om material, val om kulturhistoriska värden och val i livet man har som medmänniska.Detta arbetet är en humanistiskt filosofi om designprojekt..

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan.

Den här uppsatsen är en kritisk analys av King och hans ickevåldsideologi. Uppsatsens syfte och avgränsning är att granska och redogöra för den ideologi som King genom sina tal, predikningar och övriga skrifter redogjorde för. Metoden jag använt mig av är att systematisera Kings ideologi för att därefter analysera den. Efter en kritisk granskning av Kings ickevåldsideologi står det klart att den är koherent, men att hans argumentation emellanåt är bristfällig. I synnerhet brister King vid en rimlighetsprövning.

Det verkar vara naturligt för oss människor att i metafysisk mening ha realistiska uppfattningar om världen. Våra vardagliga intuitioner säger oss att ting som exempelvis stolar och bord existerar, och att de gör det oberoende av oss och vad vi tänker, tror och tycker om det. Vi verkar också ha en intuitiv förståelse av sanning som någon form av korrespondens mellan ord och värld. Ett påstående som ?bordet är brunt? verkar till exempel vara sant om bordet faktiskt är brunt.

I Logische Untersuchungen formulerade Edmund Husserl sin fenomenologi ? ?en filosofi som sträng vetenskap?. Fenomenologin med dess metod, epochén, skall utövas under parollen ?Till sakerna själva!? Genom att ifrågasätta invanda tankesätt skall vi sätta världen inom parentes och därigenom nå objektiv kunskap.Denna uppsats behandlar intersubjektivitetsproblemet hos fenomenologin. Genom en studie av Husserls Cartesianische Meditationen, Martin Heideggers Sein und Zeit och Maurice Merleau-Pontys Phénoménologie de la perception närmar jag mig frågan om ?De andra hos Merleau-Ponty?.