Sök:

Sökresultat:

16154 Uppsatser om Förmćga att gć vidare - Sida 52 av 1077

Mellanchefers syn pÄ belöningssystem: en studie pÄ ett företag inom detaljhandeln

Bakgrund och problem: Olika belöningssystem har den senaste tiden skapat stora rubriker massmedialt. Belöningssystem anvÀnds som ett styrningsverktyg för att skapa incitament hos de anstÀllda samt motivera dessa till att göra ett bÀttre arbete. Det Àr av stor betydelse att de anstÀlldas mÄl överensstÀmmer med företagets övergripande mÄl och strategier. För att uppnÄ detta mÄl inom företaget som vidare skapar effektivitet anvÀnds en rad olika belöningsformer. Dessa Àr sÄvÀl monetÀra som icke-monetÀra samt delas ut kollektivt och/eller individuellt.

Hur har revisorns roll förÀndrats över tiden i förhÄllande till lagstiftning gÀllande anmÀlningsplikt och revisionsplikt?

SammanfattningTitel:Hur har revisorns roll förĂ€ndrats över tiden i förhĂ„llande till lagstiftning gĂ€llande anmĂ€lningsplikten och revisionsplikten?NivĂ„:Magisteruppsats i företagsekonomi: Redovisning/RevisionFörfattare:Alexander Ekqvist och Suleyman AlpHandledare:Arne FagerströmÅr:2014Syfte:Uppsatsens syfte Ă€r att beskriva diskussionen som finns och har funnits i samhĂ€llet gĂ€llande revisorns roll och identifiera för- och motargument i koppling till tvingande institutionell pĂ„verkan pĂ„ utformningen av revisorns roll över tiden. Vidare kommer uppsatsen Ă€ven belysa hur utökade krav pĂ„ anmĂ€lningsplikt och revisionsplikt har pĂ„verkat utvecklingen av revisorns roll.Metod:Det som Ă€r centralt i denna uppsats Ă€r tolkning av vad andra har sagt och uttryckt, uppsatsen har med andra ord sin utgĂ„ngspunkt i hermeneutiken och den kvalitativa metoden sett utifrĂ„n ett företagsekonomiskt perspektiv.Resultat och slutsatser:Det Ă€r tydligt att revisorrollen anpassar sig mycket till tvingande instititutionell pĂ„verkan, rollen Ă€r mycket styrd av lagar och regler. Det har förts bĂ„de för- och motargument i relation till lagförĂ€ndringar gĂ€llande revisorns anmĂ€lningsplikt och revisionsplikten. I förlĂ€ngningen har det visat sig att staten har via tvingande insititutionell pĂ„verkan tagit en plats som tillkommen principal till revisorrollen.Förslag tillvidare forskning:I och med att det inte har samlats in primĂ€r data i form av personliga intervjuer i denna studie har det inte funnits nĂ„gon information om hur bland annat revisorer och företagsĂ€gare ser pĂ„ dessa frĂ„gor idag.

Kvinnors upplevelser av spontana aborter

Bakgrund: Spontan abort Àr den vanligaste komplikationen under en graviditet och kan ha flera orsaker, men Àr oftast okÀnd. Vid hÀndelsen sker en spontan avgÄng av fostret som lÀmnar livmodern innan det Àr livsdugligt. Kvinnlighet Àr för mÄnga att kunna föda ett barn.Syfte: Beskriva kvinnors upplevelser av spontana aborter.Metod: Litteraturstudie med deskriptiv design. Analysmetoden var en innehÄllsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman.Resultat: Upplevelser av spontan abort var: chock och oförberedelse, förlust, hopp och hopplöshet, skuld, sökandet efter mening, oförstÄelse frÄn omgivningen, sorg, lÀttnad samt upplevelser av att gÄ vidare i livet. NÀr orsaken till den spontana aborten var okÀnd och kvinnor inte upplevde nÄgon mening med hÀndelsen, lade de skulden pÄ sig sjÀlva.

Mellan skola och nationell elit : En kvalitativ studie om bedömning och betygsÀttning i specialidrott

Efter införandet av Gy11 kan inte alla gymnasieskolor i Sverige erbjuda Àmnet specialidrott. Numera finns endast möjlighet att lÀsa specialidrott vid NIU och RIG gymnasium. Syftet med denna studie var att undersöka vilken uppfattning lÀrare/instruktörer i specialidrott vid NIU har om Àmnesplan och kunskapskrav, samt hur bedömning och betygsÀttning sker. Vidare var syftet att undersöka vilka möjligheter och hinder som lÀrare/instruktörer uttrycker inom Àmnet specialidrott. För att uppnÄ syftet anvÀndes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju lÀrare/instruktörer.VÄr empiri analyseras med valt teoretiskt ramverk som Àr lÀroplansteori, ramfaktorteori samt five "key strategies".

Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande omrÄde hanteras av medelstora företag

Sammanfattning Uppsatsens titel: Cash Management, En studie av hur ett förbisett vinstgenererande omrĂ„de hanteras av medelstora företagSeminariedatum: 2006-06-08 Ämne/kurs: FEK582 Kandidatuppsats, 10 poĂ€ngFörfattare: Lars Hansen, Rikard Johansson och Patrik JonssonHandledare: Tore ErikssonFem nyckelord: Cash Management, Medelstora företag, Likviditetsplanering, Likviditetshan-tering, Cash Management-systemSyfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka i vilken utstrĂ€ckning medelstora företag arbetar med likviditetshantering och planering. Vidare kommer företagens och bankernas rela-tion inom omrĂ„det Cash Management studeras för att undersöka hur banker kan bli mer effek-tiva nĂ€r det gĂ€ller att tillmötesgĂ„ företagens behov.Metod: Kvalitativa intervjuer genomfördes hos medelstora företag, en bank samt en revisor. Ansatsen i uppsatsen var deduktiv. Vidare har resultaten frĂ„n intervjuerna analyserats och jĂ€mförts med hypoteser i teorin. Slutsatsen ses som en utveckling av analysen dĂ€r Ă€ven tankar om förbĂ€ttringar förs fram.

Omsorg och lÀrande (Elevers och pedagogers uppfattningar om den lilla gruppen)

Fredrik Höglund (2008). Omsorg och lÀrande, Elevers och pedagogers uppfattningar av den lilla gruppen (Caring and learning, students and teachers conceptions about the small group). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med följande studie Àr att undersöka vilka uppfattningar elever i en liten undervisningsgrupp har omkring tillhörighet och bemötande. Vidare Àr syftet att lyfta fram pedagogers uppfattning hur de tror att eleverna uppfattar omsorg. Jag intervjuade sex elever som gÄr i Är Ätta och nio, samt de tre pedagoger som arbetar i den lilla gruppen.

SjÀlvkÀnsla och lÀrande : -En intervjustudie om vad nÄgra lÀrare anser om förhÄllandet mellan elevers sjÀlvkÀnsla och lÀrande

Syftet Àr att beskriva, analysera och tolka vad nÄgra lÀrare anser om förhÄllandet mellan elevers sjÀlvkÀnsla och lÀrande, samt ta reda pÄ hur de arbetar för att stÀrka den. Förutom en utgÄngspunkt i den samhÀlleliga debatten kring elevers sÀmre mÄende, har vi bÄda ocksÄ sett tecken pÄ elevers dÄliga sjÀlvkÀnsla vid tidigare arbetstimmar, samt under vÄra verksamhetsförlagda utbildningsveckor. Eftersom begreppen oftast blandas ihop valde vi att definiera bÄde sjÀlvkÀnsla och sjÀlvförtroende, men Àven lÀrande som har ett brett spektra. Vi har Àven beskrivit de teoretiska perspektiven, samt förklarat hur sjÀlvkÀnslan anses ha betydelse för lÀrandet. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med totalt tio lÀrare.

Socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitets pÄverkan pÄ individens vÀlmÄende : En kvantitativ fallstudie

Studiens syfte var att undersöka vilken effekt socialt stöd, arbetsrelaterad stress samt fysisk aktivitet har pÄ individens vÀlmÄende. Dessutom undersöktes vilken pÄverkan kön och Älder har pÄ individens vÀlmÄende. KarasekŽs krav-kontroll-stödmodell utgjorde grund vid analys av resultatet (Karasek & Theorell, 1990). Studien utfördes pÄ en organisation och bygger pÄ en enkÀtundersökning (n=124) dÀr bekvÀmlighetsurval anvÀndes. MÀtinstrumentet bestÄr av fem delar som utgörs av demografiska faktorer, QPS-Nordic (Dallner, Lindström, Elo, Skogstad et al., 2000), MHC-SF (Keyes, 2009), PSS-14 (Cohen, Karmarck & Mermelstein, 1983) samt fysisk aktivitet.

Redovisningspraxis för goodwill : En studie av utvecklingen för de svenska börsföretagen mellan Ären 1992 ? 2012

Bakgrund: Hur företag vÀljer att redovisa sina tillgÄngar, speciellt immateriella tillgÄngar, har under de senaste decennierna varit föremÄl för mycket diskussion med tanke pÄ finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. LagÀndringen betyder bland annat att goodwill inte lÀngre ska skrivas av pÄ den nyttjandeperioden som en kostnad i resultatrÀkningen men skall istÀllet Ärligen prövas för nedskrivning, ett sÄ kallat, ?impairment test?.Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlÀgga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagÀndringar har pÄverkat goodwillvÀrdet hos Svenska koncerner.

(O)likabehandlingsplaner : En kvalitativ textanalys av tre skolors likabehandlingsplaner

Detta examensarbete Àr en kvalitativ studie kring likabehandlingsplaner i grundskolans senare Är. Syftet med studien har varit att med hjÀlp av den kvalitativa textanalysen analysera de nationella styrdokumenten samt de lokala handlingsplanerna. För att pÄ sÄ vis fÄ en inblick i hur skolorna har valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling utifrÄn de sju diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner. Vidare har vi Àven stÀllt skolornas likabehandlingsplaner i relation till de nationella styrdokumenten Skolverkets AllmÀnna rÄd[1]samt DO, BEO och Skolinspektions handledning[2]. Vidare har vi i denna studie utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: FrÄgan till de nationella styrdokumenten Àr följande:Hur kommer likabehandling till uttryck i Skolverkets AllmÀnna rÄd[3] samt i DO, BEO och Skolinspektionens handledning[4]? FrÄgor till lokala handlingsplaner:Hur har skolorna valt att formulera det praktiska arbetet med likabehandling samt diskrimineringsgrunderna i sina likabehandlingsplaner?Hur förhÄller sig grundskolornas likabehandlingsplaner till Skolverkets AllmÀnna rÄd[5]samt DO, BEO och Skolinspektionens handledning[6]? Metoden vi har anvÀnt oss av Àr en kvalitativ textanalys.

En i gÀnget : En kvalitativ studie om hur olika faktorer pÄverkar arbetsprestationerna i en bestÀmd arbetsgrupp i detaljhandeln. 

Syftet med uppsatsen Àr att utifrÄn en socialpsykologisk ansats se vilka faktorer som pÄverkar en bestÀmd arbetsgrupp inom detaljhandeln. Vi har bÄda erfarenheter frÄn grupper inom arbetslivet vilket har bidragit till en nyfikenhet om hur individer relaterar och arbetar tillsammans med andra mÀnniskor i en grupp. Uppsatsens centrala frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar rollerna, sammanhÄllningen och kommunikationen de anstÀlldas arbete i en specifik grupp pÄ ett företag inom detaljhandeln? Hur pÄverkar chefens ledarstil gruppens gemensamma arbete?Studien bygger pÄ elva semistrukturerade intervjuer som vidare har analyserats utifrÄn relevanta socialpsykologiska teorier. Resultatet visar att den bestÀmda arbetsgruppen har en sammanhÄllning dÀr individernas personliga roller prÀglar arbetsplatsen mer Àn de arbetsrelaterade rollerna.

En stressad vikarieförmedling: Àr decentralisering lösningen?

PĂ„ uppdrag av vikarieförmedlingen pĂ„ Barn- och utbildnings förvaltningen i LuleĂ„ kommun utfördes denna studie. De gav författarna ett uppdrag att se över deras organisation, som har en del brister och ge förslag pĂ„ lösning. Vidare gav de författarna uppdraget att se över en eventuell decentralisering av vikarieförmedling. Författarna jĂ€mförde SkellefteĂ„s vikarieförmedling, en kontrollförmedling, eftersom de har en decentraliserad verksamhet. Uppsatsen svarar pĂ„ tvĂ„ frĂ„gor: 1)Vilka Ă€r problemen pĂ„ vikarieförmedlingen pĂ„ Barn- och utbildningsförvaltningen?? 2)Är decentralisering lösning pĂ„ problemet? Metoden Ă€r kvalitativ och utgörs av intervjuer för att pĂ„ ett tillfredstĂ€llande sĂ€tt belysa de inblandades syn pĂ„ organisationen.

Pojkar och flickors instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med denna undersökning Àr att studera elevers instÀllning till Àmnet idrott och hÀlsa i skolan. Vidare vill vi undersöka om skolans undervisningsformer (sam- eller sÀrundervisning), elevernas Älder eller kön har betydelse för deras instÀllning till idrott och hÀlsa. Centrala frÄgestÀllningar i studien Àr:? Hur uppfattar elever sin idrottsundervisning beroende pÄ om de haft sam- eller sÀrundervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter pÄ hur elever ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i Är 8 pÄ grundskolan och i Är 2 pÄ gymnasiet?? Vad finns det för skillnader och/eller likheter mellan könen i hur eleverna ser pÄ Àmnet idrott och hÀlsa i skolan?För att undersöka elevernas instÀllning till idrott och hÀlsa har vi anvÀnt oss av en kvantitativ enkÀtundersökning. EnkÀten delades ut pÄ tvÄ gymnasieskolor och pÄ tvÄ högstadieskolor till sammanlagt 224 elever.

Konsekvenserna av övergÄngen till K3-regelverket och en fortsatt internationell harmonisering - frÄn leasegivarens perspektiv -

Bakgrund och problem: Det nya K3-regelverket Àr en del av BokföringsnÀmndens K-projekt och ska tillÀmpas av svenska onoterade bolag av större storlek frÄn och med 1 januari 2014. Regelverket Àr en del av det harmoniseringsprojekt som pÄgÄr i vÀrlden vilket kan göra det svÄrt för företag utan internationella anknytningar att se nÄgon direkt fördel av övergÄngen och de initiala kostnader som tillkommer. Syfte: Uppsatsen syftar till att kvalitativt utreda hur övergÄngen till K3-regelverket berör ett onoterat koncernbolag som innehar rollen som leasegivare. Ytterligare syftar uppsatsen till att granska hur revisorer ser pÄ denna förÀndring och hur eventuella problem kan undvikas. Förhoppningsvis kommer denna granskning Àven underlÀtta tillÀmpningen av K3 för det företag som valts för fallstudien.AvgrÀnsningar: Denna uppsats har som syfte att belysa de förÀndringar som uppkommer för leasegivare vid övergÄngen, vilket gör att de regler som skiljer sig Ät frÄn tidigare regler pÄ detta omrÄde Àr mest relevanta. Vidare belyses endast ett företag som berörs av övergÄngen i en fallstudie, vilket inte kan sÀgas ge en generell bild av hur alla företag pÄverkas av denna.Metod: Metoden som anvÀnds i uppsatsen Àr ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med en fallstudie samt tvÄ intervjuer.

Finns det samband mellan redovisningstillsyn och nedskrivning av goodwill?

Bakgrund och problem: Det har gjorts gĂ€llande att goodwill inte skrivs ner i erforderlig omfattning och att redovisningskvalitet dĂ€rför inte föreligger. Vidare har det gjorts gĂ€llande att det finns nationella skillnader i redovisningskvalitet, att jĂ€mförbarhet inte föreligger trots att det finns enhetliga regler samt att revision och tillsyn Ă€r en förutsĂ€ttning för harmonisering, redovisningskvalitet och jĂ€mförbarhet.Syfte: Att analysera om revisionen och aktiemarknadernas tillsynsorgan har betydelse för storleken pĂ„ de nedskrivningar av goodwill som görs. Vidare Ă€r syftet att analysera om styrkan i denna tillsyn, ensam eller tillsammans med andra faktorer, kan förklara skillnader i nedskrivning av goodwill.AvgrĂ€nsningar: Studien Ă€r begrĂ€nsad till nedskrivning av goodwill under rĂ€kenskapsĂ„ren 2008 ? 2012. Vidare Ă€r studien begrĂ€nsad till företag hemmahörande i 12 medlemslĂ€nder inom EU: Sverige, Danmark, Finland, Tyskland, Österrike, Belgien, Frankrike, Grekland, Italien, NederlĂ€nderna, Spanien och Storbritannien.

<- FöregÄende sida 52 NÀsta sida ->