Sök:

Sökresultat:

343 Uppsatser om Förmiddagens filosofi - Sida 8 av 23

Den ekande vÀrdegrunden

LÀroplanen för gymnasieskolan 2011 uttrycker sex explicita demokratiska vÀrden vilka skolan förvÀntas förmedla och fostra efter. Dessa vÀrden Àr mÀnniskans egenvÀrde, alla mÀnniskors lika vÀrde, mÀnniskolivets okrÀnkbarhet, individens frihet och integritet, jÀmstÀlldhet mellan kvinnor och mÀn, och solidaritet mellan mÀnniskor. Mot bakgrund av skolan som en medborgarfostrande institution undersöker jag i denna uppsats pÄ vilka sÀtt dessa olika begrepp kan tolkas och definieras, och vidare hur vi moraliskt kan argumentera för dessa vÀrden. Jag argumenterar att vÀrdegrunden, som formulerad i lÀroplanen, saknar en tydlig filosofisk förankring och att den utifrÄn en filosofisk analys inte Àr koherent. Jag diskuterar vidare vad detta fÄr för konsekvenser för de som verkar inom skolan och föreslÄr ett kritiskt och filosofiskt förhÄllningssÀtt till arbetet med vÀrdegrunden.

Reggio Emiliainspiration i förskolan

Denna studie handlar om hur det som kallas Reggio Emilia inom förskolan kan komma till uttryck i nÄgra svenska förskolor. I vÄr litteraturbakgrund har vi skrivit om sjÀlva bakgrunden till hur det startade i Italien vid tiden för andra vÀrldskrigets slut. HÀr tar vi upp vad som Àr viktigt i deras filosofi och hur det kom till Sverige i början av 1980-talet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer pÄ nÄgra förskolor för att fÄ svar pÄ vÄr problemprecisering som var följande:-Vilka innebörder ger pedagoger ett Reggio Emiliainspirerat arbetssÀtt?-Vilken betydelse kan ett s.k.

Identitetsbegreppets utformning i samband med surrogation och Ätervinning

Identitet har lÀnge varit föremÄl för diskussion, bÄde inom filosofi och inom juridik. Min avsikt var att försöka utröna om det finns ett sammband mellan hur filosofer respektive jurister identitesbegreppet, vad gÀller ting jag har anvÀnt en text skriven av en nutida filosof för att försöka utröna hur filosoferna ser pÄ identitesbegreppet. För att kunna utröna hur jurister ser pÄ begreppet har jag studerat ett antal rÀttsfÀll. jag har inte kunnat hitta nÄgra direkt synbara kopplingar mellan hur begreppet"identitet"anvÀnds inom filosofin respektive inom juridiken. De har helt enkelt för olika utgÄngspunkter och för olika vÀrden att tillvarata.

Huemers moraliska realism och 'argumentet frÄn oenighet'

Finns det vÀrdefakta? Kan vi ha kunskap i moralfrÄgor? Finns det över huvud taget rÀtt och fel i moralfrÄgor? Med dessa frÄgor i bakhuvudet vill författaren undersöka ett vanligt argument mot moralisk realism i allmÀnhet, och Michael Huemers variant av moralisk realism i synnerhet. Detta antirealistiska argument sÀger att det Àr sÄ pass vanligt med oenigheter i moralfrÄgor och att den bÀsta förklaringen till detta Àr att moralen Àr subjektiv. Argumentet sÀger vidare att etiken lider av bristande konvergens betrÀffande upplösta etiska oenigheter över tid, jÀmfört med exempelvis naturvetenskapen. Detta faktum verkar, menar vissa antirealister, ytterligare tala emot att det existerar vÀrdefakta.

Museets pÄverkan pÄ mÀnniskans identitet

Det finns ingen enhetlig vetenskap nÀr det gÀller mÀnniskan och hennes natur; filosofi och psykologi Àr dock bra verktyg vid studier av mÀnniskans inre, som trots att vi Àndras har en del som definierar oss som den vi Àr. Denna del pÄverkas av mÀnskliga relationer, men ocksÄ av oss sjÀlva. I denna uppsats har jag framhÀvt relationen mellan museum och mÀnniska och hur museer anvÀnder kunskap och historia. Jag har ocksÄ pekat ut vikten av museer nÀr det gÀller uppbyggnaden av vÄr identitet. Denna uppsats Àr indelad i fem kapitel; MÀnniskans inte, Museets historia, MÀnniskans relation till museet, Museet och samhÀllet och slutligen en diskussion.

Mindfulness - I ett stressat tidevarv

I dagens stressade samhÀlle finns det behov av stressreducerande verktyg och mindfulness Àr pÄ frammarsch inom mÀnniskovÄrdande yrken. Detta vÀckte vÄrt intresse för att undersöka om mindfulness kan vara ett verktyg för oss som blivande socionomer att ta med sig ut i arbetslivet. VÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar har varit om förhÄllningssÀttet mindfulness kan vara till hjÀlp i stressreducerande syfte för personal som arbetar med mÀnniskor och om förhÄllningssÀttet kan ha betydelse i det professionella mötet. Vi har utifrÄn ett fenomenologiskt perspektiv utfört fem kvalitativa forskningsintervjuer med personal inom socialt/terapeutiskt arbete. Intervjupersonerna har berÀttat om hur mindfulness, vars ursprung Àr frÄn österlÀndsk filosofi, har blivit en del av deras livsvÀrld.

COPD och Uppdragstaktik

Nato:s planeringsmodell Comprehensive Operations Planning Directive ska framgent anvĂ€ndas för nationell militĂ€r planering. Anpassning till svenska förhĂ„llanden kommer att genomföras. ÖverbefĂ€lhavaren betonar redan i inledningen pĂ„ ny MilitĂ€rstrategisk doktrin att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning i Försvarsmakten. Forskningen i uppsatsen fokuserar till mötet mellan planeringsmetod och betoning av att uppdragstaktik ska vara grunden för ledning.Syftet Ă€r att identifiera om operativ planering enligt COPD och doktrinens betoning av uppdragstaktik harmonierar. Genom det kan uppsatsen bidra med ny kunskap inom omrĂ„det och med ett analysverktyg för uppdragstaktik.För att genomföra analys av COPD har ett analysverktyg skapats, baserat pĂ„ olika forskares teorier om vad som stödjer och motverkar uppdragstaktik.Forskningen visar att COPD i hög grad stödjer uppdragstaktik i ett filosofiskt perspektiv, men i lĂ€gre grad i praktiken.

GruppvÀgledning pÄ högstadiet

Detta examensarbetes syfte Àr att undersöka pÄverkansfaktorer kring studie och yrkesvÀgledares val av gruppbaserad studie och yrkesvÀgledning pÄ högstadiet. I genomförandet av detta arbete har vi valt att intervjua sex personer, vilka arbetar som vÀgledare pÄ olika grundskolor. Studien Àr gjord med ett kvalitativt förhÄllningssÀtt för att sÀrskilja informatörernas sÀtt att tÀnka, samt att hitta mönster i deras förhÄllningssÀtt. Teorier i arbetet Àr hÀmtade frÄn flera skilda forskningsfÀlt, sociologi, filosofi och det organisationsteoretiska. Dessa teorier har hjÀlpt till att ge en ökad förstÄelse om intervjupersonernas handlingar ur olika perspektiv.

BevisvÀrderingsmetoder i brottmÄl.

Kriget Àr ingenting annat Àn en utvidgad tvekamp, en vÄldsakt för att pÄtvinga motstÄndaren vÄr vilja.MÄlet Àr att göra motstÄndaren vÀrnlös. Om motstÄndaren skall uppfylla vÄr vilja, mÄste vi försÀtta honom i ett lÀge, som Àr ogynnsammare Àn det offer vi krÀver av honom. Varje förÀndring i lÀget, som kan Ästadkommas genom fortsatta krigshandlingar mÄste alltsÄ leda till nÄgot Àn ogynnsammare. Med denna sanning tar mÄnga teorier och doktriner sina avstamp. För att lyckas med att försÀtta vÄr motstÄndare i ett ogynnsamt lÀge gÀller det att föra striden och att göra det snabbare Àn motstÄndaren.

A priorisk kunskap - en analys av definitioner

I den hÀr uppsatsen tÀnker jag reda ut det epistemologiska begreppet a priori. Att det Àr ett epistemologiskt begrepp innebÀr att det handlar om kunskap. Den hÀr kunskapen kan uttryckas i satser. SÄdana satser Àr satser som vi har a priorisk kunskap om. Exempel pÄ vad man brukar kalla a prioriska satser Àr: ?inget kan vara helt tÀckt av rött samtidigt som det Àr helt tÀckt av grönt? och ?om A kommer före B och B kommer före C sÄ kommer A före C? eller mer metafysiska utsagor som ?ett fysiskt objekt kan inte vara pÄ tvÄ stÀllen vid samma tidpunkt? och ?alla effekter mÄste ha en orsak?, men som frÀmsta exempel brukar man tala om logiska eller matematiska utsagor.

Pluralism, kommunikation och falsk konsensus ? en kritik av deliberativ demokrati

Grundtanken i deliberativ demokrati Àr att politiska beslut skall grundas pÄ en fri och förnuftig deliberation mellan fria och jÀmlika medborgare. MÄlet med denna deliberation Àr att nÄ en rationell konsensus, och krÀver att deltagarna sÀtter sina personliga intressen, vÀrderingar och perspektiv Ät sidan, samt fokuserar pÄ det allmÀnna bÀsta. I denna uppsats presenterar jag teorin bakom, och framför kritik mot den nuvarande utformningen av deliberativ demokrati. Denna kritik gÄr huvudsakligen ut pÄ att deliberativ demokrati inte fullt respekterar samhÀllets pluralism, eftersom den antar orimliga normer förhur politisk kommunikation fÄr bedrivas, och dÀrmed riskerar att marginalisera vissa mÀnniskor. Jag diskuterar ocksÄ hur en alternativ demokratimodell, som bevarar grundtanken i deliberativ demokrati, skulle kunna vara utformad..

En fallstudie om kvalitetsfrÀmjande

Domain Driven Design (DDD) Àr en filosofi som kan anvÀndas ihop med olika systemutvecklingsmetoder. Det centrala i DDD Àr problemomrÄdet. Förutom att problemomrÄdet skall vara i fokus sÄ Àr DDD uppbyggt pÄ en samling rekommenderade tillvÀgagÄngssÀtt som tillsammans gör det lÀttare att lyckas med ett systemutvecklingsprojekt. Dessa tillvÀgagÄngssÀtt skall förutom att göra det lÀttare att lyckas med projektet Àven öka kvaliteten pÄ resultatet. Syftet med studien var att undersöka om kvaliteten pÄ mjukvara kan förbÀttras genom att anvÀnda DDD.

Konstruktion av analysverktyg för studie av Nature of Science i fysiklÀroböcker - En studie av fem gymnasielÀroböcker

I examensarbetet har lÀroboksserier inom fysik för gymnasienivÄn studerats med avseende pÄ Nature of Science. Begreppet Nature of Science, NOS, handlar om naturvetenskapens epistemologi och de sammanhang som pÄverkar skapandet av ny kunskap inom naturvetenskap. Aspekter frÄn andra vetenskapsomrÄden som, historia, filosofi, ekonomi, och sociologi lyfts fram som viktiga i kunskapsutvecklingen av naturvetenskap. Som grund för studien har ett avgrÀnsat avsnitt, som i examensarbetet benÀmnts vad Àr ljus, undersökts. Inom detta omrÄde har det studerats om och hur NOS anvÀnds i lÀroböckerna.

Inspirerade, inspirerande inredningar : Om tre svenska förskolors Reggio Emilia-inspirerade miljöer

Studiens syfte Àr att undersöka vad Reggio Emilias miljöfilosofi, med miljö menar jaginredning och undersöka hur den anpassats för att passa tre svenska förskolor, jag har Àvenundersökt vilka hinder som finns i anpassningen, hur filosofin kan utvecklas och om det finnsen svensk miljöfilosofi. Svar pÄ detta har jag fÄtt genom en kvalitativ undersökning i form avintervjuer pÄ tre förskolor som arbetar Reggio Emilia-inspirerat i södra Sverige. Depedagogerna jag intervjuade sÄg fÄ hinder i anpassningen eftersom filosofin var till för attanpassas, de ansÄg att filosofin hela tiden mÄste utvecklas och att detta sker genom möte ochutbyte med andra förskolor. Skapandematerial i olika former var i fokus pÄ förskolorna, tillexempel byggmaterial och Ätervunnet material. Miljön var tydlig och tillgÀnglig för barn.

BorrIT: visualisering av borrhÄl med OpenGL

Detta projekt Äterspeglar Äsikten att det finns stora vinster att göra nÀr redan nu vÀl etablerad teknik vidareutvecklas, förfinas, och rationaliseras med hjÀlp av datorisering. Denna rapport summerar bakgrund, arbete och slutresultat för ett projekt dÀr denna filosofi har legat till grund för att erbjuda ett företag strategiska marknadsfördelar inom en redan vÀl etablerat verksamhet ? Borrning av djupa hÄl i berggrunden. Projektet Borr IT tar verksamheten ett steg vidare genom att erbjuda visualisering av borrprojekt med hjÀlp av 3-dimensionell datorgrafik. This project reflects the opinion that there are large profits to be made when existing technology evolves, is refined and becomes rationalized by means of computerization.

<- FöregÄende sida 8 NÀsta sida ->