Målsättningen för projektet var att ta fram en miljövänlig, innovativ lösning på ett skyltsystem för källsorteringsstationer i kontorsmiljö åt Eko Systems AB. Skyltlösningen som idag används på producenten Eko Systems sorteringsmoduler fungerar väl hos användarna men både inköpare och producent ser brister i bl.a. lagerhållning, miljöanpassning, användarvänlighet och kundanpassning, samt i hanteringen av den mängd olika skyltar som producenten måste tillhandahålla. Arbetet resulterade i att ett nytt helhetskoncept för en skylt med utbytbar information togs fram. Konceptet uppfyller producentens höga krav på att vara miljövänlig och nytänkande, med en attraktiv design anpassad till företagets nuvarande produkter.

På senare år har samhället ökat uppmärksamheten på barn som bevittnar våld i hemmet. Vetenskapliga studier tyder på att denna grupp barn far väldigt illa utav våldet som sker mellan föräldrarna inom hemmets fyra väggar, vilket kan ses som en faktor till den ökade uppmärksamheten. Det har visat sig att denna grupp barn hamnat i skymundan, då störst fokus lagts på mamman som utsatts för våld. Det har även konstaterats att mörkertalet är stort i samhället, vilket innebär att endast en bråkdel av de barn som bevittnar våld kommer till myndigheters kännedom. Barn som bevittnar våld i hemmet är att betrakta som ett stort folkhälsoproblem, och bör därmed ses som en stor samhällsuppgift att arbeta vidare med.

Syfte: Fallföretaget CC tillämpar en mängd strategier för att befordra enbart de bästa medarbetarna och härmed gallra ut de som inte håller måttet. Medarbetarna är väl insatta i denna upp-eller-ut-strategi och ställer upp på detta utan att ifrågasätta systemet, fastän de rent statistiskt löper stor risk att själva gallras ut. Vårt syfte med denna uppsats är att, med hjälp av teorier om kultur och identitet, redogöra för vilka mekanismer företaget använder för att få medarbetarna att ställa upp på detta system. Metod: Fallstudie. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i form av personliga intervjuer och dokumentstudier.

För ett företag eller en organisation kan det vara av stor vikt att kunna utvärdera en IT-investering då denna kan leda till nytta för organisationen. Ur kundens perspektiv är det viktigt att välja den investering som passar just deras organisation och därför är det viktigt med rätt information så att valet blir rätt. Därför är det viktigt att kunna identifiera de kriterier som företaget anser att en IT-investering ska uppfylla. Detta arbete inriktas därför till att undersöka vilka kriterier en IT-investering ska uppfylla för att skapa nytta för organisationen.Resultatet visar något olika kriterier uppkommit från de olika företagen som har undersökts. Genom att utföra litteraturstudier och enkätundersökning har det kunnat göras en jämförelse mellan de rådande åsikterna på företagen och det som litteraturen säger.

Denna uppsats handlar om inomhusmiljön och hur den kan användas för att stimulera barns delaktighet och inflytande. Jag kände att jag hade ett stort intresse för detta ämne genom min praktikplats där de arbetar mycket med utformningen av miljön och hur de anpassar den utefter barnen och deras behov. Vidare ville jag se om det gick att använda inomhusmiljön för att kunna gynna barns delaktighet och inflytande. Jag kom fram till att hur pedagogerna ser på barnen och hur de utformar inomhusmiljön på ett visst sätt leder till att barnen utmanas, både genom miljön men också genom pedagogerna. Detta leder det till att pedagogerna försöker se inomhusmiljön som en tredje pedagog som ska underlätta dagen på förskolan både för barn och vuxna och inspirera barnen till lek och utforskande. När pedagogerna ser på barnen som kompetenta och med en inneboende kraft att vilja utforska saker leder det till att deras förhållningssätt till barnen och varandra förändras och de försöker utforma verksamheten utefter barnens behov. För inomhusmiljön leder det till att förskollärarna kan utforma den i takt med barnens behov och genom att ha en föränderlig miljö leder det till att barnen hela tiden är i en miljö som utmanar dem och som gör att de hela tiden har inflytande över hur miljön ändras.

Uppsatsens syfte är att påvisa om det finns speciella egenskaper hos ungdomssegmentet, och i så fall vilka, som har betydelse för ett företags kommunikation av sitt varumärke till ungdomar, samt att diskutera vilka eventuella konsekvenser en föryngring av varumärket skulle få för företaget. Vi har i denna uppsats valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Vi anser att detta val av metod har gjort det möjligt för oss att få en djupare förståelse för problemet och att anpassa vårt problem i takt med nya upptäckter. I uppsatsen behandlas teorier om ungdomar, kommunikation och varumärkesorientering. Teorin tas upp utifrån två perspektiv, kommunikationsmottagarens och kommunikationssändarens.

Denna magisteruppsats har för avsikt att öka kunskapen kring de varumärkesstrategier som brukas i varumärkesportföljer. Uppsatsen undersöker om varumärkesstrategier är ett fungerande verktyg i den rationaliserings- samt effektiviseringsprocess som råder inom dagligvaruhandeln. Åtta kvalitativa intervjuer har genomförts med dryckesansvariga på ICA, Coop samt Axfoods butiker i Lund och Helsingborg. Vidare har tre dryckesansvariga på centralnivå intervjuats på respektive företag. Undersökningen visade att varumärkesstrategier har en stor betydelse i den eskalerande konkurrensen om hyllplats.

SammanfattningTitel: Högt i tak - En studie om intern marknadsföring och arbetsmotivation inom fastighetsmäklarbranschenSyfte & forskningsfråga: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anställdas arbetsmotivation influeras av intern marknadsföring. Vi vill med utgångspunkt i fastighetsmäklarbranschen, analysera, kartlägga och lyfta fram hur anställdas arbetsmotivation påverkas av: den interna kommunikationen, interna relationer samt digitaliseringens utveckling. Utifrån denna uppsats syfte, formulerades följande forskningsfråga: Hur kan intern marknadsföring användas som ett verktyg för att påverka anställdas arbetsmotivation?Metod: Studien är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi var intresserade av bakomliggande faktorer och åsikter av respondenterna samtidigt som vi ville skapa en djupare förståelse kring forskningsområdet. Vidare blev ansatsen av induktiv karaktär då vi efter bästa förmåga ville angripa studien utan att vara helt styrda av tidigare forskning.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan global self-esteem, fysisk aktivitet och social kroppsångest. Vidare var syftet att undersöka skillnader mellan kön, ålder och fysisk aktivitet angående global self-esteem, self-perception och social kroppsångest. 171 försökspersoner deltog i studien genom att svara på en enkät, besående av instrumenten Physical Self-Perception Profile (PSPP) (Fox & Corbin, 1989) och Social Physic Anxiety Scale (SPAS) (Hart, Leary & Rejeski, 1989). Resultatet visade negativa signifikanta samband mellan fysisk aktivitet och global self-esteem och även mellan global self-esteem och social kroppsångest. Däremot fanns inget signifikant samband mellan fysisk aktivitet och social kroppsångest.

Syfte:                           Syftet är att analysera intermediärens funktion i en svensk kontext för att öka kunskapen kring vilka roller en intermediär kan tillskrivas och varför de existerar. Syftet är vidare att analysera huruvida ett förtroende gentemot intermediären förelåg och vad detta förtroende baserades på. Detta för att skapa ett bidrag till befintlig forskning och öka kunskapen kring förtroendeskapande gentemot intermediärer.   Metod: Fallstudie av Stiftelsen Flemingsberg Science och dess projekt Kraftcentrum Flemingsberg. Semi-strukturerade intervjuer med respondenter vilka varit involverade i projekt drivna av Kraftcentrum Flemingsberg. Teori Transaktionskostnadsteori, strukturella hål, kunskapsöverföring, medling och förtroende.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter.Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför organisationen.

Ortopedingenjören har rätt till legitimation sedan 1 april 2006. Hur ortopedingenjören upplever denna förändring av yrkets förutsättningar och hur de ser på den egna yrkesprofessionen saknas det i dagsläget kunskap om.Syftet med studien var att identifiera och karakterisera ortopedingenjörens yrkesparadigm, det vill säga ortopedingenjörers syn på sin profession och sitt yrkesutövande. Syftet var vidare att ställa ovanstående begrepp i relation till före och efter legitimering.Denna studie utfördes med en kvalitativ metod. Fyra fokusgrupper som bestod av fyra till sex legitimerade ortopedingenjörer i varje grupp intervjuades med Nominalgruppteknik (NGT). Genom kvalitativ innehållsanalys identifierades 19 kategorier som sammanfördes i sex teman.

Revisorn påverkar organisationen inom ramen för revision. Påverkan kan utryckas så väl av-siktligt som oavsiktligt. Det avsiktliga kan presenteras genom att revisorn rekommenderar en viss redovisningsmetod, hur lagervärderingen skall utföras eller hur den interna kontrollen skall genomföras. Detta till skillnad från den oavsiktliga som kan kännetecknas av att en or-ganisation utformar redovisningen för möjlighet till revidering. Syftet med uppsatsen är att förklara de faktorer som har en inverkan på revisorns påverkan på organisationen.

Bakgrund: Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett redskap för att påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Då jag själv aldrig har haft ett medarbetarsamtal finner jag det intressant att undersöka detta närmare.Syfte: Är att belysa föreställningar kring medarbetarsamtal ur så väl ett individuellt som ett organisatoriskt perspektiv samt om dessa föreställningar kan bidra till medarbetarnas utveckling.Metod: För att uppnå syftet har nio kvalitativa intervjuer genomförts med två chefer och sju medarbetare på Lunds kommun. Vid intervjuerna har jag använt mig av intervjuguider, en vid intervjuerna med cheferna och en när medarbetarna intervjuades. Urvalet till respondenterna har gjorts med hjälp av två kontaktpersoner på kommunen.Resultat: Jag har fått en god inblick kring medarbetarnas och chefernas föreställningar om medarbetarsamtal. Jag har funnit ett par likheter och skillnader.

Fusk i samband med husarbete har fått stor uppmärksamhet på senare tid. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva systemet med skattereduktion och det fusk som förekommer. Vidare är syftet att undersöka vilka möjligheter som finns för att motverka fusk och om dessa möjligheter bör utökas.Systemet med skattereduktion för husarbete togs fram för att minska svartarbete, öka arbetstiden på marknaden för både kvinnor och män samt för att öka sysselsättningen. Med anledning av att minskat svartarbete var ett av syftena med systemet ges endast skattereduktion för arbetskostnad som är hänförlig till ett utfört husarbete. En köpare erhåller skattereduktion genom den så kallade fakturamodellen, vilken innebär att köparen endast erlägger betalning för hälften av arbetskostnaden.